Sociologi: Kapitel 1: Funktionalism, Konfliktteori & Interaktionistiska teorier Flashcards
Vad är mekaniskt och organisk solidaritet och hur är de sammankopplade med arbetsfördelning?
Denna tanke kommer ifrån Émile Durkheim i hans observationer kring förändringar i arbetsfördelning (s.34) som skedde i övergången mellan jordbrukssamhället och industrisamhället
Mekanisk solidaritet är den solidaritet som människor i ett samhälle med låg grad av arbetsfördelning känner med varann. Solidariteten i samhället är byggd på yrkesindelning och i det människornas liknande gemensamma erfarenheter och delade övertygelser (s.34)
Organisk solidaritet uppstår när arbetsfördelningen i ett samhälle ökar. Man utför inte längre samma typ av arbetsuppgifter utan blir beroende av de varor och tjänster som andra yrkesgrupper producerar och tillhandahåller. Precis som ett organ i kroppen behövs de andra organen för att mekanismen ska överleva (s.34). Sammanhållningen i samhället skapas genom ett ömsesidigt ekonomiskt beroende (s.57).
Beskriv kapitalism?
Kapitalism är “ett sätt att organisera det ekonomiska livet” (s.550) som bygger på liberala idéer såsom fri handel, fri konkurrens och en fri marknad. Kapitalismen följde efter feodalismen då samhället gick från att de som var rika var de som ägde mark och de fattiga var de som arrenderade de rikas mark, till att vem som helst nu kunde bygga sig ett kapital (s.34). Nu blev de kapitalägarna den rika styrande klassen och arbetarklassen, som inte äger något produktionsmedel och lönearbetade för kapitalisterna, de fattiga (s 37).
Joyce Appleby definition: “industrial capitalism is an economic system that relies on investment in machines and technology used to increase production of marketable goods”.
Kapitalismen bygger på att kapital investeras och ger avkastning för den som äger kapitalet. Med pengarna från vinster kan företag byggas ut eller expandera in i nya branscher och därmed generera ännu större vinster.
Kapital är allt det som kan användas för att skapa säljbara produkter: Pengar, fabriksbyggnader, maskiner, teknologi, patent.
Centrala drag inom kapitalismen är:
- Privat ägande av produktionsmedlen
- Profit är drivkraften
- Ständig expansion
- Löpande investering för att ackumulera kapital
- Fri konkurrens
- Tillgång till billigt material
- Tillgång till billig arbetskraft (s.550).
Vad innebär Etnometodologi?
Etnometodologi myntades av Harold Garfinkel vid slutet av 1960-tal och är en del av den interaktionistiska grenen inom sociologin.
Precis som ordet antyder studerar man inom etnometodologin (etno (folk) + metod) de metoder som människor använder sig av för att förstå/konstruera sina sociala världar (s.64), alltså hur människor tar reda på kontexten i vilket något sägs eller görs och därav kan förstå innebörden i och av handlingar och samtal (s.213).
Kontexten utgörs av de sociala fakta som Durkheim introducerade till sociologin. Alltså olika institutioner och beteendenormer människor tar för givna. Etnometodologerna intresserar sig dock inte bara för dessa sociala fakta utan är intresserade av hur dessa fakta uppstår och tillslut blir verkliga ting för människor. (s.64).
Vad innebär funktionalism och vad är kritiken mot den?
Funktionalism inom sociologin tittar på de funktioner som olika institutioner har inom ett samhälle (s.40) och hur dessa förändras över tid (s.58). Vad har institutionerna för roll i att ett samhälle ska fungera?
Vad är sociala fakta, institutioner och handlingsregler enligt Émile Durkheim? Ge exempel.
Sociala fakta är alla handlingsregler och institutioner som begränsar och dirigerar människors beteenden (s.34). Dessa sociala fakta är enbart konstruktioner, konstruerade genom mänsklig interaktion och delade övertygelser men känns så verkliga att de upplevs som faktiska “ting”. Som beständiga fenomen som tros existerar oberoende av individen, på liknande sätt som en stol eller ett bord (s.57).
Även om dessa sociala fakta är påhittade och skulle upphöra om ingen människa upprätthöll dem, så existerar de i våra interaktioner och samhällen och man måste acceptera dem och visa hänsyn till dem (s.57).
Beskriv Meads forskning kring hur människan utvecklar självmedvetenhet.
Mead intresserade sig för de faser barn går igenom under sin utveckling med specifikt fokus på hur barn lär sig att använda begreppen “jag” och “mig”. Alltså hur självmedvetenhet utvecklas .
Jagets utveckling (s.228) Vårt sociala jag (Me)uppstår när barnet utvecklat förmågan att se sig själv som andra ser hen. Då kan barnet också börja ha inre samtal mellan sitt I & Me. Detta är uppkomsten av den inre dialog/de tankar vi har huvudet.
Från början är vi rena medvetanden som inte är medvetna om oss själva. Detta kallar Mead för våra icke-socialiserade ”Jag”. Utifrån denna plats upplever vi spontana behov och önskningar. Vi handlar på impuls. Ett spädbarn skriker när det känner något i kroppen. Med tiden lär vi oss prata och sätta ord på de olika sensationerna för att få specifika behov och önskningar tillfredsställda. ”Jag är hungrig”.
Utifrån denna utvecklingsnivå på vår väg att bli sociala varelser börjar vi härma andra genom lek. Alltså ren imitation. Vi snickrar med vår leksakshammare efter att vi sett en förälder sätt upp en hylla. Vi sminkar, parfymerar och klipper våra dockor efter att vi sett någon göra sig klar inför en middag.
Runt 4-5 års åldern börjar vi kunna leka genom att ta roller (rolltagande). Vi leker Mamma, Pappa, Barn och Härmar och retar varandras personligheter och drag. Vi börjar förstå hur det är att vara i någon annans kläder men även att andra har uppfattningar om oss precis som vi har det om dom. Vi förstår att det finns ett ”mig” alltså ett utifrån perspektiv på en själv (socialt jag) samtidigt som det finns ett ”jag”. Att kunna skilja på dessa två innebär uppkomsten av självmedvetenhet. Dialog mellan ”Jag” och ”Mig” är också det som Mead säger är tänkande.
Härnäst i ca 8-9 års åldern börjar barn utveckla ett mer systematiskt tänkande då de börjar kunna förstå de normer, värderingar och moral som efterlevs i deras sociala sammanhang. Vilket kan ses som existensen av en ”generaliserade andra” De kan nu förstå regler och konsekvenserna av att fuska. Alltså rättvisa och deltagande på lika villkor och därmed kan de delta i mer organiserade lekar.
Samhället normer och värderingar formar varje individs självuppfattning. Därav är individen identitet vare sig privat, personlig eller statisk. Då vår omgivning ändras ändras vi. För att första oss själva måste vi förstå det omgivande samhället och sammanhanget.
