Smärta och smärtbehandling Flashcards
Olika smärtreceptorer, hur de aktiveras samt olika smärtfibrernas/nervernas funktion
C-fibrer- registrerar smärta temperaturskillnader och kliande, omyeliniserad. Orsakar den sekundära “molande” smärtan t.ex. Efter en skada.
A-delta fibrer- registrerar smärta och temperaturskillnader, myeliniserad. Första intensiva smärtan vid en skada.
Perifer och central sensitisering
Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (perifer sensitisering) som i omgivande, oskadad vävnad (central sensitisering).
refererad smärta
impulser från de inre organen (t ex tryck på vävnad p g a ödem) och smärtstimuli från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron(sekundära neuron efter omkoppling i ganglier) i ryggmärgen. ”Smärta” från inre organ uppfattas av hjärnan som från kroppen. Exempelvis smärta i vänster arm vid kärlkramp.
projicerad smärta
När man upplever smärta i en nerv på ett annat ställe än den faktiska skadan på nerven uppkommit, t.ex. Änkestöt man aktiverar då den nerv som går från lillfingret in i ryggmärgen och man känner smärta i fingret även fast man slagit i armbågen.
Fantomsmärta
Innebär att patienten känner smärta i en kroppsdel som inte finns kvar.
segmentella reflexer
Inflödet av nociceptiva impulser från somatisk eller visceral vävnad leder på ryggmärgsnivå till aktivering av motoriska celler som styr muskelfunktion och blodflöde i skadeområdet
Kroppens egna smärthämningssystem såsom inhibitoriska banor samt grindteorin
cke smärtsamma stimuli (Aβ fibrer) kan hämma smärtstimuli (C- och Aδ fibrer). Aktivering av Aβ fibrer (tryck och beröring)aktiverar i sin tur ett interneuron som inhiberar projektions- neuronet att förmedla info om smärta till CNS. Balans av stimuli från stora och små fibrer bestämmer smärtupplevelsen, en ”gate” på rm nivå bestämmer hur mkt smärtstimuli som får passera till hjärna’
Nociceptiv smärta
Ex. Vävnadsskada, stimulering av smärtreceptorer i somatisk eller visceral gigt (ledinflammation), artros och kroniskt bensår
Neuropatisk smärta
Beror på skada eller sjukdomsprocess i nervsystemet (perifert eller centralt
Nociplastisk smärta
Från början en nociceptiv eller neuropatisk smärta som medför plastiska förändringar i smärtsystemet. ”Volymen på nervsignalen vrids upp”. Smärtmodulerande system störs och kan leda till smärtspridning och ökad smärtkänslighet.
Psykogen smärta
Smärtan orsakas av psykiska sjukdomar, såsom depression. Ingen tydlig skada eller sjukdom ger upphov till upplevd smärta.
Idiopatisk smärta
Smärtans orsak är okänd
Akut smärta
Lättare att fastställa smärtorsak och behandling
Långvarig smärta
3 månader, svårare att fastställa orsak och ordinera behandling, multifaktoriell