Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

socialpsykologi > socialpsykologi > Flashcards

socialpsykologi Flashcards

1
Q

vad va milgrams lydnasexperiment?

A

Deltagare blev ombedd att ge elstötar till en annan “deltagare”. 65 %Gjorde det trots uppenbar smärta från “deltagaren”, gav upp till 450v som chockade experimentledare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

social kognition

A

berör den sociala sidan av våra mentala processer och hur människor förstår sig själva och andra runt om dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilket grundläggande koncept kom från experimentet?

A

Beteende bestäms inte bara av biologisk begåvning och tidigare inlärning utan också av den omedelbara sociala situationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka 4 huvudaspekter finns av socialt tänkande?

A

Attribution
Intryck
själv-koncept
attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär Attribution?

A

Bedömningar om orsakssamband till andras eller ens egna beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka två typer av attribution finns?

A

Personlig attribution(interna)- menar att folks karaktär/personlighet orsakar beteenden
Situationell attribution (extern)- menar att saker i situationen påverkar beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara Kelleys attributionsmodell!
Ge ett exempel!

A

Använda modellen för att tillskriva beteenden en orsak.
3 faktorer påverkar:
consistency- är beteendet detsamma över tid?
distinctiveness- är beteendet distinkt? händer det i flera sammanhang
consensus- hur reagerar andra?
Exempel personlig attribution:
C: Anna säger alltid att mattelektion är tråkig=HÖG
D: Anna säger att andra lektioner är tråkiga= LÅG
C: Andra säger att matten är kul= LÅG
–> Anna är en kritisk person!
Exempel situationell attribution:
C: Anna säger alltid att mattelektionen är tråkig=HÖG
D: Anna tycker att andra lektioner är roliga= HÖG
C: Andra tycker också att matten är tråkig
–> Mattelektionen är tråkig!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

fundamental attribution error

A

Vi tenderar att överskatta den personliga påverkan och underskatta den situationella påverkan när vi förklarar andras beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

actor-obserever bias

A

“Alla har personlighet utom jag”. Vi har svårt att se vår egna personlighet utan fokuserar på vår omgivning och tillskriver våra egna beteenden till situationella attributioner och andras beteenden som personliga attributioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

self-serving bias

A

Vi förklarar våra egna framgångar med personliga attributioner och våra misslyckanden situationella attributioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ultimate attribution error

A

Vi tillskriver in-gruppers framgångar och ut-gruppers misslyckanden till interna attributioner, att medlemmarna i gruppen är bra/dåliga. In-gruppens misslyckanden och ut-gruppens framgångar tillskrivs externa attributioner som slump/tur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

self handicapping

A

Man tillskriver situationella attributioner i förväg när man förväntar sig ett misslyckande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

false consensus effect

A

Man tror att ens beteende är vanligare än det är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

berätta om kultur och attribution!

A

en del asiatiska kulturer tänker att händelser är sammankopplade. västerländska tenderar att tänka mer analytiskt.
Asiater som lever i sina hemländer tenderar att inte tänka enligt self-serving bias men det gör t.ex. amerikaner.
Japaner tenderar att tillskriva framgångar till andra och misslyckanden till sig själva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

primacy effect

A

tendensen att lägga vikten på den initiala informationen vi får veta om en person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

recency effect

A

lägga vikt på den senare informationen vi lär oss om någon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är ett schema?

A

Ett schema är en tankestruktur eller tankemönster som hjälper oss att organisera och tolka vår omvärld

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är priming?

A

Priming är ett begrepp inom psykologi för att beskriva hur exponering för ett stimulus kan påverka ett svar på en efterföljande stimulus, utan medveten vägledning eller avsikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur kan man prima ett schema?
ge exempel

A

Ett schema kan primas genom att en person i förväg säger att Anna kommer att vara tråkig. Mina förväntningar (scheman) om hur en tråkig person är kommer aktiveras och Annas beteende kommer att kategoriseras utefter det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är en stereotyp?
Ge ett exempel!

A

en delad uppfattning om personlighetsdrag, åsikter eller beteenden hos en grupp eller kategori av människor.
Exempel: Flicka skulle bedömas på prestation i sport. De som trodde att hon kom från en övre medelklass rankade henne bättre än de som trodde hon var fattig. Detta visar hur våra stereotyper kan påverka hur vi uppfattar andra människors beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Self-fulfilling prophecy

A

När människors felaktiga förväntningar får dem att bete sig på ett sätt till andra som leder till det förväntade beteendet, och där igenom bekräftar deras ursprungliga uppfattning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad är själv-scheman?

A

mentala mallar som härleds från minnet av tidigare erfarenheter, som representerar personens föreställningar om jaget i en viss domän.
Exempel: jag är en student, en dotter, ledare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nämn och förklara tre sätt att förstå sig själv igenom!

A

Self-perception theory: vi går ut ur oss själva och drar slutsatser om våra egna attityder genom att observera oss själva.
Exempel: jag räcker upp handen i skolan så jag är inte rädd för att prata inför folk.

Social comparison theory: Vi jämför våra beteenden, känslor, tankar med andra. Generellt föredras uppåt-jämförelser än nedåt för vi strävar efter att bli bättre. Det kan också vara smärtsamt, vi blir medvetna om vad vi är sämre på.

Looking glass self: Vi utgår från hur andra beskriver oss för att förstå vårt själv-koncept
Exempel: Läraren säger att du har talang för att skriva vid en uppsats och då tycker du också det!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är self-discrepancy theory?

A

Finns tre representationer av självet:
Faktiska-själv: den vi upplever att vi själva är
ideal-själv: representerar våra hopp och mål
Borde-själv: representerar vad vi tror att våra plikter/borden förväntas vara.

Ideal- och borde-självet är våra själv-guidare och man vill minimera gapet mellan själv-guidare och det faktiska-jaget.

Förtydligande: om det faktiska-självet inte matchar ideal självet känner man sig besviken och frustrerad för att hoppet och målen inte uppfylls. Detta motiverar personen att nå sina mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är regulatory focus theory ?
Ge förklarande exempel!

A

De två själv-guidarna vill nå två olika typer av mål. Ideal-själv fokuserar på promotional goals/befodringssystem och borde-självet fokuserar på förebyggande system.

Exempel: Ideal-jaget vill få alla rätt på tentan och borde-jaget vill undvika att kugga.

Folk med förebyggande fokus tenderar att göra nedåt-jämförelser och motiveras av det.
Promotion-fokuserade människor gör uppåt-jämförelser och motiveras av det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

personlig identitet

A

Vi kan definiera oss genom personlighetsdrag, egenskaper och mellanmänskliga relationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är social identitet?

A

Vi kan definiera oss genom vilka grupper vi tillhör. Vi vill kategorisera saker vilket hjälper oss att göra dagliga bedömningar, förenkla vår värld. Vi gör också en social kategorisering och grupperar människor i in- och ut-grupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

better than avarage effect

A

tendensen att värdera oss själva mer fördelaktigt än de runt om oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

sociometer

A

Intern mätare av om vi är socialt accepterade och har tillhörighet eller blir avvisade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

collcetive self-esteem

A

Kollektiv självkänsla är den del av individens självbild som härrör från hur individen interagerar med andra och de grupper som individen är en del av

31
Q

Vad är en Attityd och hur hjälper den oss?

A

en positiv, negativ eller neutralt värderande reaktion mot ett stimuli. Det kan t.ex. vara en person, situation eller objekt. Attityder hjälper oss att definiera vår identitet, guida vårt beteende och influera hur vi bedömer folk

32
Q

Attityd kan förutse beteenden under vissa omständigheter, vilka?

A
  1. Attityder influerar beteende starkare när situationella faktorer som motsäger våra attityder är svaga.
    Exempel: Konformitetstryck kan få oss att bete oss på ett sätt som strider mot vår inte övertygelse.
  2. Attityder har ett starkare inflytande på vårt beteende när vi är medvetna om dem och de är viktiga. Att tänka på sin attityd innan man agerar.
  3. Generella attityder förutser generella beteenden, specifika attityder förutser specifika beteenden.
  4. Skillnad mellan kognitiva attityder (“fakta”)- t.ex. rökning orsakar luftvägssjukdom. och affektiva attityder (känslor)- t.ex. rökning är äckligt. dessa typer av attityder förutser alltså beteenden på olika sätt.
  5. För att förstå relationen mellan attityder och beteenden är det viktigt att förstå hur attityder mäts. Kan mätas explicit och implicit.
33
Q

explicita attityder

A

mäter attityd genom själv-uppskattning och besvara frågor

34
Q

implicita attityder

A

Mäter attityder genom reaktionstids-mätningar som får fram automatiska reaktioner/attityder. Bra när introspektion ej fungerar eller folk som vill gömma sina attityder

35
Q

theory of cognitive dissonance

A

psykologisk obehagskänsla (dissonans) som upplevs genom att samtidigt ha två eller flera oförenliga övertygelser. Dissonansen motiverar folk till att vilja motverka denna genom att ändra en av kogitionrna eller skapa en ny. Det är inte alltid attitydförändring som sker, kan också vara externa motiveringar och andra ursäkter.

36
Q

vad är kontraattitydbeteenden?

A

Beteenden som inte stämmer överens med ens attityd kallas kontraattitydbeteenden. De leder inte alltid till dissonans utan dissonans uppstår när vi uppfattar att våra beteenden var frivilliga och inte påtvingade.

37
Q

det finns tre processer vid övertalning, vilken är den första?

A

Övertalningspublik: Det räcker inte bara med att ha bra argument för att övertala någon.
Elaboration likelihood model of persuasion: menar att det finns två basala vägar för övertalning: den centrala som sker när folk tänker efter om meddelandet och influeras av att argumenten är övertygande.
Den perifiera vägen sker när folk inte granskar meddelandet utan influeras mest av andra faktorer som attraktivitet eller expertis av personen som säljer in produkten, eller meddelandets längd eller känslomässiga intryck.
Det som avgör vilken väg som tas är mottagarens motivation och benägenhet/mottaglighet.
Motiverad individ= central väg. Attitydförändring som sker central väg tenderar att behållas längre och förutser framtida beteenden bättre.

38
Q

vilken är den andra processen?

A

kommunikatör: hur trovärdig kommunikatören framställs och expertisen är viktigt för effektiv övertalning.
Exempel: om person i medicin reklam har en vit rock i ett laboratorium. eller om snygga/kända personer är med i reklamen.

39
Q

tredje processen i övertalning?

A

det är bäst att argumentera för sin sak och även ta med motargument, framställs som mindre partisk.

40
Q

social facilitation

A

ökad tendens av vår dominanta respons (att lyckas med lätta uppgifter och misslyckas med svåra) vid närvaro av andra

41
Q

norm of reciprocity

A

normen att om någon behandlar oss bra, ska vi vara snälla tillbaka. Göra något snällt mot någon för att senare få någonting tillbaka

42
Q

door in the face technique

A

Att först be om en stor tjänst som nekas, och då föreslå en mindre tjänst. Känslan av skuld minskar och man känner sig tvungen att göra tjänsten.

43
Q

foot in the door technique

A

be om en liten tjänst och sedan be om en större när personen är “på tråden”

44
Q

lowballing

A

övertalaren får dig att gå med på något, innan du faktiskt genomför beteendet kommer hem höja priset för tjänsten.
exempel sälja en bil billigt och sedan tillkommer fler kostnader

45
Q

Nämn 3 faktorer som kan påverka lydnad! (Milgram)

A
  1. offrets avstånd: lydnad bättre om den som utsätts inte är i samma rum
  2. närhet och legitimitet av auktoritära figuren ger högre lydnad
  3. oklarhet om ansvar: lydnaden ökade om någon annan gjorde det “smutsiga jobbet”, alltså tryckte på elchocken. Om personen själv gjorde det var det ingen som lydde hela vägen till slutet.
46
Q

sociala normer

A

delade förväntningar om hur folk ska tänka, känna och bete sig.

47
Q

social roll och rollkonflikter

A

För sociala roller finns normer som karaktäriserar hur folk borde bete sig i en given social position. Exempel, studnet jobb familj Rollkonflikter kan uppstå när normer för olika roller krockar. Att t.ex. uppfylla krav för att vara bra mamma, bra kollega och bra student.

48
Q

Autokinetiska effekten

A

Ett experiment av Sherif- folk stod i ett rum och stirrade på en stilla prick. Individuellt ansåg folk att den rörde sig, upp till 30 cm. När de senare i grupp diskuterade experimentet efteråt sammanföll deras bedömningar och en gruppnorm bildades (att pricken rörde sig), detta sker naturligt.

49
Q

konformitet

A

ändring av en individs beteenden, attityder, och tro till en grupps

50
Q

informational social influence

A

vi följer andras åsikter eller beteenden för att vi tror att de besitter rätt kunskap och gör rätt saker. Detta kan ha influerat autokinetiska effekten

51
Q

Förklara Aschs klassiska konformitetsexperiment!
Hur kan det förklaras/kopplas till?

A

Återge vilket sträck av 1 2 3 som var lika långt som A. Alla sa fel, så även deltagaren sa fel. Detta kan kopplas till normative social influence- att man anpassar sig för att få belöningar som kommer med att accepteras av andra människor samtidigt som man undviker deras avslag.

52
Q

berätta 3 faktorer som kan leda till konformitet!

