Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Sammanfattning inför omtentamen > Politik och Förvaltning på nationell nivå > Flashcards

Politik och Förvaltning på nationell nivå Flashcards

1
Q

Sveriges territoriella organisation

A
  • Sverige är en enhetsstat med lagstiftande makt på central nivå.
  • Kommunal självstyrelse ger kommuner ansvar för lokala och regionala frågor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Demokrati på flera nivåer:

A
  • Medborgare väljer politiker på lokal, regional, nationell och EU-nivå.
  • Val sker för kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdag och EU-parlamentet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Motiv för ansvarsfördelning mellan politiska nivåer:

A
  • Staten har huvudansvar för enhetliga och rättssäkra områden.
  • Kommuner/regioner har huvudansvar för anpassning till lokala förhållanden.
  • Internationell nivå ansvarar för gränsöverskridande frågor och mänskliga rättigheter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Reglering av offentlig verksamhet:

A
  • Regeringen har ansvar för nationell verksamhet som skolan.
  • Kommuner/regioner regleras av speciallagar men kan själva reglera vissa områden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utförande av offentlig verksamhet:

A
  • Kommuner/regioner ansvarar för majoriteten av verksamheten inklusive utbildning och vård.
  • Regioner fokuserar på hälso- och sjukvården, kan outsourca uppgifter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Finansiering av offentlig verksamhet:

A
  • Statlig nivå finansierar internationell och nationell verksamhet huvudsakligen via skatter.
  • Kommunal verksamhet finansieras delvis av kommuner själva och delvis av statsbidrag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kontroll av offentlig verksamhet:

A
  • Staten ansvarar för kontroll, t.ex. JO, JK, och Riksrevisionen.
  • Vissa myndigheter kontrollerar bara andra statliga myndigheter eller kommunal/regional verksamhet.

Exempel på ansvarsfördelning: Socialtjänsten

  • Regleras av staten genom Socialtjänstlagen.
  • Kommunerna utför, kan outsourca till externa aktörer.
  • Finansieras av statsbidrag och skatteintäkter.
  • Kontrolleras av IVO inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det lagmässiga ramverket i Sveriges politiska system

A

Grundlagarna:

  • Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Svårare att ändra, kräver två beslut och ibland folkomröstning.
    Ändringar i grundlagarna:
  • Exempel: Kvinnlig rösträtt, avskaffande av dödsstraff, kungens politiska maktminskning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ramlagar

A

Övergripande och tolkningsbara, ger flexibilitet men utmanar legitimitet och rättssäkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Det svenska politiska systemet

A

Regeringsbildning:

  1. Väljarna väljer riksdag.
  2. Riksdagen väljer regeringschef (statsminister) via talmannen.
  3. Statsministern bildar regering.

Vägen till ny statsminister efter valet 2022:

  • Ulf Kristersson utsågs till statsminister efter överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Negativ parlamentarism

A

Parlamentet har förtroende för regeringen om inte en majoritet saknar förtroende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Statsministern bildar regering

A
  • Statsministern bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen.
  • Den nytillträdde statsministern gav den 18:e oktober en regeringsförklaring till riksdagen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Majoritets- och minoritetsregeringar

A
  • Majoritetsregering: Ett eller flera partier har ett fast majoritetsunderlag i riksdagen under en mandatperiod (Exempel: Alliansregeringen 2006-2010).
  • Minoritetsregering: En regering som är beroende av stöd eller samverkan med ett annat parti än regeringspartiet/partierna (Exempel: nuvarande regering).
  • Koalitionsregering: En regering bestående av minst två politiska partier, kan vara både majoritets- och minoritetsregering (Exempel: nuvarande regering).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Riksdagen – Sveriges parlament

A
  • Uppgifter: Lagstiftande makt, finansmakt, organisationsmakt, kontrollmakt.
  • Misstroendeförklaring: Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom misstroendeförklaring.
    • Krävs minst 175 ja-röster för att riksdagen ska förklara sitt misstroende mot regeringen eller en minister.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Riksdagens organ

A
  • Kammaren: Består av samtliga 349 riksdagsledamöter. Besluten fattas här, och olika typer av debatter äger rum.
  • Utskotten: Varje utskott består av 17 ledamöter och bereder ärenden inför beslut i kammaren.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Riksdagens utskott

A
  • Exempel:
    • Socialutskottet: Organiserar vården, patienters rättigheter, regler för handel med läkemedel.
    • Socialförsäkringsutskottet: Ansvar för ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionsnedsättning, migrationsfrågor, och asylpolitik.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Regeringen styr riket

A
  • Uppgifter inkluderar att lägga fram lagförslag, verkställa riksdagens beslut, bestämma över budget, företräda Sverige i EU, träffa avtal med andra stater, och utse höga tjänster inom staten.
  • Även om regeringen är motorn i lagförändringar, är den ansvarig inför riksdagen och behöver dess stöd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Regeringskansliet

A
  • Bereder regeringsärenden och består av:
    • Statsrådsberedningen: Samordnar arbetet.
    • Förvaltningsavdelningen: Ansvar för övergripande förvaltningsfrågor.
    • Departementen: Förbereder regeringens ärenden inom specifika områden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur regeringen styr myndigheterna

A
  • Regleringsbreven: Innehåller regeringens mål- och resultatkrav på myndigheterna och hur stora anslag de får använda.
  • Kontroll: Utförs av myndigheter som Justitiekanslern (JK) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lagstiftningsprocessen

A
  1. Regeringen tillsätter en statlig utredning.
  2. Utredningen resulterar i ett betänkande.
  3. Betänkandet skickas på remiss till berörda parter.
  4. Regeringen skriver en lagrådsremiss.
  5. Regeringen bearbetar förslaget och lämnar det som proposition till riksdagen.
  6. Ett av riksdagens utskott lämnar synpunkter på förslaget.
  7. Riksdagen röstar och beslutar om förslaget.
  8. Regeringen ansvarar för att lagstiftningen implementeras via myndigheterna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kommittéer

A
  • Tillsätts av regeringen för att ta fram beslutsunderlag.
  • Kan vara tillfälliga eller parlamentariska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Remissväsende

A
  • Sverige har ett omfattande remissväsende för att få in alternativa synpunkter och kritik.

Exempel: Den stora sjukhusstriden

  • Programmet granskar SOU 2015:98, “Träning ger färdighet”.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Skillnaden mellan proposition och motion

A
  • Proposition: Förslag till riksdagsbeslut från regeringen.
  • Motion: Förslag till riksdagsbeslut från riksdagsledamöter.

Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande)

  • Utskottet är organiserat i 15 utskott, och deras förslag grundar sig på vad majoriteten i utskottet tycker.

Utskottsledamöterna stämmer av med sin partigrupp innan de lämnar sitt betänkande

  • Alla riksdagsledamöter i ett parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp eller partigrupp.
  • Inom partigruppen diskuterar och stämmer utskottsledamöter av de frågor som tas upp i utskottet.
  • När en proposition når utskottet diskuterar utskottsledamöterna förslagen med sina partikamrater i partigruppen.
  • Ledamöterna kan också skriva följdmotioner till de propositioner som regeringen lämnar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Lagrådet

A
  • Granskar remitterade lagförslag för att säkerställa att de inte strider mot grundlagarna och rättsordningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Omröstning i kammaren

A
  • Innan omröstningen debatteras propositionen, utskottets yttrande och eventuella motmotioner.
  • Riksdagsledamöter som är för eller emot propositionen får yttra sig en sista gång.
  • Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget, utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling (SFS).
  • Exempelvis, när riksdagen antog regeringens förslag om homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar, ledde det till ändringar i flera lagar som lagen om homosexuella sambor och lagen om allmänna barnbidrag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Förarbeten - En viktig del av regleringen

A
  • Förarbeten spelar en stor roll för hur regler tillämpas i förvaltningen i Sverige.
  • Underlaget till regeringens förslag utarbetas ofta inom det offentliga utredningsväsendet (SOU).
  • Noggrann utredning och möjlighet för flera instanser att yttra sig ger domstolar och myndigheter ett stort material för lagtolkning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Möjliga motiv för ansvarsfördelningen mellan de politiska nivåerna

A
  • Staten bör ha huvudansvar för verksamheter som kräver enhetlighet, överblick, rättssäkerhet och rättvis fördelning.
  • Kommuner och regioner bör ha huvudansvar för verksamheter där anpassning till lokala och regionala förhållanden krävs.
  • Den internationella nivån bör ha ansvar för verksamheter med gränsöverskridande problem och försvarandet av grundläggande mänskliga rättigheter.
27
Q

Sveriges territoriella organisation

A
  • Sverige är en enhetsstat med lagstiftande makt på central nivå.
  • Samtidigt har kommuner och regioner en viss självstyrelse inom lokala och regionala angelägenheter.
  • Riksdagen fastställer villkoren för kommunal självstyrelse och har principer som skyddar den.
28
Q

Vad är en kommun?

