Hjärt och kärlsjukdomar

Question 1

Ateroskleros kan ge upphov till en rad allvarliga sjukdomstillstånd, vilka?

Answer 1

• Stroke
• Hjärtinfarkt
• Arteriell insufficiens
• Claudicatio intemittens
• Aneurysmutveckling

Question 2

Sammanfatta Aterosklerosprocessens Patofysiologi

Answer 2

1. Endotelskada (kärlväggens intima)
2. Lipider och inflammatoriska celler inlagras i kärlväggen, vilket leder till kronisk inflammation
3. Plackbildning, vilket leder till kärlförträngning (stenos!)
   = Bindvävskapsel med lipidinnehåll

Question 3

Aterosklerosprocessen - 3 Utvecklingsstadier

Answer 3

Steg 1. Fettstrimmor
Steg 2. Plack
Steg 3. Komplicerade plack

Question 4

Beskriv steg 1 i Aterosklerosprocessens utveckling.

Answer 4

(Högt) LDL + Endotelskada (Intiman)
• LDL fastnar på endotelet (intiman)
• LDL oxideras (m h a fria radikaler),
• Makrofager lockas dit / Immunsystemet aktiveras
• Makrofager fagocyterar oxiderat LDL
• Fagocyterande makrofager omvandlas till skumceller
Många skumceller = FETTSTRIMMA (= Fatty streaks)
I detta stadie kan kolesterolet fortfarande transporteras bort ur kärlväggen!

Question 5

Beskriv steg 2 i Aterosklerosprocessens utveckling.

Answer 5

• Skumceller orsakar bindvävsförtjockning
• T- och B Lymfocyter aktiveras
• Medians glatta muskelceller vandrar in till intiman o producerar mer bindväv
• Förtjockning av intiman sker, pga alltmer bindväv
Plack= Bindvävskapsel med överfyllda nekrotiserade skumceller, inflammatoriska celler, kalcium

Question 6

Beskriv hårda plack i steg 3 i Astrosklerosprocessen

Answer 6

Hårda plack (stabila)

-Hård förkalkad kärna (inlagring av LDL och Kalcium)

Question 7

Beskriv mjuka plack i steg 3 i Astrosklerosprocessen

Answer 7

Mjuka plack (instabila):
Ändrad plackkaraktär:
- Höljet tunnas ut av enzymer från
makrofager
- Mjuk och lipidrik kärna

Question 8

Instabila plack kallas

Answer 8

Bristningsbenägna plack

Question 9

Bristning i placket kallas

Answer 9

Plackruptur

Question 10

Vad händer när det sker en plackruptur

Answer 10

1.Trombocyter aktiveras=Trombocytplugg
2. Koagulation - Lokal TROMB bildas
TROMBEN kan ockludera kärlet!
Ex. stroke eller hjärtinfarkt är ett faktum!

Question 11

Hypertoni

Answer 11

Högt arteriellt blodtryck i vila vanligen över 140/90 mmHg.

Question 12

Eventuella organpåverkan som kan ske pga hypertoni och hur man upptäcker det.

Answer 12

– Njurar: Urintest – protein i urinen
– Hjärtat: Blodprov - P-Kreatinin
kan ses via U-ljud ev. EKG
- Ögon - Ögonbottenundersökning

Question 13

Komplikationer vid hypertoni

Answer 13

• Stroke
• Njursvikt
• Kranskärlssjukdom
• Arteriell insufficiens
Sker pga utveckling av ateroskleros

• Hjärtsvikt – r/t vänsterkammarhypertrofin.

Question 14

Livsstilsbehandling vid hypertoni

Answer 14

Fysisk aktivitet
Minskat saltintag
Minskat mättat fett
Undvika stress (negativ stress) Viktnedgång (vid behov) Rökstopp
Minskat alkoholintag (vid behov)

Question 15

Läkemedelsbehandling vid hypertoni

Answer 15

Läkemedel (enskilt eller i kombination):
• Diuretika (tiazider!)
• ACE-hämmare alt. ARB
• Kalciumhämmare (de kärlspecifika!)
• Betablockare (2.a hand enl. svenska riktlinjer)

Question 16

Skriv två orsaker till varför RAAS förvärrar symtomen vid hjärtsvikt

Answer 16

1. RAAS ökar reasborbtion av natrium vilket leder till ökad vätskevolym vilket i sin tur ökad blodvolym=ej bra vid hjärtsvikt då hjärtat ej orkar pumpa runt blodet som redan finns
2. På grund av ökad blodvolym ökar blodtrycket som gör att hjärtat måste arbeta ännu mer vilket leder till hypertrofi. Hypertrofin försämrar efter ett tag den diastoliska fyllnaden och syretillförseln till hjärtat.

Question 17

Vad minskar preload?

Answer 17

Nitroglycerin och CPAP.

Question 18

Vad är skillnaden mellan akut lungödem och kronisk vänsterkammarsvikt?

Answer 18

Vid kronisk kammarsvikt orkar inte hjärtat pumpa ut allt blod och det blir stas bakåt till lungorna. Det höga trycket gör att det sker vätskeuträde i det intensiella vätskerummet mellan alveolerna och blodbanan. Vid akut lungödem vandrar vätskan in i alveolerna (sker vid akut vänsterkammarsvikt).

Question 19

Varför avlastas hjärtat vid hjärtsängläge?

Answer 19

Man minskar preload alltså det venösa återflödet så hjärtat ej behöver jobba så mycket.

Question 20

Patofysiologi vid en akut komplikation till DVT?

Answer 20

Lungemboli- tromben lossnar från utångsstället och följer med kretsloppet för att hamna i lungorna vilket leder till ischemi.

Question 21

Patofysiologi, symtom och behandling vid venös insufficiens.

Answer 21

Klaffarna har blivit förstörda och täpper till ordentligt vilket leder till att det venösa återflödet blir nedsatt och det blir ökat tryck det vill säga stas bakåt.
Symtom: benödem och klåda
Behandling: kompressionbehandling, ben i högläge och gångträning

Question 22

Vad kan man misstänka vid akut olidlig smärta i underben?

Answer 22

I första hand artäremboli och utföra kliniska undersökningar som styrker det- perifer cyanos och palpera efter pulsen+ se över hindret

Question 23

Beskriv patofysiologi vid claudiciatio intermittens (fönstertittarsjukan)

Answer 23

Benartärsjukdom beror på åderförkalkning i benen blodkärl. Förträngningar i kärlen hindrar blodet från att nå ut, musklerna får inte tillräckligt syre. Det känns som att benen domnar, det gör ofta ont.

Question 24

Förklara varför promenader är bra vid claudiciatio intermittens

Answer 24

Det ökar angioginesen (dvs nykärlsbilding)

Question 25

ilket av blodtrycken är lägre när man tar ett ankelbrachialindex vid claudicatio intermittens, arm eller ben

Answer 25

Ankeltrycket kommer vara lägre då det är ischemi i benet som hindrar blodflödet

Question 26

Vilken kirurgisk behanling är aktuell vid claudiciatio intermittens

Answer 26

Bypass (man går in och gör en väg runt hindret och syr fast en ven som kan föra blodet istället)