Slemhinnan Flashcards
vad består det Orala ekosystemet av? varför är det viktig?
Orala ekosystemet
Orala ekosystemet består av: tänder, slemhinnan, saliv och mikrobiota.Dessa 4 komponenter samspelar och balansen mellan dessa 4 lägger tillgrund för oral hälsa.
Munslemhinnan ingår i det orala ekosystemet ochfungerar som en barriär, dvs. ett skydd från omgivningen
Om det uppstår obalans kan oral ohälsa uppstå som t.ex muntorrhet,karies, tandlossning, svampinfektion osv.
vad är Slemhinna/mucosa
Termen slemhinna används för att beskriva den fuktiga slemhinnan i mag-tarmkanalen, näsgångarna ochandra kroppshåligheter som kommunicera med det yttre. I munhålan hänvisas till detta foder som munslemhinnan. Vid läpparna munslemhinnan är kontinuerlig med huden; vid svalget (pharynx) är munslemhinnan kontinuerlig med slemhinnan som täcker resten av tarmen (gut).
Således är munslemhinnanbelägen anatomiskt mellan hud och mag-tarmslemhinna.
Vad är funktion av munslemhinna
- Barriärfunktion: tack vare dess uppbyggnad-
- Lipidbarriär: produktion av lipider (Membrane Coating Granules) i stratum spinosum →permeabilitetsbarriär för lipofila ämnen (såsom nikotin)
- Skivepitel: många lager och cellkontakter-
- Dehydrering och keratinisering av celler på ytan: produktion av *** involkrin* och andra proteiner(cornified cell envelope**) i granulärt lager
- Kontinuerlig deskvamering: celler förnyas hela tiden → skyddsmekanism för patogener
- Langerhanska celler och mastceller: antigenpresenterande dendritiska celler
- Deskvamering: skyddar vävnaden mot angrepp från mikroorganismer
- Permeabilitetsbarriär: för vattenlösliga ämnen
2. Skydd: för underliggande vävnad och organ. När man tuggar och biter utsätts munhålan och de oralamjuka vävnaderna för nötning. För att klara av detta har den orala slemhinnan anpassat sig i epiteletoch bindväven. Utan slemhinnan som barriär hade mikroorganismer som normalt sett finns i munhålaninfekterat vävnaden under slemhinnan.
3. Sensoriskt organ: runt om i munhålan finns flera receptorer som svarar på temperatur, beröring ochsmärta. Tungan har dessutom smaklökar. Reflexer som att svälja, kvälja, klökas och salivera initierasav receptorer som sitter i den orala slemhinnan.
4. Utsöndring: Salivkörtlarnas utförsgångar går igenom slemhinnan. Runt om i munhålan sitter flerasalivkörtlar som upprätthåller en fuktig miljö. I huvudsak består den orala munhålan endast av mindrespottkörtlar men ungefär tre fjärdedelar av vuxna har även talgkörtlar. Talgkörtlarna visar sig som blekagula prickar och kallas också för Fordyce’s spots
vad är olika typer av munslemhinnor?
Rörlig 60% Linning
Hur? Rosa, följsam, mjuk och töjbar, fuktig yta, med förmågan att sträckas och komprimeras
Var? Finns i tungans undersida, insidan av läpparna, kinderna, munbottens golv, alveolar processen, buccalaslemhinnan, mjuka gommen.
Masktiktoriska slemhinnan Fast 25%
Hur? Blekare, fast förankrad, motståndskraftig,tålig, mindre flexibel med gummiliknande yta
Var? Hårda gommen, gingivan, dorsala sidan av tungan. Eftersom det är hårdare gör inflammation mer ont.
Specialiserad 15%
Hur? Täcks av vad som funktionellt är en tuggslemhinna, också är ett mycket töjbart foder och dessutom harolika typer av lingualpapiller. Vissa av dem har en mekanisk funktion, medan andra bär smaklökar och hardärför en sensorisk funktion.
Var? På ovansidan av tungan.
Förklarar Linguala papiller
**Filiforma papiller **
- täcker hela den främre delen av tungan och
- består av konformade(hår) strukturer,
- var och en med en central del av bindvävnad täckt av ett tjockt keratiniserat epitel .
- Tillsammans bildar de en tålig, abrasiv yta (grov eller slitagefri och som kan användas för att nötta )
- som är involverad i att trycka samman och bryta ned mat när tungan pressas mot den hårda gommen. Finns inga smaklökar
- Därför fungerar tungan dorsala(mot bakom) slemhinna som en tuggande slemhinna.
fungiforma (svampliknande)
-Den främre delen av tungan
- Enstaka fungiforma papiller är utspridda mellan de många filiforma papillerna på tungans spets.
- Fungiforma papiller är släta, runda strukturer som ser röda ut på grund av deras högt vaskulära bindvävs kärna(rik på blodkärl och bindväv.), som är synlig genom ett tunt, icke-keratiniserat täckande epitel.
- Smaklökar finns normalt i epitelet på den övre ytan.
Foliate (bladliknande) papiller
- förekommer ibland på de laterala marginalerna(sidorna) av den bakre delen av tungan.
- Dessa rosa papiller består av parallella åsar som varvas med djupa fåror i slemhinnan, **
-Det icke-keratiniserade epitelet**som täcker papillerna innehåller många smaklökar (pilspetsar) som är placerade på sidan.
Cirkumvallata papiller
- Intill och framför sulcus terminalis finns 8 till 12 cirkulära, murade papiller,
- stora strukturer, var och en omgärdad av en djup, cirkulär fåra där utförsgångar från mindre salivkörtlar öppnar sig.
- Dessa papiller har en central bindväv som är täckt av ett keratiniserat epitel på den övre ytan.
- Epitelet som täcker de laterala väggarna är icke-keratiniserat och innehåller smaklökar.
Vad påverkar färgen i slemhinnan?
Den orala slemhinnan varierar i utseende i stor utsträckning. Dess färg beror på flera faktorer: koncentrationen och tillståndet på dilation av blodkärlen i den underliggande bindvävnaden, tjockleken på epitelet, hur keratiniserad vävnaden är och mängden melanin pigment i epitelet.
Färgen på slemhinnan är en bra indikatorpå den orala slemhinnans tillstånd.Inflammerad vävnad är kraftigt röd,pga utvidgning (dilation) av blodkärlen, medan frisk vävnad är ljusare rosa.
Förklarar slemhinnans uppbygnad
Uppbyggnad
Det skiktade skivepitelet och den underliggande bindväven, lamina propria, utgör de två huvudkomponenternai munslemhinnan.
Gränsen mellan dessa är oregelbunden, de sammanflätas genom bindvävspapiller för att få ett bättre fäste mellan vävnaderna.
Denna gräns är lätt att känna igen till skillnad från gränsen mellan munslemhinnan och submukosan, som är lagret under munslemhinnan. Denna utgörs av ett lager av lös fett- eller körtelbindväv som innehåller de storablodkärlen och nerverna som förser slemhinnan munslemhinnan från underliggande ben eller muskel.Dess sammansättning bestämmer flexibiliteten av munslemhinnan vid de underliggande strukturerna. Därför nnehåller främst den rörliga slemhinnan submukosan.
Det finns också en litet skickt som heter basal lamina. en väldig tunt hinna av extracellulärt matrix. Mellan epitel och bindväv.
I regioner som tandköttet och delar av den hårda gommen är munslemhinnan fäst direkt till periosteum (bindvävshinna beståendes av kollagen I) av underliggande ben, utan mellanliggande submukosa. Detta arrangemang kallas mucoperiosteum och ger ett fast, oelastisk fäste.
Förklarra epitel och epitellceller
Epitel
Ligger ytterst mot munhålan. Hur cellerna är organiserade och ser ut påverkarvilka egenskaper epitelet har.
I lungorna har vi t.ex. ett skivepitel med annan uppbyggnad än det orala skivepitelet vilket ger epitelet i luftvägarna andra egenskaper. Epitelet i lungorna kan genomföra gasutbyte vilket det orala epitelet inte kan. Däremot är epitelet i munhålan stratifierat skivepitel vilket möjliggör dess förmåga att fungera som en barriär.
Epitelcellerna i munslemhinnan kallas också för keratinocyter, detta för att cellerna har förmåga att producera keratin, eller intermediär filament av dessa celler består av keratin.
Epitelellerna i munslemhinnans epitel är ordinerade i flera lager, denna struktur kallas för skivepitel i flera lagereller stratified squamous.
Vad är tonofilament
Tonofilament är en term som ofta används för att beskriva intermediära filament i epitelceller(keratinocyter), samma sak som keratinfilament
Intermediära filamentIntermediära filamentet är cirka 10 nm i diameter och har en varierad proteinsammansättning. De är inte kontraktila men är viktiga i upprätthållandet av cellform och kontakt mellan intilliggande celler och den extracellulära matrisen.
I celler av mesenkymalt ursprung, såsom fibroblaster och osteoblaster, är intermediära filamenter polymerer av proteinet vimentin.
I epitelceller består intermediära filamenter av cytokeratiner. Cytokeratiner är en multigen familj av proteiner som förekommer som kopplade sura och basiska par med olika kombinationer i olika typer av epitel.
Filamenter bildar buntar, kallade tonofilamenter, som förankras på desmosomer
Vad är deskvamering?
Deskvamering
Cellerna på ytan dör och ersätts av nya celler. Den processen kallas för deskvamering eller turnover. Turnovertime är den tiden det tar för en cell att dela sig och passera genom hela epitelet. Denna varierar beroende påom vävnaden genomgår keratinisering eller inte.
Turnover time för celler i icke-keratiniserat buccal-epitel är ca 20 dagar och för celler i keratiniserat gingival-epitel ca 50 dagar
Vilka är färgämnnen som färgade och gav bilderna i mikroskåp tex i tencase
Hematoxylin och eosin
DNA/cellkärnor-Hematoxylin-lilla färg mörkblå, Basofila
protein/Cytoplasma/Kollagen/Elastin- eosin- röd / rosa
förklarar epitelcellernas mognadsprocess
Mognadsprocessen för celler som differentierar sig i epitelet ser olika ut beroende på vilken vävnad det är.
Mognadsprocessen följer i regel två mönster: keratinisering och icke-keratinisering.
I båda typerna av epitel åtföljs förändringarna i:
-cellstorlek och form av en syntes av mer strukturellt protein i form av tonofilament
- uppkomsten av nya organeller
- produktion av ytterligare intercellulärt material.
Ett antal förändringar är dock inte vanliga i båda epitel och fungerar som särskiljande egenskaper:
- Cellens storlek: cellerna i båda epitelema ökar i storlek när de migrerar från stratum basale till stratumspinosum, men denna ökning är större i icke-keratiniserat epitel.
- Syntes och arrangemang av tonofilament: förekommer också i båda epitel, men medan tonofilamenten i keratiniserat epitel aggregeras till buntar för att bilda tonofibriller, förblir de i icke-keratiniserade epitelspridda.
Den kemiska strukturen hos keratinfilament är också känd för att skilja sig mellan skikten såatt olika mognadsmönster kan identifieras av keratinerna som finns närvarande.
I cellagret som ligger längst ned i epitelet, stratum basale, sker detkontinuerlig celldelning. Epitelcellerna som bildas i stratum basale kommer passivt att röra sig (tryckas upp) mot epitelets yta för att ersätta epitelceller som deskvamerar (stöts bort) och genomgå en mognadsprocess där dess utseende samt aktivitet kommer att förändras.
I keratiniserad epitel (gommen). Epitelcellerna differentierar eller mognar för att bilda ett skyddande skikt på ytan, cornified cell envelope. Detta höljet består i huvudsak av keratin och proteiner omgivna av lipider
Epitelcellerna(keratinocyter) kan delas upp i två grupper, vilka är dem?
Epitelcellerna kan delas upp i två grupper:
-
Progenitorceller (vars uppgift är att genomgå mitos för att skapa nya celler) som delas vidare i:
a. Stamceller vars funktion är att hålla vävnadens celldelning igång
b. Amplifying cells vars funktion är att öka antalet celler som kan genomgå mognadprocessen - Mognadsceller (vars uppgift är att differentiera sig för att skapa ett skyddande ytlager).
Förklarar Icke-keratiniserat skivepitel Mognadsprocess(Icke-keratinisering)
Icke-keratiniserat skivepitel
- Stratum superficiale(Längs upp)
- Stratum intermedium
- Stratum spinosum
- Stratum basale (Längs ner)
Stratum basale
Nedersta cellagret i epitelet, celldelning sker, cellerna är små, fykantiga (Tonofilament??)
Stratum spinosum / Prickle cell layer, Övanpå Stratum basale
Växer, ovala, börjar syntetisera intracellulära glykoproteiner (fetter) som de packas i små granuler inne i cellen.
Stratum intermedium
Lipidbarriär, epitelceller frisätter glykolipider extracellulärt som leder en lipidbarriär (i cellerna packar denvesiklar som innehåller lipider, de lipider kommer cellen sen när det vandrar till ytan kommer den lämna de så att de hamnar mellan epitelcellerna och bilda en epitelskikt, den gör att vätskor inte diffunderar fritt genomslemhinnan) - icke-permeabel barriär som gör att munslemhinna inte absorberar vatten.
Stratum superficiale
Plattare, har cellkärna och går att känna igen som epitelceller.
I icke-keratiniserat oralt epitel är händelserna som äger rum i de övre cellskikten mycket mindre dramatiska ände i keratiniserat epitel.
Förklarar keratiniserat skivepitel Mognadsprocess(keratinisering)
Keratiniserat skivepitel
- Stratum corneum(Längs upp)
- Stratum granulosum
- Stratum spinosum
- Stratum basale(Längs ner)
-
Stratum basale
Utgörs av kuboidala eller kolumnära celler som ligger intill basal lamina som ständigt utför mitos/celldelning för att hålla cellmängden konstant (mognadsceller). Det bildas tonofilament som är intermediära keratinproteiner vilket är anledningen till varför epitelcellerna kallas för keratinocyter. Celler från detta lager vandrar sedan uppåt. -
Stratum spinosum
Ovanför stratum basale finns stratumspinosum eller prickle cell layer som utgörsav flera lager större elliptiska eller sfäriskaceller(ovala). I detta lager blir cellerna större och rundare.
Cellerna blir mer utspridda och hålls ihop med desmosomer som har ökat i antal.Tonofibriller bildas och då får cellerna enökad produktion av keratin som gör att tonofilamenten aggregerar.
Det bildas Envoplakin, periplakin,invulucrin, lägga sig vid insida av cellmembran mha Transglutaminase
Membrane coating granulerna bildas/lameller bodies (sekretoriskaorganeller) de **innehåller glykolipider ** Dessa smälter in med cellmembranet (i takt med att cellerna går upp (i stratum granolosum)
Stratum basale tillsammans med stratum spinosum utgör mellan halva till två tredjedelar av tjockleken hosepitelet.
3.Stratum granolosum
Cellernas blir större och plattare och deras organeller reduceras. Det bildas en förtjockning av membran coating granula/laminar badies och andra proteiner
** ketohyalina granuler bildasGranulerna färgas intensivt med sura färgämnen som hematoxylin (dvs de är basofila).
4. Stratum corneum
Glykolipiderna och granulerna frisätts från membran coating granula/laminar badies där de bildar ett fettskikt (mellan celler/keratinocyter) (icke permeabla) lipidbarriär mot munhålans vattenlösliga ämnen.
Cellmembranet kommer helt ersätts av höljet(glykoproteiner och keratohyalina) kallas för cornified cell envelope.
Celler binder sig genom corneodesmosomer istället för desmosomer och cellerna förlorar deras cellkärnaoch organeller. Nu heter cellerna corneocyter.
Celler blir superplatta samtidigt beror på att intermediär cytokeratinera/tonofilamenten ökar och dras samman,och cellen kollapsa
I ketohyalin granuler finns profilaggrin, som kommer klippas sönder och blir till filaggrintill sist packas keratinfilament genom cross-linked disulfid bindingar som blir keratin. (Filaggrin från ketohyalina granuler hjäppa att binda samman keratin)
Cellerna får en hexagonutseende och de kallas för squames (likt superficiale). Allt sker intracellulärt men vissa proteiner sätts extracellulärt. Squames färgas ljust rosa med det histologiska färgämnet eosin (dvs de verkar eosinofila) och inte innehållernågra cellkärnor.
Detta skikt är det keratiniserade skiktet eller stratum corneum. Andra namn som ibland används inkluderar cornified lager och förhornat lager.
Mönstret för mognad av dessa celler kallas ofta för orthokeratinization.Den fasta slemhinnan kan också uppvisa en variation av keratinisering, så kallad parakeratinisering. Ytskiktetkan histologiskt färgas för keratinet men cellkärnor kan finnas kvar i många eller alla squames.
Keratohyalingranulat kan förekomma i det underliggande granulära lagret, men vanligtvis färre än i ortokeratiniserade områden, så detta lager är svårt att känna igen i histologiska preparat. Parakeratinisering är en normal händelse i oralt epitel och innebär inte sjukdom
Förklara Hemidesmosomer
Hemidesmosomer Cell-Matrix. Kopplar epitelceller till det underliggande basalmembranet (basal lamina) med hjälp av det transmembrana proteinet integrin. Intracellulärt binder integriner till samma intermediära filament som desmosomerna, dvs. tonofilament - keratin.
Desmosomen utgörs av
Proteiner som ingår i cytoskelettet: Kerartin (Tonofilament) (intermediate filamemt)
Proteiner som förbinder transmembrana proteiner till cytoskelettet: bl. Plectin
Proteiner som korsar membranet (transmembrana): bl. interginer och kolagen 17
Hemidesmosomer föränkras i laminin som finns i basalamina som i sin tur fäster till kolagen i underliggande vävnad
Förklara Basal lamina
Ett lager av ECM som utsöndras av epitelcellerna, på vilken epitelet sitter. Den basala lamina tillverkas och underhålls av cellerna som sitter på den.
Det fungerar som en fästpunkt för celler. Finns mellan epitelet och underliggande bindväv.
Basal lamina kan i sin tur delas upp i två lager:
Lamina lucida Innehåller främst komponenter som ingår i hemidesmosomens bindning: dvs. integriner och kollagen 17.
Lamina densa Innehåller laminin och kollagen 4. Här finner man förankrade kollagenfibrer (främst kollagen 7). I underliggande bindväv kommer större kollagenfibrer, kollagen 3, fästa till dessa
Förklara lamina propria
Lamina propria
Första laget av bindväv under epitelet (ektodermalt ursprung) som består av celler, blodkärl, nerver,glykoproteiner och fibrer inbäddade i en grundsubstans. Som lös bindväv består lamina propria av ungefär likastora proportioner av celler (fibroblaster, immunitetsceller), fibrer (kollagener) och grundsubstans.
Vävnaden är rik på blodkärl som dels lämnar näring till andra vävnader som epitel och dels förser slemhinnan med olika försvarskrafter i form av exempelvis vita blodkroppar.
I beskrivande syfte kan lamina propria delas upp i tvålager:
-Det ytliga papillära lagret (associerat med epitelryggarna). Kollagenfibrerna är tunna och löst arrangerade.
-Det djupare retikulära lagret (som ligger mellan papillärlagret och de underliggande strukturerna).
Termen retikulär betyder i detta fall “nätliknande” och hänvisar till arrangemanget av kollagenfibrernasom är packade i tjocka buntar.
Skillnaden mellan dessa två lager är dåligt definierad men återspeglar den relativa koncentrationen ocharrangemanget av kollagenfibrerna. I papillärskiktet är kollagenfibrerna tunna och löst anordnade, och mångakapillärslingor finns. Däremot har det retikulära lagret kollagenfibrer arrangerade i tjocka buntar som tenderaratt ligga parallellt med ytplanet.
