Smärta och smärtbehandling Flashcards

1
Q

Olika smärtreceptorer, hur de aktiveras samt olika smärtfibrernas/nervernas funktion

A

C-fibrer- registrerar smärta temperaturskillnader och kliande, omyeliniserad. Orsakar den sekundära “molande” smärtan t.ex. Efter en skada.
A-delta fibrer- registrerar smärta och temperaturskillnader, myeliniserad. Första intensiva smärtan vid en skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Perifer och central sensitisering

A

Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (perifer sensitisering) som i omgivande, oskadad vävnad (central sensitisering).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

refererad smärta

A

impulser från de inre organen (t ex tryck på vävnad p g a ödem) och smärtstimuli från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron(sekundära neuron efter omkoppling i ganglier) i ryggmärgen. ”Smärta” från inre organ uppfattas av hjärnan som från kroppen. Exempelvis smärta i vänster arm vid kärlkramp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

projicerad smärta

A

När man upplever smärta i en nerv på ett annat ställe än den faktiska skadan på nerven uppkommit, t.ex. Änkestöt man aktiverar då den nerv som går från lillfingret in i ryggmärgen och man känner smärta i fingret även fast man slagit i armbågen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fantomsmärta

A

Innebär att patienten känner smärta i en kroppsdel som inte finns kvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

segmentella reflexer

A

Inflödet av nociceptiva impulser från somatisk eller visceral vävnad leder på ryggmärgsnivå till aktivering av motoriska celler som styr muskelfunktion och blodflöde i skadeområdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kroppens egna smärthämningssystem såsom inhibitoriska banor samt grindteorin

A

cke smärtsamma stimuli (Aβ fibrer) kan hämma smärtstimuli (C- och Aδ fibrer). Aktivering av Aβ fibrer (tryck och beröring)aktiverar i sin tur ett interneuron som inhiberar projektions- neuronet att förmedla info om smärta till CNS. Balans av stimuli från stora och små fibrer bestämmer smärtupplevelsen, en ”gate” på rm nivå bestämmer hur mkt smärtstimuli som får passera till hjärna’

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nociceptiv smärta

A

Ex. Vävnadsskada, stimulering av smärtreceptorer i somatisk eller visceral gigt (ledinflammation), artros och kroniskt bensår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Neuropatisk smärta

A

Beror på skada eller sjukdomsprocess i nervsystemet (perifert eller centralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nociplastisk smärta

A

Från början en nociceptiv eller neuropatisk smärta som medför plastiska förändringar i smärtsystemet. ”Volymen på nervsignalen vrids upp”. Smärtmodulerande system störs och kan leda till smärtspridning och ökad smärtkänslighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Psykogen smärta

A

Smärtan orsakas av psykiska sjukdomar, såsom depression. Ingen tydlig skada eller sjukdom ger upphov till upplevd smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Idiopatisk smärta

A

Smärtans orsak är okänd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Akut smärta

A

Lättare att fastställa smärtorsak och behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Långvarig smärta

A

3 månader, svårare att fastställa orsak och ordinera behandling, multifaktoriell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly