Studiedesign Flashcards

1
Q

Vad är syftet med en beskrivande/deskriptiv epidemiologisk studie?

A

Att beskriva hur verkligheten ser ut.

(Man beskriver förekomsten av sjukdom i en population och studien utgör ofta det första stadiet i en större epidemiologisk undersökning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är syftet med en förklarande/analytisk epidemiologisk studie?

A

Att reda ut varför verkligheten är som den är.

Man analyserar förhållandet mellan determinanter och utfall. Nästan alla epidemiologiska studier är analytiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Det finns tre typer av beskrivande studier - vilka?

A

Fallrapport
Fallserier
Survey (ekologisk studie)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklarande studier kan vara observationsstudier och experimentella studier. Vad är skillnaden?

A
  • Vid observationsstudier görs insamling av data, men forskaren ingriper inte.
  • Vid experimentella studier görs aktiva försök att ändra en determinant eller ett utfall.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn en för- och en nackdel med observationsstudier jämfört med experimentella studier

A

Fördel: i en observationsstudie kan vi se vad som händer med djuret i dess naturliga miljö.
Nackdel: vi kan inte kontrollera störande faktorer som kan påverka utfallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

”En exponering men flera utfall” – vilken typ av observationsstudie?

A

Kohort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

”Flera exponeringar men ett utfall” – vilken typ av observationsstudie?

A

Fall-kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det finns tre typer av observationsstudier. Vilka?

A
  • Tvärsnitt
  • Kohort
  • Fall-kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Det finns två typer av experimentella studier. Vilka?

A
  • Kontrollerat försök

- Labbstudie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken studietyp har störst kraft att styrka orsakssamband – observationsstudier eller experimentella studier?

A

Experimentella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv principen för tvärsnittsstudier

A
  • Data om utfall och exponering i en grupp individer under en viss tidsperiod samlas in
  • Tvärsnittsstudien visar sjukdom som prevalens (%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

En fördel med tvärsnittsstudier?

A

De är relativt enkla och billiga att genomföra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid tvärsnittsstudier är det svårt/omöjligt att bedöma orsakssamband. Varför?

A

Man mäter exponering och utfall samtidigt och vet därför inte vad som kommit först.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken typ av observationsstudier kan starkast påvisa orsakssamband?

A

Kohort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv principen för en kohortstudie

A
  • De individer som studeras måste vara fria från utfall (t.ex. sjukdom) från början. De följs sedan över tid och man studerar determinanter och utfall.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Två stora fördelar med kohort?

A
  • Man kan titta på flera olika utfall.

- Hög styrka i att påvisa orsakssamband.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tre nackdelar med kohort?

A
  • Ofta kostsamt pga lång uppföljningstid och många individer
  • Passar inte vid studier av ovanliga sjukdomar (det behövs alltför stora grupper för att vi ska få med de få individer som insjuknar)
  • Bortfall kan orsaka problem (t.ex. vid galna ko-sjukan tog det 5-10 år från exponering till utfall, vilket resulterade i bortfall pga att vissa kor dog av andra anledningar innan de skulle ha insjuknat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv principen för fall-kontroll

A
  • Man studerar en grupp av individer med utfallet och en kontrollgrupp.
  • Man undersöker förekomst av determinanter i båda grupperna, bakåt i tiden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Två fördelar med fall-kontroll?

A
  • Man kan undersöka många determinanter

- Metoden passar för att undersöka ovanliga sjukdomar

20
Q

Tre nackdelar med fall-kontroll?

A
  • Det kan vara svårt att välja kontrollgrupp. Den ska inte ha utfallet, men ändå spegla exponeringen i en population där sjukdomen utvecklats.
  • Det går inte att uppskatta sjukdomsförekomst, eftersom vi väljer ut individerna som ska studeras.
  • Det kan vara svårt att veta när individerna exponerats och vilka andra faktorer de exponerats för sedan dess.
21
Q

Rangordna studietyperna från 1-8 utifrån deras evidensstyrka/bevisvärde, där 1 är starkast.

Fall-kontroll, tvärsnitt, prospektiv kohort, retrospektiv kohort, fallserie, fallrapport, survey (ekologisk studie), slumpmässig klinisk studie.

A
  1. Slumpmässig klinisk studie
  2. Prospektiv korhort
  3. Retrospektiv kohort
  4. Fall-kontroll
  5. Tvärsnitt
  6. Survey (ekologisk studie)
  7. Fallserie
  8. Fallrapport
22
Q

Vilken typ av observationsstudie väljer du för att titta på ett fall?

A

Fall-kontroll eller tvärsnitt

23
Q

Vilken typ av observationsstudie väljer du för att titta på flera fall?

A

Kohort eller tvärsnitt

24
Q

I vilken typ av observationsstudie samlar man fall och kontroller och jämför exponering?

A

Fall-kontroll

25
Q

I vilken typ av observationsstudie följer man två grupper över tid och studerar vilka som blir sjuka och vilka som inte blir sjuka?

A

Kohort

26
Q

Vilken studiedesign/studietyp?
“The demography of the horses insured for veterinary care during the period 1997 to 2000 was recorded and the incidence of morbidity, defined as horses that required veterinary care that cost more than the policy excess, was calculated.”

A

Kohort-studie (”incidence” avslöjar = antalet nya fall under studieperioden)

27
Q

Vilken studiedesign/studietyp?
”…relief of clinical signs associated with osteoarthritis. Thirty-six dogs received carprofen, and 34 received a placebo.”

A

Experimentell

28
Q

Vilken studiedesign/studietyp?
”…200 dogs with diabetes mellitus which were referred to a university teaching hospital between 1985 and 1995. Medical records from dogs with a diagnosis of diabetes mellitus were reviewed and, where necessary, further follow-up information was gathered from the referring veterinarian. Incidence rate…”

A

Kohort (de har tittat på incidensen över tid)

29
Q

Vilken studiedesign/studietyp?
”…201 dogs < 2 years old with rupture of the CCL and 804 agematched… – 201 fall av korsbandsruptur och 804 åldersmatchade kontroller”

A

Fall-kontroll

30
Q

Om du har många möjliga determinanter (orsaker) – vilken är den mest effektiva designen på studien?

A

Fall-kontroll

31
Q

Vilken studiedesign ska du välja om du är intresserad av effekterna av en viss determinant?

A

Kohortstudie

Vi följer individer under en viss tid och undersöker vilka som exponeras för determinanten och vilket utfall det resulterar i. (Lite komplicerat vid studier av sjukdomar med långa inkubationstider, för det är viktigt att individerna är helt friska från start.)

32
Q

Vilken studiedesign ska du välja om du inte har en aning om vilken determinant som resulterar i ett visst utfall och du har ont om tid och pengar?

A

Tvärsnittsstudie

(Fungerar bra vid studier av determinanter som inte ändrar sig under djurets livstid, t.ex. kön och hudfärg. Svårt dock att bevisa kausala samband eftersom man inte vet när utfallet startade. Men det kan ge en uppfattning om vilka determinanter man ska studera vidare.)

33
Q

Vilken studiedesign ska du välja för att skatta prevalens?

A

Tvärsnitt

34
Q

Om du vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom – vilken är den mest effektiva designen på studien?

A

Fall-kontroll

35
Q

Vid BSE-utbrottet i Storbritannien 1986 kunde man med epidemiologisk metodik identifiera att utfodring med kött och benmjöl var smittkällan. Vilken studiedesign användes?

A

Fall-kontroll

36
Q

Varför har kohortstudie det starkaste bevisvärdet av de olika typerna av observationsstudier?

A

Kohort garanterar att exponering kommer före utfall, vilket ger oss ett kausalt samband.

37
Q

En grupp sjuka djur jämförs med en grupp friska djur. Vilken typ av studie?

A

Fall-kontroll

38
Q

Exponering och utfall mäts samtidigt. Vilken typ av studie?

A

Tvärsnitt (vi vet inte vad som givit upphov till vad)

39
Q

En grupp individer följs och vi mäter determinanter och studerar vilka individer som blir sjuka. Vilken typ av studie?

A

Kohort

40
Q

Vi vill studera en sjukdom med hög incidens, dvs en vanlig sjukdom. Vilken typ av studie är lämplig?

A

Kohort

41
Q

Vi vill studera en sjukdom med låg incidens, dvs en ovanlig sjukdom. Vilken typ av studie är lämplig?

A

Fall-kontroll

Den enda metod som funkar vid studier av mycket ovanliga sjukdomar. (för kohortstudier skulle alltför stora grupper behövas för att vi ska få med de få individer som insjuknar)

42
Q

Vi vill studera förhållanden vid en bestämd tidpunkt, t.ex. genom att uppskatta prevalensen av en viss sjukdom. Vilken studietyp väljer vi?

A

Tvärsnitt

motsatsen till longitudinell undersökning

43
Q

Vi vill följa insjuknandet eller överlevnaden över tid i en eller flera grupper och har en känd determinant. Vilken studietyp väljer vi?

A

Kohort (om det inte är en väldigt ovanlig sjukdom)

44
Q

Vi kartlägger determinanter för en grupp med sjuka individer genom att jämföra med en grupp friska individer. Vilken studietyp?

A

Fall-kontroll

45
Q

Experimentella studier har högre förmåga att visa orsakssamband än observationsstudier. Varför?

A

Graden av kontroll:

  • Vi kan styra vilka djur som utsätts för en viss determinant och veta säkert att determinanten kommer före utfallet
  • Vi kan kontrollera andra störande faktorer och därmed utesluta många confounders
46
Q

Vad betyder det att en kohortstudie är longitudinell?

A

Data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder

47
Q

Ge exempel på två faktorer som är viktiga vid designen av en experimentell studie

A

Klara definitioner av utfall och exponering. (Viktigt i alla epidemiologiska studier.)