A
  • Kommunen är ett mindre geografiskt område inom ett land som styr sig självt i vissa frågor och har rätt att ta ut skatt av invånarna.
  • Det finns 290 kommuner i Sverige, och de har ansvar för socialtjänst, äldrevård och skolor.
29
Q

Ett tvånivåsystem

A
  • Det finns 290 primärkommuner och 21 regioner i Sverige, där Gotlands kommun har både kommunala och regionala uppgifter.
30
Q

Den kommunala sektorn

A
  • Kommunerna svarar för cirka en femtedel av BNP och har huvudansvar för socialtjänst, äldrevård och skolor.
  • Finansieras främst genom kommunalskatter och styrs genom politiska organisationer.
31
Q

Regioner

A
  • Regioner (tidigare landsting) har ansvar för hälso- och sjukvård inom ett geografiskt område och finns det 21 stycken i Sverige.
32
Q

Kommunernas ekonomi

A
  • Cirka 2/3 av den offentliga sektorns konsumtion äger rum i kommunerna, och de finansieras huvudsakligen genom kommunalskatter.
33
Q

Vad händer om en kommun överskrider budgeten?

A
  • En kommuns ekonomi måste enligt lag vara i balans, och vid underskott får kommunen låna pengar för att kompensera det.
34
Q

Kommunernas kompetens

A
  • Kommunen har befogenhet att ägna sig åt verksamhet av allmänt intresse för kommuninvånarna, även om det endast gagnar ett mindre antal medlemmar.
35
Q

Vad kommunen inte får göra

A
  • Kommunen får inte befatta sig med angelägenheter som hör till andra kommunala enheter.
  • Den får inte heller engagera sig i rent statliga angelägenheter som försvars- och utrikespolitik.
  • Penning- och kreditväsendet ska hanteras av staten och enskilda bankinrättningar.
  • Kommunen får inte heller ge stöd åt enskilda kommunmedlemmar utan stöd i författningen. Principen kallas likställighetsprincipen.
35
Q

Kompetensbegränsande principer

A
  • Lokaliseringsprincipen, ej understödja enskilda, förbud mot spekulativ verksamhet och självkostnadsprincipen begränsar kommunens befogenheter.

Denna sammanfattning inkluderar detaljerade beskrivningar av hur utskottsarbete och omröstningar fungerar, samt en översikt över den kommunala och regionala organisationen i Sverige och dess ekonomi och befogenheter.

35
Q

Lokaliseringprincipen enligt KomL 2:1

A
  • Det allmänna intresset ska ha anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar, vilket grundar sig på territoriell indelning.
  • Verksamheten behöver inte nödvändigtvis bedrivas inom kommunens gränser, utan det avgörande är att det finns ett intresse knutet till kommunen.
  • Exempel på detta är flygtrafik, eldistribution och vägtrafik som är till nytta för den egna kommunen och dess invånare.
35
Q

Kommunens frivilliga uppgifter

A

Enligt den allmänna kompetensen kan kommunerna ägna sig åt:

  • Fritid och kultur
  • Energi
  • Sysselsättning
  • Näringslivsutveckling
35
Q

Kommunens politiska organisation

A

Fullmäktige – kommunens “riksdag”

  • Fullmäktige är det folkvalda och beslutande organet som fattar beslut i ärenden av principiell betydelse och större vikt för kommunen.
  • Det tar beslut om kommunens budget, val av nämnder och revisorer.

Kommunstyrelsen – kommunens “regering”

  • Kommunstyrelsen är fullmäktiges beredande och verkställande organ.
  • Dess uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och verkställa fullmäktiges beslut.

Övriga nämnder

  • Förutom kommunstyrelsen och valnämnden kan kommunerna organisera sina egna nämnder efter behov.
35
Q

Statsbidrag till kommuner och regioner

A

Staten tillhandahåller både generella och riktade statsbidrag till kommuner och regioner.
- De generella statsbidragen används för kommunalekonomisk utjämning för att jämna ut skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar.
- Riktade statsbidrag är öronmärkta för specifika ändamål, såsom utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

36
Q

Revisorer

A
  • Varje kommun måste utse särskilda revisorer för att granska verksamheten som bedrivs inom nämndernas område.
  • Revisorerna ansvarar främst för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt och biträds av sakkunniga yrkesrevisorer.
36
Q

Skillnaden mellan utskott och nämnder

A
  • Nämnder utses av fullmäktige och ligger under dess auktoritet, medan utskott är arbetsgrupper som ligger direkt under kommunstyrelsen.
  • Användning av utskott kan innebära färre politiker jämfört med nämnder och ger kommunstyrelsen mer makt gentemot fullmäktige.
37
Q

