smärta del 2 Flashcards

1
Q

Vad menas med intermittent smärta?

A

Smärta som kommer i perioder, dvs kommer och går.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med unimodala samt polymodala smärtneuro?

A
Uni= receptorer som reagerar på en typ av stimuli
Poly= receptorer som reagerar på flera olika stimuli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med perifer smärthämning?

A

Hämning av nervimpulser i de primära smärtafferenterna, dvs vid nociceptorn eller längst axonet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

De descenderande smärthämmande banorna kan aktiveras av? (4st)

A
  • ascenderande smärtinflöde
  • Hjärnans centrala strukturer (tex hypothalamus, limbiska strukturer)
  • Sensorisk stimulering (tex Fysisk aktivitet, beh lågfrekvent TENS, akupunktur)
  • Läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad innebär det när prostaglandiner är både alogena och sensitiserande?

A

att de dels kan aktivera nociceptorer men också sänka retningströskeln så en smärtimpuls kan genereras vid en svagare stimulering än normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur skiljer sig bildandet av cox 1 och cox 2?

A

cox 1 bildas kontinuerligt och cox2 är inflmmationsinducerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka neuron är myeliniserade?

A
  • A alfa
  • A beta
  • A delta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur mycket snabbare är myeliniserade nueron jämfört med icke myeliniserade?

A

10 ggr snabbare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara varför en myeliniserad fiber är snabbare än en icke myeliniserad

A

Myelinskidorna är elektriskt isolerade och fortledningen sker mellan s.k Ranviers noder. Impulsen “hoppar” från nod till nod vilket leder till en högre impulshastighet till skillnad från icke myelin.. där aktiviteten sprids kontinuerligt längst axonet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad leds via A-beta fibrer?

A
  • Beröring
  • Lätt tryck
  • Vibration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad leds via A-delta fibrer?

A
  • Smärta
  • hårt tryck
  • kyla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad leds via C fibrer?

A
  • smärta

- värme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kopplas informationen om i A-delta och C-fibrer?

A
  1. Kopplas om i ryggmärgens bakhorn
  2. korsar över till motsatt sida
  3. fortleds i tractus spinotalamicus till talamus
    4 .sedan vidare till sensoriska cortex & limbiska strukturer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Allodyni?

A

icke smärtsamma stimuli upplevs smärtsamt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hyperalgesi?

A

ökat svar på normalt smärtsam retning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nociceptiv smärta:

A

smärta som uppstår av följd av en skada eller hot av skada på en annan vävnad än nervvävnad och som beror på aktivering av nociceptorer

17
Q

Neuropatisk smärta:

A

smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet

18
Q

Vilken typ av stimuli svarar nociceptorer på, dvs. hur kan nociceptorer aktiveras?

A

➢Mekanisk
➢ Termisk
➢ Kemisk

19
Q

Förklara vad som orsakar endotelgap och hur detta påverkar läkningsprocessen.

A
  • vid vävnadsskada så frisätter mastceller histamin
  • histamin orsakar endotelkontraktion på vensidan
  • immunförsvarets komponenter och plasma läcker ut i den skadade vävnaden och påskyndar läkning
20
Q

Ex på neuropatisk smärta

A
  • ishias
  • diabetesneuropati
  • diskbråck
21
Q

Ex på nociceptisk smärta

A
  • operation
  • benfraktur
  • brännskada
22
Q

Vad är Rexeds laminae?

A

Olika skikt i ryggmärgens bakhorn

23
Q

Vad är Lissauers banor? och vad har de för betydelse för lokalisationen av smärtupplevelsen?

A

Precis innan smärtneuronet kopplar om i dorsalhornet går de via förgreningar som förlöper kranialt och kaudalt, ett par segment i vardera riktning. De neuron som bildar lissauers banor kopplar därefter om till ett sekundärt neuron vilket resulterar i upplevd smärta från ett större område.

24
Q

Vad är skillnaden mellan begreppen nociception och smärta?

A
  • Nociception är de neurologiska processer som deltar i detektering och fortledning av smärtsam stimulering.
  • Smärta är en individuell subjektiv upplevelse som kan beskrivas på många olika sätt
25
Q

Redogör kort för DNIC.

A

Generellt smärthämmande system som kan aktiveras vid kraftig trauma och resulterar i ringa smärta eller ingen smärta alls. Sterila kvaddlar kan tänkas verka via detta system.

26
Q

Redogör för perifer och central sensitisering i nociceptiv smärta.

A

Perifer- algogena substanser (prostaglandiner och cytokiner) aktiverar/sensitiserar nociceptorer i det skadade området

Central- det nociceptiva inflödet gör att de sekundära neuronen blir känsligare och aktiverar omkringliggande neuroner→ smärta omkring det skadade området. Dock är detta område endast känsligt för mekaniskt stimuli.

27
Q

Redogör för ektopisk aktivitet.

A
  • Spontan aktivitet i nervsystemet.
  • Smärtimpulser uppstår vid nervskadan, vid neuromet eller i dorsalrotsgangliet istället för vid det perifera nervändslutet.
  • Händer framförallt i Adelta-fibrer.
28
Q

Redogör för projicerad smärta.

A

Neuropatisk smärta som upplevs som lokaliserad till den kroppsdel där den skadade nervens perifera nociceptorer är/var belägna.

29
Q

Perifer neuropatisk smärta (neuralgi) exempel

A
  • amutations- och fantomsmärta (projecerad smärta)
  • postherpetisk neuralgi (bältros)
  • postoperativ neuropatisk smärta
  • skada på spinal nervrot (diskbråck)
30
Q

Central neuropatisk smärta exempel

A
  • Stroke
  • MS
  • Ryggmärgsskador
31
Q

Vad menas med neuromatrix?

A

Nervnätverk, de hjärnstrukturer som deltar i bearbetningen av smärtimpulser kallas för smärtans neuromatrix.

32
Q

Ange orsaker och karakteristiska egenskaper för muskuloskeletal smärta, visceral smärta och hudsmärta.

A

Muskuloskeletal smärta- muskelsträckning eller inflammation. Ökad tonus/ ömhet vid palpation (pga. perifer sensitisering), svårlokaliserad smärta (smärta upplevs komma från större område pga. central sensitisering, mycket C-fibrer, osv), funktionsnedsättning, muskelstelhet och svaghet, nedsatt kraft m. fl.
Visceral smärta- hjärtinfarkt eller bukcancer. Diffus och svårlokaliserad då de innervas av C-fibrer, färre nociceptorer, har lägre innervationstäthet och har diffus projektion i ryggmärg. Smärtan varierar i karaktär och har rörelsemönster?
Hudsmärta- nålstick eller brännskada. Har många nociceptorer och är vällokaliserad. Intensitet beror på antal aktiverade nociceptorer

33
Q

Redogör för refererad smärta.

A

Smärta som “felaktigt” uppfattas från ett annat område än det skadade området. Förklaras genom att smärtfibrer från viscera, hud och muskler konvergerar i dorsalhornet, dvs omkopplar på samma postsynaptiska neuron. Ofta en diffus smärta (tex lungsäcken) upplevs komma från en mer distinkt smärtområde (tex skulderpartiet).

34
Q

Exempel på akut smärta

A
  • postoperativ smärta
  • smärta vid akut överbelastning av rörelseapparaten
  • njurstensanfall
35
Q

Exempel på långvarig smärta

A
  • artros
  • smärta efter trauma
  • nervskada
36
Q

Biverkningar av lokalanestetika

A
  • blodtrycksfall
  • bradykardi
  • sänkt medvetandegrad
  • blekhet
  • yrsel
37
Q

Målet för multimodal rehabilitering

A

att lindra smärtupplevelsen samt att öka individens allmänna funktionsförmåga och arbetsförmåga