Smärta och smärtbehandling

Question 1

Olika smärtreceptorer, hur de aktiveras samt olika smärtfibrernas/nervernas funktion

Answer 1

C-fibrer- registrerar smärta temperaturskillnader och kliande, omyeliniserad. Orsakar den sekundära “molande” smärtan t.ex. Efter en skada.
A-delta fibrer- registrerar smärta och temperaturskillnader, myeliniserad. Första intensiva smärtan vid en skada.

Question 2

Perifer och central sensitisering

Answer 2

Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (perifer sensitisering) som i omgivande, oskadad vävnad (central sensitisering).

Question 3

refererad smärta

Answer 3

impulser från de inre organen (t ex tryck på vävnad p g a ödem) och smärtstimuli från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron(sekundära neuron efter omkoppling i ganglier) i ryggmärgen. ”Smärta” från inre organ uppfattas av hjärnan som från kroppen. Exempelvis smärta i vänster arm vid kärlkramp.

Question 4

projicerad smärta

Answer 4

När man upplever smärta i en nerv på ett annat ställe än den faktiska skadan på nerven uppkommit, t.ex. Änkestöt man aktiverar då den nerv som går från lillfingret in i ryggmärgen och man känner smärta i fingret även fast man slagit i armbågen.

Question 5

Fantomsmärta

Answer 5

Innebär att patienten känner smärta i en kroppsdel som inte finns kvar.

Question 6

segmentella reflexer

Answer 6

Inflödet av nociceptiva impulser från somatisk eller visceral vävnad leder på ryggmärgsnivå till aktivering av motoriska celler som styr muskelfunktion och blodflöde i skadeområdet

Question 7

Kroppens egna smärthämningssystem såsom inhibitoriska banor samt grindteorin

Answer 7

cke smärtsamma stimuli (Aβ fibrer) kan hämma smärtstimuli (C- och Aδ fibrer). Aktivering av Aβ fibrer (tryck och beröring)aktiverar i sin tur ett interneuron som inhiberar projektions- neuronet att förmedla info om smärta till CNS. Balans av stimuli från stora och små fibrer bestämmer smärtupplevelsen, en ”gate” på rm nivå bestämmer hur mkt smärtstimuli som får passera till hjärna’

Question 8

Nociceptiv smärta

Answer 8

Ex. Vävnadsskada, stimulering av smärtreceptorer i somatisk eller visceral gigt (ledinflammation), artros och kroniskt bensår

Question 9

Neuropatisk smärta

Answer 9

Beror på skada eller sjukdomsprocess i nervsystemet (perifert eller centralt

Question 10

Nociplastisk smärta

Answer 10

Från början en nociceptiv eller neuropatisk smärta som medför plastiska förändringar i smärtsystemet. ”Volymen på nervsignalen vrids upp”. Smärtmodulerande system störs och kan leda till smärtspridning och ökad smärtkänslighet.

Question 11

Psykogen smärta

Answer 11

Smärtan orsakas av psykiska sjukdomar, såsom depression. Ingen tydlig skada eller sjukdom ger upphov till upplevd smärta.

Question 12

Idiopatisk smärta

Answer 12

Smärtans orsak är okänd

Question 13

Akut smärta

Answer 13

Lättare att fastställa smärtorsak och behandling

Question 14

Långvarig smärta

Answer 14

3 månader, svårare att fastställa orsak och ordinera behandling, multifaktoriell