Medborgarnas inflytande i kommunerna

A
  • Kommunerna försöker förstärka kontakten med medborgarna genom olika medel som kommunens hemsida, samråd och stöd till brukarrörelser.
  • Offentlighetsprincipen gäller också för kommunerna.
  • Medborgarna organiserar sig ibland på andra sätt än genom politiska partier, såsom i byföreningar eller intresseföreningar.
37
Q

Förtroendet för politiska partier på kommunal nivå

A
  • Demokratin på kommunal nivå är beroende av de politiska partierna.
  • Studier sedan 1970-talet har pekat på problem hos partierna på denna nivå.
  • Många väljare upplever att kommunpolitikerna inte kan hantera konkreta problem och utmaningar i lokalsamhället.
  • Lokala partier och medborgarorganiseringar har fått en ökad roll.
38
Q

Länsstyrelsen – statens myndighet på regional nivå

A
  • Det finns 21 länsstyrelser i landet, en i varje län, vilka representerar staten på regional nivå.
  • Länsstyrelserna ansvarar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av uppgifter som utförs av kommunerna och fungerar som ett instrument för att företräda de regionala intressena gentemot staten.
38
Q

Medborgarförslag

A
  • Medborgarförslag är invånarnas motsvarighet till politikernas motioner och är förslag och synpunkter från invånare till politiker.
  • Många kommuner har elektroniska system för att lämna medborgarförslag, även om möjligheten att göra det har tagits bort i vissa kommuner, som i Umeå.
39
Q

Regioner

A
  • Region Västerbotten är en politiskt styrd organisation som bildades den 1 januari 2019 genom sammanslagning av Västerbottens läns landsting, Regionförbundet Region Västerbotten och företagsstöd från Länsstyrelsen.
  • Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå och väljs av medborgarna i allmänna val.
  • Regionstyrelsen leder och samordnar arbetet inom regionen, ansvarar för ekonomin och det politiska arbetet mellan sammanträdena i fullmäktige.
40
Q

Decentralisering

A
  • Decentralisering innebär förstärkt inflytande på lägre nivåer inom en organisation och spridning av makt och ansvar från större till mindre instanser.
  • Det anses av många som positivt, men det finns också nackdelar såsom oönskade skillnader i kvalitet och ökad risk för korruption.
40
Q

Utmaningar för kommuner och regioner

A
  • Demografiska utmaningar, småkommunsproblem, korruption och maktmissbruk samt asylmottagande är några av de utmaningar som kommuner och regioner står inför.
41
Q

Decentralisering av socialtjänsten

A
  • Decentralisering av socialtjänsten innebär överlämnande av ansvar till lokalt avgränsade enheter, vilket ger dem ansvar för verksamhet, personal och ekonomi.
42
Q

Stora respektive små kommuner

A
  • Små och stora kommuner har olika förutsättningar och utmaningar, där små kommuner har närhet till politiker och lättare påverkan men begränsat serviceutbud, medan stora kommuner har distans till politiker men fullgod service och bättre mediatäckning.
43
Q

Hur staten styr kommunerna – trots principen om den kommunala självstyrelsen

A
  • Trots den kommunala självstyrelsen begränsas kommunernas självständighet då statsmakterna kan sätta ramar och begränsa den kommunala handlingsfriheten.
  • Riksdagen fastställer genom regeringsformen, kommunallagen och speciallagstiftning (t.ex. socialtjänstlagen, LSS och skollagen) de rättsliga ramarna för kommunernas verksamhet.
  • Staten styr även kommunerna genom tillsyn från statliga myndigheter och genom statsbidragen som delas ut.
44
Q

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

A
  • SKR är en organisation som representerar och bevakar kommunernas och regionernas intressen.
  • Det fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning.
  • SKR erbjuder även service och professionell rådgivning inom alla områden där kommuner och regioner är verksamma.
45
Q

Policy

A
  • Politikens innehåll och dess uttalade eller outtalade natur.
  • Avsedda och oförutsedda konsekvenser av politiken.
  • Funktionen av policyprocessen i praktiken och hur policyforskare förstår och analyserar den.
  • Policy kan definieras som handlingsinriktningar som vägleder framtida beslut och handlingar och medför värdeprioriteringar.
  • Policy kan ses både som interventioner för att lösa specifika problem och som förvaltning över tid inom samma område.
46
Q

Analyser för och av policyprocessen

A
  • Policyanalyser görs av tjänstepersoner och experter för att förbättra politiken genom konkret kunskap och utvärdering.
  • I den bästa av världar bör forskare ställa mer djuplodande och kritiska frågor kring policyprocessen för att undvika ideologisk bias.
46
Q

Implementeringsproblem – när beslut inte tillämpas som det var tänkt

A

Implementeringsproblem uppstår när politiska beslut inte genomförs på det sätt som beslutsfattarna avsett. Det finns flera faktorer som kan leda till sådana problem:

Implementering – från beslut till realisering

  • Även under gynnsamma förutsättningar är sannolikheten för misslyckanden stor.
  • En skillnad uppstår ofta mellan beslutad och implementerad policy under processens gång.
47
Q

Dualism

A
  • Dualism refererar till tudelningen mellan politik och förvaltning.
  • Max Webers syn på relationen mellan politik och förvaltning är en viktig aspekt av dualismen.
  • Den svenska traditionen med små departement och stora självständiga myndigheter exemplifierar dualismen.
48
Q

Vad är ett bra politiskt beslut?

A
  • För att bedöma ett politiskt beslut är det viktigt att förstå problemet och dess dimensioner samt att jämföra det existerande tillståndet med det normativt önskade tillståndet.
  • Skillnaden mellan enkla och komplexa problem, såsom tame och wicked problems, är av betydelse vid bedömningen av politiska beslut.
  • Baseline eller nollalternativ används för att utvärdera effekterna av politiska interventioner.
  • Rationellt beslutsfattande förutsätter kunskap, konsistenta mål och förmåga att utvärdera resultat, men praktiken kan vara mer komplex med begränsad rationalitet och inkrementalism.
48
Q

Gräsrotsbyråkrater och policyimplementering

A
  • Gräsrotsbyråkrater har ofta stort handlingsutrymme och kan i praktiken forma politiken inom sitt område.
  • De tolkar och implementerar regler och beslut, vilket gör deras tolkning av politiken till den faktiska policy som genomförs.
  • Gräsrotsbyråkraterna kan ha ett övertag gentemot både politiker och klienter men måste balansera mellan krav från lagstiftningen och klienternas behov.
48
Q

The Science of “Muddling Through” och institutionella perspektiv

A
  • Inkrementalism och bounded rationality präglar ofta beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen.
  • Institutionella perspektiv betonar människan som social varelse och tillmäter kontexten stor betydelse för politiskt beslutsfattande.
49
Q

Hur kan man undvika implementeringsproblem?

A
  1. Tillämparen ska förstå beslutet:
    • Vagheten i målen för en policy kan leda till implementeringsproblem, men det kan också vara en följd av politisk förhandling eller ett sätt att främja flexibilitet.
  2. Tillämparen ska kunna genomföra beslutet/policyn:
    • Tillämparen behöver tillräckliga resurser för att kunna genomföra beslutet, inklusive rätt kompetens och ekonomiska resurser.
  3. Tillämparen ska vilja genomföra beslutet/policyn:
    • Implementeringsproblem kan också bero på att tillämparen inte stöder eller ogillar det politiska beslutet.
50
Q

New Public Management (NPM)

A
  • NPM är en styrningsfilosofi som hävdar att metoder från det privata näringslivet är lämpliga för offentlig verksamhet.
  • Det innebär förändrade roller och fokus på resultat, konkurrens, mätbarhet och interndebitering.
51
Q

Offentlig förvaltning i förändring

A
  • Samhällsstyrning sker alltmer genom nätverk, partnerskap och samverkansprocesser, vilket skapar horisontella beroendeförhållanden.
  • Reformvågen NPM har dock mött en motreaktion, särskilt genom tillitsbaserad styrning.
52
Q

Multi-level Governance: Flernivådemokrati

A
  • Beslut och handlingar på en nivå kan ha återverkningar på beslut och handlingar på andra nivåer
  • Kommunerna inte är fria att fatta vilka beslut som helst
  • Kommunernas beslut och genomförandet av dessa kan påverkas av beslut som fattas och handlingar som vidtas på andra nivåer
  • Det ger att skälen bakom ett implementeringsmisslyckande på lokal nivå inte nödvändigtvis står att finna inom den egna organisationen utan lika gärna kan orsakas av beslut eller handlingar som vidtagits på andra nivåer
53
Q

Samverkan i politiken

A
  • Samarbete och samverkan kan vara önskvärt, men det kan också leda till otydlig roll- och ansvarsfördelning.
  • Vertikal och horisontell koordinering tar tid och kan komplicera ansvarsutkrävande och lärande processer.
54
Q

Lärprocesser

A

Reformer betraktas som lärprocesser där man ofta först i slutet lär sig vad man ville uppnå från början.

Genom att förstå och hantera dessa faktorer kan implementeringsproblem minska, och politiska beslut kan genomföras på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt.

Sammanfattning inför omtentamen (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions