Jaris frågor Flashcards
- Vad är socialpolitik?
- Socialpolitik är det som staten gör för sina medborgare för att skapa drägliga sociala
förhållanden. - Socialpolitik är i huvudsak en nationell angelägenhet. Det är också ur detta perspektiv som globaliseringen blir en intressant utmaning för socialpolitiken.
- Socialpolitiken är en viktig bestämningsfaktor och har en normgivande funktion mot det sociala arbetet. Lagstiftning, finansiering och organisering bygger på bindande politiska beslut tagna av politiker i riksdagen. Demokratiska beslut i riksdagen och regeringens utförande är alltså grunden för normgivningen.
- Varför kom den svenska fattigvårdslagstiftningen att ändras under 1870-talet och under året 1918?
1870-talet: 1868 drabbades Sverige av en svår missväxt och sedan en svår hungersnöd och det var i samband med detta som fattigvårdslagstiftningen kom att skärpas. Lagen blev restriktiv. Den fattiga befolkningen hade ingen rösträtt och kunde inte påverka riksdagsbeslutet. De som sökte fattigvård skulle endast få det nödvändigaste i hjälp väg för att inte svälta ihjäl. En annan försämring var borttagandet av överklaganderätten. Detta är den hårdaste sociallagstiftningen i Sveriges historia på grund av missväxten. Vuxna arbetsföra personer ansågs inte längre tillhöra de legitimt fattiga och kom helt utestängas från fattigvård. Arbetslöshet sågs inte som en legitim grund för fattigvård utan kunde leda till tvångsåtgärder i form av intagning på arbetsinrättning.
1918: Försörjningsplikten utökades i 1918 års fattigvårdslag, med betydande skärpningar rörande “vårdslös försörjningsplikt”.
Husbonde väldet avskaffades, jonsystemet, fattig aktioner förbjöds, överklagandes rätten återinförs. Det skapades moderna institutioner och de som avskaffades ersattes. Ålderdomshem etablerades istället för fattigstuga och barnhem istället för fattighus. Från och med 1918 års lag fråntas de hjälpsökande de grundläggande och politiska och civila rättigheterna. Rösträtten försvinner och dessa omyndigförklaras och får därför inte gifta sig. Detta tas bort 1945 då de får tillbaka sina rättigheter.
ANLEDNING: Det fanns ideologiska politiska tankegångar om att systemet var förlegat. Det fanns en överrenskommelse om att fattigvårdlagstiftningen skulle förändras och att den sociala lagstiftningen bör utvecklas. På 1900-talet blev debetten om fattigvård oerhört intensiv.
- Vad avses med menas med den svenska modellen?
Den svenska modellen är byggd på tanken om att lönearbete ska uppmuntras, och att skatt betalas av alla som arbetar. Det som är utmärkande för den svenska modellen är att den är universell, vilket innebär att det finns en grundtrygghet som innefattar alla medborgare men har den även inslag av selektiva rättigheter som är inkomstbaserade och behovsomfattande.
och är influerad av Storbritanniens samt Tysklands modeller för välfärd.
Enligt SNS har den svenska modellen 5 kännetecken
- Välfärden ska vara skattefinanserad
- Alla medborgare skall omfattas av den sociala välfärden, alla ska ha en grundtrygghet och därmed ska bidrag och förmåner utgå utan behovsprövning, så som fri sjukvård, ålderspension och barnbidrag.
- Landet ska ha en stor offentlig sektor
- Den svenska modellen bygger också på en strävan efter jämlikhet mellan könen
- allmän grundläggande idé om allmän bekämpning av fattigdom
- Vilka är de viktigaste ekonomiska faktorerna som har påverkat utvecklingen av svensk socialpolitik?
De viktigaste faktorerna bakom svensk socialpolitik och uppkomsten av en svensk välfärdsmodell är hög ekonomisk tillväxt. Den kom att öka kraftigt från och med 1950-talet. Dessa årtionden brukar benämnas som Rekordåren för att beskriva Sveriges långa högkonjunktur under 1950-talet och 1960-talet. Den ständiga tillväxten gav utrymme för en rad sociala reformer och höjning av levnadsstandarden. Den möjliggjorde uppkomsten av en modern välfärdsstat. Nu fanns det möjligheter att finansiera välfärdsstatens verksamhet.
- Vad utmärker det svenska sociala försäkringssystemet? Vilka krav ställs på oss som medborgare för att kunna bli delaktiga och berättigade till olika typer av sociala försäkringar?
Vad som utmärker det är att vissa grundläggande förmåner är generella. Kan knytas till medborgarnas sociala rättigheter. Tillgång till vissa sociala rättigheter såsom offentlig sjukvård, skolbildning, barnbidrag och folkpension har inga andra krav än att man är medborgare i Sverige. Det som definierar den “generella” delen av socialpolitiken är avsaknad av krav på motprestation. exempel på dessa; tillgång till offentlig sjukvård, skolutbildning, gratis skollunch, folkpension och barnbidrag.
Stora delar av det svenska socialförsäkringssystemet är dock inte generella utan kan istället beskrivas som lönebaserade. Här är både finansiering och utbetalningar till den enskilde beroende av inkomster från lönearbete.
Med socialförsäkring menas i de flesta länder rätten till social trygghet i form av sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård och barnbidrag. Det varierar från land till land vilka förmåner som ingår, hur stora de är och hur de finansieras.
Vilka huvudsakliga principer kan du nämna gällande a) Grundtrygghet B) Standardtrygghet
Standardtrygghet: Standardtrygghetssystemet riktas sig mot lönearbetarna. Detta finansernas via arbetsgivaravgift. Standardtrygghet är att du alltid blir ersatt till den standard du uppnått tidigare. Ett av argumenten för standardtrygghet är att det är lockande även för de med hög inkomst att delta i eftersom de då får ut mer av systemet eftersom de betalar in mer. Exempelvis arbetslöshetsersättning och föräldrapenning.
Grundtrygghet, staten ska garantera medborgaren grundläggande trygghet. Om den enskilda individen vill ha mer måste medborgaren vända sig till privata ställen. Grundtrygghet är därmed bidrag och förmåner som utgår utan behovsprövning, såsom fri sjukvård, ålderspension och barnbidrag
- Hur ersätts bortfallet av inkomster i det svenska sociala försäkringssystemet?
Svar: Inkomstbortfallsprincipen: . Med det menas att de som tjänar mer betalar in mer till systemet men får också ut mer i kronor och ören ur systemet vid behov. Den standard som gäller vid lönearbete ska täckas vid de tillfällen man inte lönearbetar; kallas standardtrygghet. Den går ut på att det är den förlorade arbetsinkomsten vid exempelvis sjukdom som ska ersättas. Det ger ett högt arbetskraftsdeltagande, vilket är en förutsättning för en ambitiös välfärdsmodell.
- Vad sker när vi som enskilda medborgare av olika skäl inte är berättigade till inkomstbortfall?
Vad är det sista skyddsnätet för oss? Redogör för det systemet som i kursens litteratur
Karaktäriseras som marginella, selektiva och behovsprövade sociala förmåner och stöd?
Det finns en selektiv och behovsprövande del som bara gäller för de individer som är i specifikt behov såsom socialbidragen och bostadsbidragen. Detta kan bero på att en har speciella behov som andra medborgare inte har och då provas behovet, dels på att man inte har tillgång till ekonomiska medel som andra medborgare har och då prövas medlen. En människa är alltid berättigad tillfälligt försörjningsstöd som utgår från den kommunala socialförvaltningen, då har en rätt till existensminimum. Detta får en om den inte är berättigad till någon form av inkomstbortfallförsäkring såsom sjukpenning och A-kassa. Vilket fungerar som ett skydd att alla medborgare ska vara berättigad till en skälig levnadsnivå
Vad är social service? Redogör för principerna för social service på kommunnivå?
Social service är inom socialpolitiken och socialtjänsten sådan samhällsservice som inte specifikt har med enskilda människors särskilda behov att göra i sitt verksamhetsområde. Den sociala servicen vänder sig till större grupper och innehåller allt från exempelvis bokbussar, bibliotek, barnomsorg, äldreomsorg, utbildning, hälsovård, gratis skolmat, bostadsförsörjning med mera. Målen med en social service kan vara att utjämna sociala klyftor och motverka socialt utanförskap för att uppnå en högre grad av social sammanhållning.
Den svenska arbetsmarknadspolitiken karaktäriseras av utländska experter som aktiv.
Redogör grunderna för den svenska arbetsmarknadspolitiken? Har den ändrats?
Sedan slutet av nittiotalet beskrivs arbetsmarknadspolitikens uppgift vara att den
skall bidra till att öka anpassningsförmågan och rörligheten på arbetsmarknaden
genom effektiv platsförmedling och kompetenshöjande insatser. På åttiotalet hade den
aktiva arbetsmarknadspolitiken också som ett av sina främsta syften att verka för full
sysselsättning. Denna övergripande målsättning följer med in på nittiotalet som ett
centralt uppdrag för AMV. Men år 2000 förändras dock uppdraget till att endast verka för att främja sysselsättningen. Efter införandet av Arbetsförmedlingen som central myndighet för arbetsmarknadspolitiken beskrivs målet som ”varaktigt öka sysselsättningen” . Dessutom skall Arbetsförmedlingen fokusera på matchningen på arbetsmarknaden och bryta utanförskapet genom att prioritera arbetslösa långt från arbetsmarknaden. Det finns också ett
tydligt fokus på att bidra till att öka arbetskraftsutbudet. Arbetsförmedlingen har sedan
2010 också uppdraget att främja nyinvandrades etablering på arbetsmarknaden, samt
ansvaret för arbetslivsintroduktion för sådana som utförsäkrats från sjukförsäkringen.
- Vad utmärker 1970-talets socialpolitiska utveckling?
På 70-talet skedde även stora förändringar i socialpolitiken. Det togs bort den sista karensdagen i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen infördes och även män uppmuntrades att stanna hemma och ta hand om barnen. Tillväxten räckte inte att driva igenom socialförsäkringar så Sverige fick börja låna pengar. Framför allt är det kvinnor som träder ut på arbetsmarknaden i större omfattning. I en SOU-utredning från slutet av 1970-talet beskrivs att målet ”full sysselsättning” nu breddats och gäller ”arbete åt alla och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män” Individuell inkomstbeskattning 1971: Tidigare inkomstbeskattades familjen som en helhet. Med denna lag kom familjemedlemmar att beskattas individuellt. Tanken var att göra det lättare för kvinnor att förvärvsarbeta.
1970 kom den nya arbetstidslagen om 40 timmars arbetsvecka och några år senare infördes lagen om löntagarrepresentation i företagens styrelser. 1973 kom lagen om anställningsskydd. Den avskaffade arbetsgivarnas rätt att fritt avskeda arbetstagare.
Vad är skillnaden mellan Keynesianism och Nyliberalism? På vilket sätt kom nyliberalismen att utmana keynesianismens ekonomiska teorier och den keynesianska välfärdsstaten?
KEYNESIANISMEN: Det grundläggande tankeskiftet för Keynes var att han hade en mer pessimistisk syn på “självläkande krafter” i en marknadsekonomi.
John Maynard Keynes menade att allt kunde lösa med finanspolitik. Finanspolitik handlar om politiken om statens finanser. Keynes menade att arbetslöshet beror på att lönerna är för låga och att inkomstutvecklingen har varit negativ. Keynes syftade ofta på att vi måste utveckla ett nationalräkneskap. Där staten måste räkna ut en budget för varje år för att få reda på statens in och utgifter såsom export inkomster, privata sektor, offentliga investeringen osv. Med detta räknesätt menade Keynes att det senare gick att se hur mycket under respektive överskott det fanns, för att senare förstå hur mycket utrymme det fanns att utveckla finanspolitiken med.
Keynes förespråkade att vi måste tillåta en del underskott. Han menade att “vi måste utveckla den statliga socialpolitiken för att stimulera efterfrågan”. Utbudet enligt Keynes fanns men efterfrågan var för svag, det fanns därför mycket matriella ting men för att ha detta måste en vara rik. Därför föreslog Keynes att staten ska låna medel två till fyra månader i taget för att öka medborgarnas efterfrågan gentemot marknade (detta kom att kallas stimulanspolitik).
Kärnan i Keynes teori är att “stimulansen stimulerar sig själv” med detta menar Keynes att det sker en multiplikator effekt där olika variablar tillför något positivt. Alltså bättre socialförsäkringar, utveckla olika typer av stöd och bidrag, öka hushållens inkomstnivå som sedan leder ett balanserat samhälle.
NYLIBERALISM/MONETEARISM
Monetarismen kritiserade keynesianismen och menade att ökade inkomster och bidrag resulterar i att prisstabiliteten sätts ur spel till följd av ökad inflation.
Milton Freidman utvecklade denna tankegång och satte penningpolitiken i första rummet. Freidman menade att det handlar om hur staten styr penningmängden men hjälp av statlig räntepolitik. Freidman menade att det enda vi behöver bry oss om är hur vi med hjälp av räntan lär oss att kontrollera inflationen. Hur de kan styra penningmängden, räntan var nyckeln till styrningen.
- Vad var orsaken till krisen och vilka viktiga förändringar kan du nämna som ett resultat av krisen?
Svar: Orsaken till krisen: Vinsterna i export industrin fördubblades både år 1983 och 1984 och förblev höga fram till 1989. Regeringen förde också en expansiv penningpolitik genom bland annat löften om höga bidrag till hushållen i valkampanjerna.
Samtidigt genomförde regeringen med finansminister Kjell-Olof Feldt och riksbankschef Bengt Dennis en avreglering av den svenska finansmarknaden år 1985 (Novemberrevolutionen).
Bankerna fick minskade krav på säkerhet vilket innebar att fastigheter och andra tillgångar såsom aktier kunde belånas till ett högre andel av värdet. Riksbankens möjligheter att styra kreditgivningen hade tagits bort för att Sverige hade en fast ränta. Bankerna började därför att låna ut mycket mera pengar till företag, finansinstitutioner och vanliga hushåll. Eftersom huspriserna ökade kraftigt under denna tid passade många husägare på med att låna upp pengar med husen som säkerhet för konsumtion eller investeringar i sina fastigheter. Samtidigt ökade riskerna i utlåningen - bankernas utlåning blev allt djärvare. Risken för att företag och vanligt folk inte skulle kunna återbetala sina lån ökade kraftigt.
Detta påverkade banksektorn negativt eftersom bankerna lånat ut jättemycket pengar kunde de inte få tillbaka lånen som ledde till en bank och finanskris.
Krisen sommaren 1991 - fastighetsbubblan spricker. Eftersom folk hade lånat för mycket pengar för att köpa hus sjönk husen i värde efter att fastighetsbubblan sprack och lånen steg medan massarbetslösheten ökade. 1991 gick även många svenska företag i konkurs. Det skedde även nedskärning av offentlig verksamhet som ledde till att fler kvinnor blev arbetslösa.
1993 bildades Bankstödsnämnden för att hjälpa regeringen hantera fastighetskrisen. Nämnden skulle hantera de 65 miljarderna av stöd som regeringen betalade ut och skulle försöka få tillbaka så mycket som möjligt av dessa pengar. Vidare tog nämnden över Nordbanken som blev helstatlig.
Skattebetalarna bidrog med 65 miljarder kronor i bankstöd via bankstödsnämnden (bankakuten). Av dessa pengar gick 63 miljarder till Nordbanken. Eftersom bankstödsnämndens regler enbart omfattade statligt ägda banker tvingades de kommersiella bankernas ägare att klara upp sina åtaganden själva. Kritiken som bankstördnämnden fått är att de pengar de gick in med krävde ingen återbetalning.
Viktiga förändringar:
• Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 94. Efter 96 började statsskulden sjunka. Den socialdemokratiska regeringen antog 1996 ett mål om att den öppna arbetslösheten skulle halveras till 4 procent år 2000. Den dåvarande regeringen gjorde också en stor satsning på utbildning, skapade det s.k. “kunskapslyftet”. Man talade om en “arbets- och kompetenslinje”. Syftet var att anpassa arbetskraften framförallt för lågutbildade grupper till den nya arbetsmarknad som man såg framför sig efter nittiotalets strukturomvandling.
• Dessa årtionden kom att kallas “nedskärninganas årtionde”, dessa nedskärningar påverkade socialpolitiken och socialtjänstlagen 1998 skärptes till. Den nya socialtjänstlagen 1998 skärptes kraven. Här skapades en riksnorm, normer om försörjning och vad som behövs och kan garanteras. Möjligheten till övrigt bistånd togs bort och kunde heller inte överklagas.
Det nya pensionssystemet som ett exempel på socialpolitikens förändrade inriktning under 1990-talet.
• Kommer att vara offentligt och obligatoriskt.. Pensionsförmånerna baseras på hela livsinkomsten från 16-års ålder.
- I de pensionsgrundande inkomsterna ingår ersättning från socialförsäkringarna som tex. förtidspension, föräldrapenning, sjukpenning samt arbetslöshetsgrundande inkomst. Också studiemedlens bidragsdel ingår i de pensionsgrundande inkomsterna.
- De tydligaste inslagen av en grundtrygghetsbaserad välfärdsmodell i detta system är att staten garanterar en grundtrygghet (garantipension). Om medborgarnas ambition är att få en högre ersättning eller gardera sig mot en framtida osäkerhet gällande ersättningsnivån lyder uppmaningen. Komplettera den statliga pensionen med en privat pensionsförsäkring.
- Vad är frivilligt socialt arbete?
Sedan mitten av 1980-talet och särskilt under de senaste åren märks ett ökande intresse för frivilligsektorns möjligheter att bidra med alternativ komplement och ersättning till den välfärdsproduktion som sker inom den offentliga sektorn. Ett exempel på ett ökat intresse är exempelvis socialtjänstkommittens förslag till en ny socialtjänstlag. Utredarna till detta förslag lyfter fram frivillighetens möjligheter i det sociala arbetet.
Började på 1800-talet som välgörenhetsorganisationer som byggde på kristna ideal och en framväxande liberal ideologi. Exempel på frivilligt socialt arbete är röda korset och stadsmissionen.
Inom det frivilliga sociala arbetet åtar sig organisationer att hjälpa andra. Sådan hjälp kan inte ges godtyckligt, den måste hålla en god och jämn kvalitet. En sådan kan åstadkommas av frivilliga, men endast om de leds och organiseras på rätt sätt.
Lundström menar att det frivilliga sociala arbetet bygger på en amatörisk medmänsklighet som sker av en spontan känsla av medmänsklighet.
- Varför har det frivilliga sociala arbetet fått en uppblomstring och expansion sedan 1990-talet?
Under 90-talskrisen var det för första gången 10 000 som var utförsäkrade och staten hade inte medel att hjälpa dessa. Med utförsäkring menas att de haft a-kassa för länge. Staten hade inte medel att hjälpa dessa och då uppkom frivilligorganisationer som röda korset och frälsningsarmen.
Statsmakternas syn på i vilken utsträckning frivilliga insatser kan och skall ersätta eller komplettera statliga och kommunala välfärdsarrangemang skiljer sig mellan tid ofta åt. Och framförallt är klargörande och principiella ställningstagande ovanliga. Ett exempel på en ovanlig explanatorisk linje är ett pressmeddelande med anledning att den borgerliga regeringen hösten 93 beslöt tillsätta en beredskap vars syfte skulle vara att främja utvecklingen av den ideella sektorn där civilministern uttryckte sig på följa de vis:
“Låt medborgarna ta större ansvar för sin närmiljö, öka valfriheten genom att släppa in frivilliga organisationer som komplement eller ersättning för den offentliga servicen. Bryt upp onödiga gränser mellan offentliga sektorn, privata sektorn och ideella sektorn.
- Vilka två huvudmodeller kan du nämna som tillämpas i Sverige vid konkurrensutsättning av offentlig verksamhet?
- Entreprenadsmodellen innebär att den offentliga beställaren och finansiären köper in tjänster från privata aktörer enligt kontraktsavtalade villkor. Denna modell tillämpas inom omsorgen för äldre och funktionshindrade, ungdoms och missbrukarvården liksom inom arbetsmarknadspolitiken.
- Kundvalsmodellen - konsumenterna får själva välja mellan godkända produkter. kunden tar en offentligt finansierad “påse” pengar med sig till den valda producenten. Förskolan, skolan, sjukvården och i ökande grad även omsorgen för äldre och funktionshindrade omfattas av denna modell.
Redogör för den lagstiftningen som har utvecklats i Sverige kring privatisering och konkurrensutsättning?
I och med den borgerliga alliansregeringens tillträde 2006 har reformarbetet för mer valfrihet, konkurrens och privata aktörer tagit fart på nytt. På senare år har bland annat lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV) tillkommit.
- LOU: Reglerar de köp som görs av myndigheter eller andra verksamheter och som finansieras genom allmänna medel. Syftet är att göra det möjligt för alla aktörer som vill sälja tjänster till den offentliga sektorn att konkurrera på lika villkor. Konkurrensen ska i sin tur göra att den upphandlande myndigheten gör en god ekonomisk affär genom att den mest lämpade aktören anlitas.
- LOV: Lagen tillämpas då myndigheter eller andra enheter har konkurrensutsatt sin verksamhet genom att låta brukaren, det vill säga kunden eller patienten, själva välja leverantör i ett valfrihetssystem. Valfrihetssystem har införts för hälsovård och socialtjänster och är obligatorisk för landstingen inom primärvården men frivilligt för kommuner att införa.
Vilka argument för och emot konkurrensutsättning kan du nämna?
- Friheten att välja uppfattas av många som ett grundläggande värde i ett demokratiskt samhälle.
- De ekonomiska argumenten för konkurrensutsättning kan sammanfattas i förväntningar om högre effektivitet, bättre kvalitet, bättre tillgänglighet och mindre byråkrati.
- Konkurrens sätter press på leverantörerna, offentliga som privata, att hitta nya innovativa metoder för att producera fler och bättre tjänster till lägre kostnader.
- Nya leverantörer som kommer in på marknaden resulterar i ett bredare utbud och högre kvalitet. Marknadsmodellen uppfattas som mer flexibel i såväl variationer i efterfrågan som för målgruppernas behov, vilket förväntas leda till en mer effektiv och en mindre byråkratisk offentlig sektor.
Emot - argument mot konkurrensutsättning är de omvända
• Kostnaderna kan stiga och konsumenterna får sämre eller färre tjänster för en given insats, då verksamheten måste generera vinst.
• Att valfriheten bara gäller de personer som redan har en tjock plånbok. Det vill säga valfrihet för de som redan har.
• Kan leda till ökad ojämlikhet då skillnaderna i tjänsternas kvalité och tillgänglighet antas öka och det bara blir vissa som har tillgång till det bästa.
