Globalisering & Post- Flytande- Reflexiv modernitet Flashcards
Vad menar Michael Foucault med “moderna institutioner”?
Fängelser, Skolor, Sjukhus (s.76)
Vad menar Ulrich Beck med begreppet “Risksamhället”?
Beck menar att vårt numera globala och tekniskt avancerade moderna samhälle gör att vi står inför nya typer av risker. Risk som inte är vare sig rumslig, tidsmässig eller socialt begränsad. De har alltså inte bara konsekvenser för enskilda individer utan får globala konsekvenser på alla samhällsnivåer. Detta är risker som kommit till följd av vetenskaplig och teknologisk utveckling och som är svåra att mäta. Vad är egentligen konsekvenserna av genmodifierade grödor? eller nanoteknik (s.79).
Vad innebär det att vi lever i en värld där vi måste vara Socialt Reflexiva enligt Giddens?
I och med teknik-, medicin- och samhällsutvecklingen samt en förändring i värderingar så ställs dagens människor inför fler val. Tidigare var ens handlingsregler bestämda av traditioner, auktoriteter och naturens lagar. Idag kan vi välja sådant som när och om vi vill ha barn eller när vi vill dö. Den fria konkurrensen ger oss fler val än vi kan processa när vi t.ex. står framför chipshyllan eller ska välja utbildning eller yrke.
Vi kan inte längre ta saker för givna då världen befinner sig i konstant förändring. Världen är oviss och full av risker och vi måste hela tiden reflektera över och tänka på våra omständigheter. Med detta menar Giddens att vi måste förhålla oss reflexmässigt till världen. Redo att agera med nya beteenden till nya situationer.. inkludera förändringarna.. En social reflexivitet. Även om ordet skenande kan låta skrämmande så menar Giddens att det inte betyder att kontrollen förlorats.
De nya valen för med sig etiska dilemman. Är det etiskt att abortera bort ett barn med Downs Syndrom? Är det etiskt att låta en person välja när den ska dö (s.78)?
Vad menar Beck med institutionaliserad Individualism?
Enligt Beck så är Individualisering en ofrånkomlig konsekvens av den reflexiva moderniteten. Alltså handlar det inte bara om självförverkligande för individen utan om att välfärdsstaten kräver att dess medborgare agerar proaktivt och självständigt. Som att arbetslösa själva måste skapa individuella arbetsplaner och att unga människor själva ska planera för och kombinera ihop sin egen livsplan. Och detta i den alltmer komplexa och förvirrande värld som dagens samhälle är. Becks framhåller att världen inte bara innehåller mer val utan också att individen tvingas välja vid fler tillfällen i livet (Beck i Rasborg 2017, s. 233).
T.ex. gymnasievalet. Nu med en fri skolmarknad finns det ”oändligt” många val och individen ”måste” också välja för om de inte går vidare till gymnasiet så är chansen stor att de inte kommer få ett jobb.
Hur menar Ulrich Beck att det nya moderna samhället skiljer sig från det gamla?
SAMHÄLLETS FORMELLA STRUKTUR
Materiellt överflöd tillsammans med välfärdsstatens supportsystem i dagens moderna samhälle har minskat behovet av att organisera sig och upprätthålla solidaritet med den egna klassen och familjen. Människan har frigjorts från sitt civila ansvar. Utbildningssystemet har byggts ut och människor befinner sig längre inom det. Till det så har människor mer tillgänglig inkomst att spendera på billigare varor och en större mängd fritid som ökat då arbetsdagar förkortats, pensionen tidigarelagts och semestern förlängts (Beck i Rasborg 2017, s. 232).
SAMHÄLLETS INFORMELLA IDÈER
Människors sociala rörlighet har ökat och man är inte längre knuten i samma grad till sin uppväxtmiljö och klass. Man kan skapa sig ett eget liv gällande identitet, karriär, normer och värderingar i den mer öppna och reflexiva sociala miljön som den nya moderniteten innebär (Beck i Rasborg 2017, s. 232-33).
Vad var Zygmunt Baumans tankar om byråkrati och relationer inom den flytande modenriteten?
Bauman anser begreppet Postmodernitet numera urtvättat och vill istället prata om flytande modernitet.
Relationer
Liquid Love - ”de mänskliga bandens bräcklighet” (s.272) Balanserandet mellan frihet och trygghet. Man vill inte binda upp sig helt och fullt utan ha relationen där när den behagar. Man har många interaktioner för att inte känna sig exkluderad och ingår i nätverk där man kan höra av sig till människor när det behagar istället för att ingå i ömsesidiga åtaganden (s.273)
Kritik: för tidigt att se om det är såhär. Kanske ser det ut så utifrån när vi hänger på våra mobiler konstant. Men vi måste bedriva annan forskning, t.ex på samhörighet för att se om det finns någon empiri för Liquid Love teorin.
Byråkrati
Bauman skrev en bok ”Auschwitz och det moderna samhället”. Han framhöll att om inte byråkratin kopplat isär den enskilde individens handlingar med dess konsekvenser och därmed individen med dess moraliska ansvar, så hade inte Förintelsen kunnat ske på det sätt det gjorde. Bauman menar att det just var institutionerna som skilde enskilda handlingar från konsekvenser (s.546). Människors utförde det arbete som de beordrades, Såsom att bygga järnvägsspår, slussa människor och bygga gaskamrar, utan att ifrågasätta den större iden bakom.