A
  1. storleken på gruppen
  2. en som inte säger samma fel sträck- visar indiviudalism i gruppen
  3. referent informational influence= individer kommer att bli influerade främst av medlemmar av grupper som de identifierar sig med.
53
Q

6 punkter som är viktiga för minoriteter att influera!

A
  1. mycket engagerad
  2. fortsätta vara självständiga vid hot av majoritet, dock fortsätta att ha ett öppet sinne
  3. störa majoritetens norm, skapa osäkerhet och tvivel
  4. göra sig själv synlig
  5. visa att det finns en till synvinkel
54
Q

social loafing

A

tendensen att folk lägger mindre individuell insats i ett grupparbete än om det vore eget arbete

55
Q

när blir social loafing mer sannolikt?

A
  1. personen tror att individuell insats inte mäts
  2. uppgiften eller gruppen har ett mindre värde för personen
  3. tron om att övriga i gruppen ger stor insats
  4. en grupp med bara män har sämre förutsättningar än en grupp med bara kvinnor elr mixat
  5. kollektivistiska kulturer (t.ex. japan kina) mindre sannolikt än individualistiska kulturer (t.ex. UK Kanada)
56
Q

social compensation

A

jobbar hårdare i grupp än ensam för att kompensera för andra medlemmars låga bidrag

57
Q

Group polarisation

A

När en grupp likasinnade människor diskuterar ett problem tenderar den genomsnittliga åsikten att bli mer extrem.

Kan kopplas till:
Normative social influence- man får en mer extrem åsikt än tidigare för att man vill få gruppens godkännande.

Informational social influence- i gruppdiskussioner förs argument som stödjer deras ståndpunkter som de inte tidigare hört.

Referent informational social influence- man anpassar sig till gruppens prototyp, som ofta är mer extrem än gruppens genomsnitt

Konformitet- anpassa sin uppfattning för att stämma överrens med gruppens.

58
Q

group think

A

Tendensen av gruppmedlemmar att inte tänka kritiskt för att de bland annat strävar efter att nå konsensus, vara lojala och ense.
Groupthink är vanligare vid grupper som styrs av strarka ledare.

Åsikter som stämmer överrens med gruppen lyfts då dessa ger positiv respons, känns som att åsikten är accepterad av hela gruppen.
Kritsiak åsikter lyfts ej fram, kan leda till negativa responser så som avvisning.

Group Think är ett exempel på normative influence- Strävan efter att nå enighet är stark i grupper som har hög gruppsammanhållning och är motiverade till att behålla positivt synsätt av gruppen.

Groupthink kan leda till dåliga ledningsbeslut som missgynnar ett företag.

59
Q

deindividuation

A

I grupp kan folk uppleva en förlust av individualitet som ger ett desinhibiterat beteende (impulsivt utan att överväga konsekvenser av handling). Grundorsaken till deindividuation är anonymiteten för utomstående. Individerna blir mindre identifierbara för folk utanför gruppen vilket minskar känsla av skyldighet och ökar risken för temporärt antisocialt beteende.
Exempel: Stanford prison experiment. vakter eller fångar som tog ledarrollen seriöst, gick längre än de själva trodde, det blev en grupp-norm att bete sig som de gjorde. Uniformer tog bort individualitet och ökade anonymitet.

60
Q

vad är en intergrupp-situation?

A

Kan vara att 2 personer från två grupper som interagerar, det måste inte vara 2 grupper “face to face”
Exempel: kvinna söker jobb hos man

61
Q

hur kan stereotyper påverka vårt synsätt?

A

Stereotyper kan ge ett partiskt synsätt hos oss gentemot andra. Det är varken bra eller dåligt, snarare en mental förberedelse för grupper och deras medlemmar.
Exempel: Fransmän kan ses som snobbiga eller som att de njuter av livet.

62
Q

Vad är prejudice?

A

En negativ attityd mot folk baserat på vilken grupptillhörighet det har.
Ska ej förväxlas med diskriminering: tydligt beteende som innebär att behandla folk orättvist baserat på gruppen de tillhör

63
Q

Vilka orsaker och begrepp finns kopllade till intergrupp-tänkande? (6st)

A

Vi kategoriserar saker/folk som leder till en uppfattning av in- och ut-grupper.

Viktigt att tänka på att category accentuation- tendensen att överdriva skillnader mellan kategorier.
Exempel: expriment med olika långa pinnar, de osm va uppdelade A B uppskattades/överdrevs en större skillnad än de som bara va staplade bredvid varandra. ( de va lika långa).

out-group homogeneity bias- tendensen att se medlemmar i en ut-grupp som mer lika varandra än medlemmar i ens in-grupp.

