Social Stratifiering Tentan Flashcards
Normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen är två centrala och viktiga begrepp inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Beskriv de grundläggande antagandena i dessa teorier.
Normaliseringsprocessen :’
* Våld blir “normalt”
* Utsatta anpassar och “vänjer” sig vid våld:
- Gränser försvinner och / eller förskjuts
- Offer Internaliserade och externaliserar kontroll och isolering. - Växling mellan våld och värme
- Emotionellt beroende. - Gör att utsatta stannar trots våld.
Uppbrottsprocessen: Den process som våldsutsatta i nära relationer går igenom när de försöker lämna sin våldsutövande partner. Kan delas in i 3 faser Första ; handlar om kvarhållande faktorer Andra ; handlar om en balansgång mellan att stanna kvar och lämna Tredje ; medför själva vändpunkten
På vilket sätt kan intersektionalitet användas på ett konkret sätt inom socialt arbete? Beskriv varför det är relevant att göra det. I svaret behöver det framgå vad som menas med intersektionalitet.
Intersektionalitet kan användas på ett konkret sätt för att förstå och hantera komplexa maktstrukturer och ojämlikheter.
Intersektionalitet innebär att man betraktar individers och gruppers identiteter och erfarenheter som en sammanvävning av olika kategorier såsom kön, sexualitet, klass, etnicitet, osv.
Förståelse av mångfalden bland klienter: Genom att använda intersektionellt perspektiv kan socialarbetare bättre förstå att klienter inte bara definieras av en enskild kategori, som till exempel “missbrukare” eller “hemlös.” Istället ser de klienter som individer med komplexa identiteter och erfarenheter som kan påverka deras behov och resurser.
Varför skulle arbetsgivare prioritera att anställa, befordra och fördela mer av lönepotten till män framför kvinnor? I kurslitteraturen beskrivs flera möjliga förklaringar. Beskriv förklaringsmodellerna statistisk diskriminering och homosocial reproduktion/preferensdiskriminering. (4p)
Statistisk diskriminering:
Arbetsgivare kan basera sina beslut på upplevda genomsnittliga skillnader mellan män och kvinnor inom arbetsplatsen för att diskriminera i anställningsprocesser.
Homosocial reproduktion: Homosocial reproduktion innebär att människor tenderar att föredra och anställa personer som är lika dem själva i termer av kön, bakgrund och intressen.
Vad kan ett intersektionellt perspektiv bidra med till förståelsen av social stratifiering? Olika möjliga bidrag beskrivs i kurslitteraturen. Beskriv något av dessa(1 p)
Intersektionellt tänkande erkänner att individer har flera sociala identiteter och tillhör flera sociala grupper samtidigt.
Genom att analysera hur dessa identiteter korsar varandra blir det möjligt att förstå hur olika former av ojämlikhet och diskriminering påverkar individer på olika sätt.
Viktigt : I Tina Mattssons bok Intersektionalitet i socialt arbete beskrivs ett intersektionellt perspektiv. I den avslutande delen av boken (del 3) berörs hur perspektivet kan användas inom socialt arbete. Beskriv Mattssons förslag till kritisk reflektion med intersektionellt perspektiv. I svaret ska det framgå varför kritisk reflektion utifrån ett intersektionellt perspektiv är meningsfullt och hur kritisk reflektivt arbete kan göras inom socialt arbete, enligt Mattson. Utgå från kurslitteraturen i dina svar. (4p)
Inom detta perspektiv är kritisk reflektion viktigt för att förstå och utmana de komplexa maktstrukturer och ojämlikheter som finns.
>Kritisk reflektion inom det intersektionella perspektivet handlar om att aktivt arbeta för att förändra strukturer och system som skapar och upprätthåller ojämlikhet och diskriminering.
> Hur kritisk reflektivt arbete kan utföras inom socialt arbete:
1. Välj en specifik situation / händelse att reflektera över.
2. Observera och beskriv denna händelse.
3. Analysera upplevelsen.
4. Tolka den.
5. Utforska möjliga alternativ.
6. Förändra ditt handlingssätt.
+Medvetenhet om komplexitet: Det är viktigt att förstå hur olika faktorer samverkar och påverkar en persons liv och möjligheter.
+Självreflektion: Socialarbetare måste kontinuerligt reflektera över sina egna fördomar och stereotyper som kan påverka deras förhållningssätt till klienter.
+Empati / förståelse: Genom kritisk reflektion kan socialarbetare utveckla en djupare förståelse för klientens unika situationer och behov.
När forskare ska försöka förklara olika sexuella beteenden används ofta 3 olika nivåer: den sociokulturella, den interpersonella och den intrapsykiska nivån. Teorin som fokuserar på dessa nivåer har, bland annat, tagit inspiration av teaterns värd.
EKOLOGISK SYSTEMTEORI :
systemteori med tre nivåer för att förklara sexuella beteenden:
Den intrapsykiska : inre tankar och känslor
Den interpersonella : relationer med andra)
Den sociokulturella : samhälleliga och kulturella faktorer
Denna teori tar hänsyn till hur dessa olika nivåer samverkar för att forma och påverka sexuella beteenden, likt en teater med olika scener.
Beskriv Simon och Gagnons sexuella skript teori:
a. Vilka nivåer använder dem i sion teori? Namnge och beskriv de 3 olika nivåerna
b. Varför är teorin användbar för att förstå sexuell stratifiering? (4p)
Sociokulturella nivån: Övergripande normer, värderingar, och förväntningar som samhället har kring sex och sexualitet.
Interpersonella nivån: Det inkluderar hur individer interagerar med sina sexpartners.
Intrapsykisk nivå: På den intrapsykiska nivån undersöker teorin varje persons personliga erfarenheter, individens fantasier, önskningar och begär.
b) Teorin om sexuella skript är användbar för att förstå sexuell stratifiering eftersom den belyser hur samhällets normer och förväntningar kring kön och sexualitet kan leda till ojämlikhet och diskriminering.
- Vad menas med “heteronormativitet” och “tvåsamhetsnormen”?
Diskutera varför det finns ökad risk för ohälsa för många av de grupper som inte följer de sexuella normerna.
Heteronormativitet:
Heterosexualitet anses vara det “normala”. Heteronormativitet refererar till den antagande och normativa idén att heterosexuell orientering och livsstil är normen eller det “normala” i samhället.
Tvåsamhetsnormen:
Tvåsamhetsnormen, eller normen för monogama tvåsamhetsrelationer, innebär att samhället oftast valoriserar och förväntar sig att individer lever i långvariga, exklusiva förhållanden med en enda partner. En “normal” relation bör vara en monogam relation mellan två personer.
Ökad risk för ohälsa :
Stigmatisering och diskriminering:
De som inte passar in i heteronormativa eller tvåsamhetsnormativa normer kan stöta på stigmatisering och diskriminering från samhället och enskilda individer.
Svårigheter med socialt stöd:
Personer som inte följer de sexuella normerna kan ha svårare att hitta socialt stöd från vänner och familj, vilket är viktigt för välmående.
Män och kvinnor tenderar att göra olika livsval (till exempel av utbildning) och bete sig på olika sätt i olika situationer. Två förklaringsmodeller till hur socialt kön skapas är könsrollsteori och teorin om att “göra kön” (doing gender). Beskriv förklaringsmodellerna och diskutera fördelar och begränsningar/nackdelar med förklaringsmodellerna. (4p)
Könsrollsteori : Samhället formar och styr individers beteenden, preferenser och livsval genom att tilldela specifika könsroller och förväntningar baserat på kön.
Fördel: Könsrollsteori belyser hur samhället påverkar individernas beteenden och val genom att tilldela könsroller.
Begränsning/nackdel: Betydelsen av strukturer och maktförhållanden osynliggörs.
Teorin om att “göra kön” (doing gender): En förklaringsmodell som betonar att kön inte bara är något man är, utan något man aktivt skapar och uttrycker genom sina handlingar och interaktioner.
Fördel: Kan bättre förklara förändringar i könsuttryck över tid och i olika kulturella kontexter. Begränsning/nackdel:Risk för att bortse från strukturer och “tilldela” individens aktiva roll i att “göra kön” större betydelse.
Återkommande beskrivs funktionshinder som komplext och mångfacetterat, bland annat att synen på funktionshinder varierar utifrån tid och sammanhang och att variationen i människors funktionsförmåga är stor. Ett sätt att ta sig an det som är komplext är att konstruera tankemodeller eller renodla perspektiv för att förstå och förklara fenomen. I litteraturen beskrivs några modeller eller snarare teoretiska perspektiv på funktionshinder som fenomen.
Din uppgift är att, med kurslitteraturen som utgångspunkt:
1) Förklara vad som avses med ett “miljörelativt perspektiv”,
2) Reflektera över vad de olika perspektiven kan innebära för det sociala arbetets praktik. (4p)
1 : “Miljörelativt perspektiv” : Samhällets olika strukturer spelar en avgörande roll i att antingen skapa hinder eller främja möjligheter för funktionshindrade.
- Situationellt och relationellt : “Funktionshinder” uppstår i vissa miljöer.
2 : De olika perspektiven på funktionshinder kan ha olika konsekvenser för det sociala arbetets praktik:
Ett miljörelativt perspektiv kan leda till att socialarbetare fokuserar på att identifiera och åtgärda hinder och brister i den omgivande miljön, snarare än att enbart försöka anpassa individen till en redan existerande miljö. Det kan innebära att socialarbetare arbetar med att skapa inkluderande och tillgängliga samhällsstrukturer och att stödja individen i att navigera och utnyttja befintliga resurser. Andra teoretiska perspektiv kan istället betona individens nedsatta förmågor och behov av stöd och anpassning. Det kan leda till att socialarbetare fokuserar på individuella interventioner, såsom träning, terapi eller att hjälpa till med att hitta specifika anpassningar för att möta individens behov.
Inom funktionshinderområdet används ett flertal begrepp och som blivande socionom är det angeläget att veta vad begreppen betyder, vad som menas med dem.
A) Förklara begreppen normföljande respektive normbrytande funktionalitet. Jag vill att beskriver innebörden i begreppen och vad de som använder begreppen avser att signalera.
B) Förklara begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder.
Beskriv vad de betyder och vilka sammanhang som passar bäst att använda dem (det vill säga, en sammanhangsbeskrivning till vart och ett av de två begreppen). (4p)
A)
Normföljande funktionalitet ; Innebär att produkter, miljöer eller system är utformade för att passa majoriteten av användarna och deras förväntade behov - tex. “Vanliga” Toaletter.
-Begreppet syftar på en ansträngning att passa in och följa de gällande standarderna osv.
- “Normbrytande funktionalitet” används för att betona att det som skapats eller designats är avsett att vara inkluderande för alla individer.
B)
Funktionshinder : Svårigheter som uppkommer i mötet med miljön. “Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen”.
Funktionsnedsättning : “Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga”.
- Funktionshinder beskrivs som ett komplext fenomen som kan förstås utifrån olika perspektiv. Ett sätt att ta sig an det komplexa är att skapa modeller för att beskriva olika aspekter av fenomenet. Här fokuseras den individuella/medicinska och den sociala modellen. Redogör för skillnader och eventuella likheter mellan de två modellerna
Individuell/medicinsk modell : Betonar att funktionshinder är inbyggda i individen. Funktionshinder betraktas främst som ett resultat av en individuell medicinsk avvikelse. Den sociala modellen ser istället funktionshinder som ett resultat av samhällets bristande anpassning till alla individer. Båda modellerna strävar efter att utöka förståelsen för funktionshinder.
Medicinsk/individuell : - Varit dominerande förståelse form.
Sjukdom och funktionsnedsättning : - en avvikelse. - Strävan mot “normal” kropp och funktionsförmåga, NORM om funktionalitet - funktionalitetsnorm.
Social modell : - Växte fram som kritik mot ensidig medicinsk och individuell förståelse Mål: Samhällsförändring, undanröjande av barriärer.
På vilka grunder skiljer man klasser åt i en weberiansk klassanalys? Med “grunder” avses “vilka egenskaper som man ska man ta fasta på”. (4p)
- Ekonomiskt kapital: Detta inkluderar individens ekonomiska resurser. 2. Socialt kapital: Socialt kapital omfattar individens sociala nätverk, relationer och sociala anslutningar. 3. Kulturellt kapital: Kulturellt kapital refererar till individens utbildningsnivå, yrkeskunskap och kulturell kompetens. Religiöst kapital : (till viss del utagerat i västvärlden?)
Bourdieu menar på att det inom vissa fält kan finnas en motsättning mellan kulturellt- och ekonomiskt kapital. Beskriv den motsättningen.
B. Varför anses Habitus (klasshabitus) kunna sättas framför kapitalformerna i betydelse enligt Bourdieu?
Motsättningen mellan kulturellt och ekonomiskt kapital :
Inom vissa fält, särskilt de som är relaterade till kultur, utbildning eller konst, värderas kulturellt kapital högre än ekonomiskt kapital.
- Detta kan innebära att personer med mycket ekonomiskt kapital men begränsat kulturellt kapital kan känna sig undervärderade i vissa samhällsfält där kulturellt kapital är dominerande.
Betydelsen av habitus:
Habitus: Individens inlärda och internaliserade dispositioner och sätt att tänka, känna och agera. En persons habitus formas genom deras uppväxtmiljö, utbildning och sociala erfarenheter.
- Habitus anses vara den centrala kraften som styr hur individer använder och kombinerar sina kapitalformer och hur de positionerar sig i samhället.
“Klass och status” är två begrepp som ibland används på ett likartat sätt. Vad är klass respektive status? Diskutera likheter och/eller skillnader i hur själva begreppen definieras.
2. Given ditt svar på fråga 1), hur kan man mäta klass respektive status?” (4p)
KLASS :
Klass hänvisar primärt till en individs position i samhällets ekonomiska struktur och arbetsdelning.
Det handlar om vilket yrke eller ekonomisk aktivitet en person är engagerad i, deras inkomstnivå och resurser.
STATUS:
Status kan vara oberoende av ekonomisk position och kan återspeglas i hur människor behandlar och bedömer varandra i sociala interaktioner.
Likheter och skillnader:
Både klass och status är begrepp som används för att förstå sociala hierarkier och ojämlikheter i samhället.
Klass fokuserar mer på en ekonomisk och materiell dimension, medan status är mer kopplad till sociala och kulturella faktorer.
Hur man kan mäta klass och status:
Klass variabler : yrke, inkomst, utbildning och ägande.
Status : utbildning, yrkesprestige, kulturella preferenser och sociala nätverk