Bauman menar att byråkratin försvagar ansvarskänslan. du Gay motsätter sig dock detta och menar att det Nazistiska styret valde att sätta etiken i andra rum. Alltså menar du Gay att etik och ansvar är en självklar del inom byråkratin och inte något som försvinner på grund av byråkratin som Bauman då framhåller (s.546)
Vad menas med Urbäddning?
Ur-bäddning
- sociala relationer lyfts ur sina sammanhang och presenteras på nya sätt.
- Penningekonomin: byteshandel -> swish och pengar
- Expertsystem: traditionell kunskap -> expertkunskap för social (barnskötsel) och vetenskaplig (Corona presskonferenserna) kunskap.
Men även individer bäddas ur det traditionella klass-, köns- och familjesättet att göra saker på etc. (Beck i Rasborg, 2017 s.233).
Vad är Foucaults kritik mot modernismen?
Foucault att moderniteten framhåller att saker blivit bättre i och med de moderna institutioner som byggts för att ta hand om psykiatriskt sjuka, fångar, utbildning, medicin etc. Men Foucault menar att så inte är fallet om man tittar och jämför med historien. För vad betyder bra? Innan vetenskapen började behandla psykiskt avvikande beteenden som något som skulle botas, levde dessa människor fritt i samhället och hade en egen roll. Nu blev det placerade på mentalsjukhus, avskilda från resten av samhället och fick gå igenom en rad ibland väldigt obehagliga behandlingar.
Fängelsesystemet kritiserar han med att säga att tidigare så var fängeslesystemet öppet hänsynslöst. Medan nu för tiden lotsas det vara humant även fast det inte är det. Allt sker bakom låsta dörrar. Detta liknar Baumans tanke om att byråkrati föder ansvarslöshet.. fast kanske inte är samma. för Foucault säger bara att systemet elakhet nu inte syns utåt medan Bauman säger att byråkratin drar ner på empatin.
Han skriver också om att sexualiteten blivit mer teoretiskt istället för att låta den fokuseras på att öka njutning såsom många tidigare samhällen gjort.
https://www.youtube.com/watch?v=BBJTeNTZtGU&ab_channel=TheSchoolofLife
Hur förhöll sig Foucault, Beck, Bauman, Baudrillard och Giddens till modernitet?
Foucault
- var en del av den poststrukturaliska strömning. Han kritiserade modernitetens institutioner (mentalsjukhus, skolor och fängelser) som han sa liknade fängelser och handlade om att kontrollera människor. Han menade att det var modernitetens diskurser kring fenomen såsom sexualitet, vansinne, bestraffning som visserligen var vetenskapliga och tekniska men samtidigt ofta genererade icke-humana sätt att behandla människor på. Till exempel vansinne sågs tidigare som något som kunde ingå i samhället och människor som var annorlunda behandlades väl. Under mentalsjukhusens tid sågs vansinne som något som skulle botas och människors stängdes in på hemska institutioner. Alltså var det den moderna vetenskapliga diskursen kring vansinne som gav de moderna institutionerna makt att utöva vård på det sätt de gjorde.
Beck
- kvarhöll att moderniteten fortfarande var relevant, men att den uppdaterats från industrisamhället till “den andra moderniteten” ett globalt och individualiserat risksamhälle.
Bauman
- menade att moderniteten fortfarande existerade men att den blivit flytande (“A liquid modernity”). Att samhällets handlingsramar luckrats upp och lämnat människor att diktera sina egna liv i ett samhälle där sociala institutioner inte har samma tyngd. Till exempel är inte familjen och äktenskapet inte längre trygga oändliga institutioner uppbackade av religion och stat, utan människor kan skilja sig som de vill.
Vad menar Boudrillard med Hyperverklighet?
Vad är verkligheten nu när vi påverkas så mycket av media’s porträttering? Kan vi skilja på det ena från det andra? Baudrillard menar att de är omöjligt och att den verklighet vi ser därmed är en blandning av dem båda. en ”hyperverklighet” (s.77). Men också att de verkliga fenomen som rapporteras i media blir ännu mer verkliga. Det är genom mediabilden som folk känner dig/det och därav blir denna mer verklig än verkligheten. Därav ”hyperverkliga”. Till exempel att du är enbart verkligen känd om du ses inom media. Den och det som inte syns där finns inte (s.517-18). Vet vi egentligen vem Donald Trump är? Eller är det en konstruerad bild igenom olika mediaföretags ögon?
Han lyfter fram att mediaplatformar inte bara skildrar verkligheten utan även tolkar den åt oss. Därmed bestämmer de hur vi ska se på verkligheten (s.517). Detta är speciellt sant i de fall som vi själva inte har tillgång till information om verkligheten utanför mediernas rapportering.
Medierna skapar diskurser. De väljer vem som har tolkningsföreträde. Men detta gör även andra organisationer. Såsom Greenpeace men också staten.
Hyperverkligheten innehåller också enbart de delar som representeras i media. Det är mycket som existerar i verkligheten som inte rapporteras och därav inte existerar inom hyperverkligheten. Vissa hungerkatastrofer t.ex.
Kritik: Är människor bara passiva konsumenter som inte kan tänka själva?