(prototyp- den mest typiska och vanliga delen av en kategori)

in group favouritism- tendens att favorisera in-grupp medlemmar och tillskriva mer positiva kvalitéer till “oss” än “dem”.

out-group derogation- negativa kvaliteer till “dem” än “oss”

64
Q

realistic conflict theory

A

konkurrens om begränsade resurser främjar fördomar. Fördomar triggas mest av ett upplevt hot från mot ens in-grupp.
Exempelvis: vita i grupp är rädda att bli “övertagna” av African Americans.
Ilska som inte ens orsakats av en grupp kan skyllas på dessa

65
Q

hur hör fördomar ihop med att höja självkänsla?

A

Social identitetsteori menar att fördomar delvis kommer från behovet att höja självkänsla. Självkänslan bygger på personlig- och grupp-identitet. Vi noterar både personliga lyckanden men också in-grupps lyckanden. Vi utvecklar mer fördomar när självkänslan är hotad

66
Q

explicita fördomar

A

Kan vara svåra att berätta om, men mäts genom självrapporter och frågeformulär

67
Q

implicita fördomar

A

Utvecklades för att explicita var svåra att mäta. Implicita fördomar mäts genom att använda reaktionshastighets baserade metoder (IAT). Detta kan på visa omedvetna fördomar

68
Q

stereotype threat

A

stereotyper skapar självmedvetenhet inom stereotypiska gruppmedlemmar och en rädsla av att de kommer leva upp till stereotyperna.
Exempelvis: kvinnor inom ingenjör/matte upplever störst stereotypiskt hot, könsdiskriminering.

69
Q

hur kan fördomar minska genom intergroup contact?

A

Intergroup contact baseras på principen “likvärdig status kontakt” och har 4 förutsättningar:
1. engagerad i varaktig personlig när kontakt
2. ha likvärdig status
3. jobba mot att nå ett gemensamt mål som kräver samarbete
4. får stöd av andra bredare sociala normer.

70
Q

vilka komponenter är viktiga för att börja gilla någon? vad tenderar vi att gilla i partners?

A

Närhet är viktigt, det tenderar att öka chansen för interaktion.

Mere exposure effect- upprepad exponering av stimuli tenderar att få oss att gilla det, kan vara en person objekt, ansikte osv..

Likhet, vi tenderar att gilla folk som är lika oss i personlighet, värderingar, beteenden. Det skapar en säker, stabil och tillfredställande miljö.

Vi tenderar att gilla “avarage” ansikten mer än ansikten som sticker ut.
Vi gillar också symmetri, det är lättare att processa och tycka att någon är fin.

what is beautiful is good- haloeffekten

bebisar kan vid 6 mån urskilja på attraktiva och icke attraktiva ansikten

matching effect- störst sannolikhet att vi har en partner med samma fysiska attraktion som oss.

71
Q

social exchange theory

A

Om en relation fortsätter eller inte beror på differensen mellan det relationen ger och det som den tar. Man väger fördelarna mot nackdelarna och jämför sedan med comparison level det vill säga förväntningarna man har på en relation och comparison level for alternatives det vill säga eventuella alternativ. Comparison level handlar om att väga fördelar mot nackdelar för en relation, vilket gör att man stannar på grund av tillfredsställelse med relationen, medan comparison level for alternatives handlar om att väga fördelar mot nackdelar för andra alternativ såsom en annan partner gör att vi stannar på grund av commitment till relationen.

72
Q

triangular theory of love

A

Kärlek har 3 stora komponenter:
intimitet
engagemang
passion
komponenterna kan leda till 3 olika osrters kärleksrelatione. den ultimate är consummate love som innehåller alla 3 komponenter.

73
Q

kin selection

A

organismer har störst sannolikhet att hjälpa andra med liknande gener, avkomma och släkt.

74
Q

berätta om prosocialt beteende och att hjälpa andra:))))

A

norm of reciprocity- vi lär oss ungt att hjälpa andra som är snälla mot oss.

norm of responsibility- vi bör hjälpa andra i vår välfärd.
Vi observerar andras beteenden och lär oss göra normerna själva, det som inte uppskattas lär vi oss inte göra.

Det finns en skillnad bland kulturer. I Indien hjälper man om det är något litet. I västvärlden är det inte ett måste att hjälpa.

empathy-altruism hypothesis- altruism produceras av empati, förmågan att kunna sätta sig själv i en annans sits för att förstå vad den upplever.

socialpsykologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions