saliv Flashcards
Var i munnen finns salivkörtlar
Hos människor finns det:-tre par stora spottkörtlar
a. gl. Parotis
b. gl. Submandibularis
c. gl. Sublingualis
De är belägna utanför munhålan,med utökade kanalsystem genomvilka körtelsekretet når munnen.
-Små spottkörtlar: finns i olika delar av munhålan (labial, lingual, palatal, buckal, glossopalatin och retromolära körtlar. De är vanligtvis belägna i det submukosala lagret med korta kanaler som öppnar sig direkt mot slemhinneyta. finns ej i hårda gommen och gingivan
Förklara körtelgångarna, vart mynnar saliv?
- Parotis mynnar ut i ök vid 6orna. (Molar)
- Submandibularis och sublingualis mynnar ut under tungan.
- Små körtlar har korta gångar som mynnar direkt ut på slemhinnan.
Förklara Glandula parotis anatomi
➔Glandula parotis är den största spottkörteln.
➔Den superfaciala delen av parotis ligger subkutant (ligger under något) framför det externa örat och dess djupare del ligger bakom mandibelns ramus.
➔Kanalerna/gångarna sk. Stensten’s ducts av gl.parotis går igenom m.masseter och sen går in mot det anteriora gränsen av m.masseter och därefter öppnas i munhålan i en papilla (Stensens papilla) mittemot första molaren (6:an) i maxillan.
➔Parotis körtlarna får blodtillförsel genom grenar av den externa karotisartären som passeras genom körtlarna.
➔Parasympatiska nerven som förser parotis är huvudsakligen från **glossopharyngal nerve (cranial nerv IX)
➔Sympatiska nerven innerverar i parotis** (och alla körtlar)
➔Serösa, globulära ändstycken
Förklara Glandula submandibularis anatomi
➔Andra största körteln
➔Submandibularis sitter i det posteriora delen av munbotten, närliggande till den linguala (mediala) sidan av mandibula och sveper runt den bakre kanten av mylohyoidmuskeln.
➔Den sekretoriska kanalen/gången (Wharton’s duct) går över mylohyoidmuskeln och öppnar i munhålan och ligger under tungan, vid den sublinguala karunkeln (crancul), lateralt till tungans frenulum.
➔Submandibularis får blodtillförsel via faciala och linguala artärer.
➔Parasympatiska nerven som förser submandibularis härrör huvudsakligen från faciala nerven (cranial nerve VII) och når körteln genom lingualnerven och submandibular ganglion.
➔Sympatiska nerven innerverar i submandibularis
➔Mix av serösa, globulära ändstycken och mukösa, tubulära ändstycken, vissa med serösa demilun-”hattar”
Förklara Glandula sublingualis anatomi
➔Den minsta av de majora glandulae.
➔Finns i den anteriora delen av munbotten mellan mukosa och m.mylohyoideus.
➔De sekretoriska kanalerna/gångarna är en serie av små kanaler, sk. Ducts of Rivinus som öppnar längs den sublinguala vecken men oftast i EN större kanal (Bartholins duct) som öppnar med Wharton’s duct vid den sublinguala karunkeln (caruncle).
➔Får blodtillförsel från de sublinguala och submentala artärer.
➔Från parasympatikus innerverar den faciala nerven (cranial nerve VII) i sublinguala körtlarna och också via lingual nerven och submandibular ganglion. ➔Sympatiska nerven innerverar i sublingualis
förklara Minor (små) salivkörtlar anatomi
➔Finns i submukosan spridda överallt i munhålan förutom gingiva och den anteriora delen av hårda gommen.
➔Finns mellan 600-1000 st.
➔De är mukösa körtlar d.v.s.slembildande och har som uppgift att smörjaslemhinnorna. Förutom den linguala där det finns serösa körtlar (Von Ebner’s glands)
➔Von Ebner’s glands finns på tungan.
➔De linguala är serösa (då de hjälper med smak underlättning) finns i tungan och öppnar runt om circumvallate papiller på dorsum av tungan eller vid foliate papiller på den laterala sidan av tungan
➔Sympatiska nerven innerverar
Beskriv salivkörtel(sekretoriska ändstycken)
- Salivkörtlar består av runda eller tubulära sekretoriska ändstycke som kallas för acini(acinus) och de delas in i två typer; serösa och mukösa.
- De sekretoriska ändstyckena sammanbinds av ett nätverk körtelgångar/kanaler (ducts) vars diameter blir större och större mot mynningen i munnen.
- Körtelgångarna transporterar saliven men modifiera också innehållet.
- Körtelgångarna består av gångceller.
- sekretoriska cellerna och körtelgångs cellerna är parenkymala, dvs organspecifikafunktionella celler.
- Kring ändstyckena och körtelgångar sitter myoepitelceller. Sammandragning av cellerna antas ge stöd för ändstyckena under aktiv utsöndring av saliv.
- Alla körtelgångarna och ändstyckena omsluts sen av en basal lamina och däromkring finns bindväv som är rik på blodkärl som bl a bidrar med vattentillförsel och nerver för reglering.
-Acinära cellerna omger början av lumen (hålrum i körtelgångarna) och där ligger dess sekret.
Hur är saliven i Glandula parotis
- Främst seriösa och globulära ändstycken
- Utsöndrar vattnig, enzymertik (amylas, prolinrikaproteiner och glykoproteiner) saliv
- Framför allt serös saliv (saliv med högrevätskeandel, andel joner & proteiner med lågmolekylvikt)
Hur är saliven Glandula sublingualis
- Utsöndrar mukös saliv (saliv med mycket mezymer, dvs stora slembildandeproteiner) dvs tjockaktig saliv rik på muciner.
- Majoriteten av ändstycken i sublingualis är mukösa.
- Mulösa ändstycken är lite mer tubulära i sin form
- Serösa demilunceller = vissa mukösa ändstycken har serösa celler.
Hur är saliven Submandibularis
- Både serös och mukös saliv pga både serösa och mukösa ändstycken.
- Salivet innehåller amylas, prolinrika proteiner, glykoproteiner och muciner.
- Vissa mukösa ändstycken har serösa celler på sig, kallas för seriös demilune
Hur är saliven i små körtlar
Små körtla; De flesta är mukösa, dvs slembildande och uppgift att smörja slemhinnorna. Förutom Von ebner (serösa) som finns lateral på sidorna av tungan och tungryggen.
Det finns 3 typer av körtelgångar, vilka är dem
Körtelgångar Har som uppgift att leda saliven från körtlarna ut till munnen, de är alltså en transportsträcka vars diameter blir större och större mot mynningen i munnen.
➔Har en viss roll att modifiera den primära salivens sammansättning.
- Återupptag av HCO3- (vätekarbonat)
Intercalated duct (inbäddade):- Ligger närmast mot de sekretoriska ändstycken
- Cellerna sitter i ett enkel skikt och utsöndrar makromolekyleri saliven (lysozym och laktoferrin)
- Cellerna leder och bildar striated duct
- Här produceras och utsöndrar primärsaliv som innehåller makromolekyler i saliven som lysozym och laktoferrin och viss andel av vätska till primärsaliven.
- Cellerna har centralt placerade kärnor och en lite cytoplasma
- Odifferentierade celler(stemceller) kan sprida sig och ersättaskadade/döende celler i ändstyckena/striated duct.
●Striated duct (strimmade):
-De tar emot primärsaliven från intercalated duct.
- Utgör volymmässigt den största andelen av saliv körtelgångssystemet
- Här sker modifieringen av den primära saliven genomåter absorption och utsöndring av elektrolyter. Cellerna i dessa körtelgångar behöver därför mycket mitokondrier för att ge energi till utsöndring och reabsorption av elektrolyter. Cellerna är kolumnär. Viss sekretion av salivproteiner sker här.
- Cellerna kan delta i endocytos av ämnen från lumen.
- Cellerna innehåller lysosomer och peroxisomer, och avlagringar av glykogen
●Excretory duct:- Ytters/närmast mynningarna-
- Här kan körtelgångs cellerna komma i flera skikt
- Ett annat ord för gång, t.ex. körtelgång, är lumin på latin
”secretory end pieces” här samlas sekretoriska produkter (saliv) för att sedan transporteras via kanaler (Intercalated duct → Striated duct → Excretory duct → Main excretory duct) till munhålan.
Beskriv Myoepiteliala celler
- En typ av** specialiserad cell med muskelliknande funktion** som hjälper till att stabilisera körtelvävnaden. Hjälper också till vid sekretionen att tömma ändstyckena genom att dra ihop sig och trycka ut saliven i körtelgångarna mot munhålan. Viktiga för salivflödet genom kanalerna → cellerna kontraherar och pumpar saliven vidare. Kan även vidga kanalerna.
- Hjälper acinus att **hålla sig på plats **samt att de olika cellerna ska behålla sin polaritet. Är bundna till varandra via desmosomer.
– Cellerna är placerade mellan basal lamina och sekretoriska celler eller intercalated ducts celler och är kopplade till de via desmosomer.
- Myoepitelcellerna liknar glattmuskelceller men härrör från epitelet, har ektomesenkymal ursprung.
- Finns runt sekretoriska ändstycken har en stellate form (stjärnformade); många branched processer (dendriter) sträcker sig från cellkroppen för att omge de acinära cellerna (ändstycken celler). Processerna (dendriterna) är fyllda med aktinfilament och löslig myosin. Cellmembranet har många caveolae, vilka bidrar till att initiera kontraktion genom det kontraktila funktionen av aktinet i cytoskelettet.
Beskriv Den serösa sekretoriska celler
- Producerar proteiner med låg molekylvikt (lysozym,glykoproteiner)
- Glykoprotinerna i de serösa cellerna har N-linked
- Dessa celler producera amylas rik sekret med mycket vatten
- De har sekretoriska granul som är jämnt utspridda i cytoplasm
- Cellkärnan är rund och har mycket plats.
- Cellen är fyrkantig/cuboid pga ej högt tryck inuti cellen
Beskriv Mukösa sekretoriska celler
- De producerar de stora slemmiga glykoproteiner (muciner som ätO-linked)
- **Mucins **smörjer och bildar en barriär på ytor och för att binda och aggregera mikroorganismer.
- Annorlunda sekretoriska granuler till skillnad från serösa celler.
- Samlingen av stora muciner i sekretoriska granulerna sker i **apikalt **cytoplasma och detta trycker kärnan och det endoplasmiskaretikulumet mot basalcellmembranet.
- Små granulat bildas i Golgi-komplexet, ökar i storlek och sammanfogar resten av granulerna lagrade i apikalt cytoplasma..
➔Mukösa ändstycke (acinus)/mukösa celler - Mukösa ändstycke har tubulär form och består av mukösa celler.
- Mukösa celler är pyramida med mindre spets (den basala membranet är relativt större än den apikala) och omger lumen som är större än lumen som finns i serösa ändstycken.
Formen på ändstyckena/cellerna har med funktionen att göra. Förklara
➔De serösa sekretoriska celler producerar proteiner med låg molekylvikt t ex lysozym. De sekretoriska granulerna är ganska små och jämnt utspridda i cytoplasman ut mot lumen. Cellkärnan är rund och har mycket plats. Cellen är kuboid, ej högt tryck inne i cellen, de producerar sina granuler som flyter runt och släpper ut i körtelgången.
➔De mukösa celler producerar de stora, slemmiga glykoproteiner, muciner som gör saliven mer trögflytande. De sekretoriska granulerna ser annorlunda ut. Mucinerna är stora så orsakas det mer tryck inne i cellen medan de ligger i sina sekretoriska granuler påväg ut i körtelgången. De är mer trångt inuti i cellen pga. av det, cellkärnan har tryckts ner mot basalamembranet och högre trycket gör att de (organellerna) blir mer avlånga och ger effekten att den 3D formen av de mukösa sekretoriska ändstyckena blir mer avlånga/tubulär.
Förklara Serösa, mukösa cellers membran
- Acinära cellerna har basolateral sida och en apikal sida.
➔Basolateral sida = den breda sida är ut mot blodet och nerverna.
➔Apikala sidan = den sida som är riktad in mot lumen och utförsgången. - Den **basolateral **sidas membran, dvs sidan mot blodet och nerver, innehåller:jonkanaler och receptorer
➔Receptorer för hormoner/neurotransmittorer frisätts från nerverna/blodet - Den **apikala **sidans membran, dvs in mot lumen:
➔är membranet specialiserad för exocytos = membranet har möjlighet att binda de sekretoriska vesiklarna och få dem att öppna sig så att de via exocytos kan frisätta t.ex. amylaset ut i utförsgången.
➔har membranet aquaporiner = aquaporiner är vattenkanaler, dvs kanaler och sitter i både sidorna
Förklara Saliv - stimuli- vilo
●Vilo saliven består till 70 % av saliv producerad av Gl submandibularis
Vilosaliv: - Vilosaliv utsöndras av de små körtlarna (10%), submandibularis (65-70%) och sublingualis (7-8%) och lite grann från parotis (20%) och frigörs spontant.
- Sublingualis detsamma vid vilo och stim.
- Det är segt och slemmigt mest mukös.
●Vid stimuli saliv är gl. parotis väldigt reaktiv större andel serös, vätska rik och lätt→rinnande saliv och det är för att saliv ska kunna skölja bättre
- Gl sublingualis + små salivkörtlarna ökar fortfarande måttligt som svar på stimuli för att bidra med samma andel i helsaliv
Beskriv lite mer om saliv (helt saliv, primär saliv)
●Primär saliv= salivet som bildas i körtlarna, modifieras i gångarna och skiljer sig beroende på vilken typ av salivkörtel det gäller.
●Primär salivens består av:- Vatten 99%- Proteiner 0,3 % motsvarar (1-2 mg/ml)- Joner 0,2 %- annat 0,5 %
Primärsaliven
(innehållet varierar beroende vilken körtel) ★Den är isotonisk.
➔Vatten - Från blodkärl
➔Proteiner - Amylas, prolin-rika proteiner (PRPs), stateriner, sIgA, laktoferrin, lysozym, cystatiner, histatiner, albumin etc ➔Glykoproteiner - Muciner (MUC5B (MG1), MUC7 (MG2) ➔Elektrolyter - Na+, Ca2+ , K+ , Cl - , HCO3 +
●Helsaliv = när saliven lämnar körtgångarna och blandas ihop i munnen där kommer saliv från de småkörtlarna i submucosan
Blandsaliv (Helsaliv)
★Den är hypertonisk (modifierar primärsaliv i striated ducts → helsaliv)
- Med blandsaliv avses den vätska som ansamlas i munhålan och som är sammansatt av exokrina bidrag från de stora salivkörtlarna (parotis, submandibularis och sublingualis) och de små salivkörtlarna.
- Dessutom innehåller blandsaliv gingivalvätska (GCF), mikroorganismer, epitelceller, födoämnesrester, sekret från näsa och svalg.
- körtlarnas sekret finns det
- Vatten: 99 %.
- Proteiner: 0,3% (1-2 mg/ml)
- Joner: 0,2%. Ca, Cl, Na, PO
- Fosfat buffringsystem vid vilo och innehåller även fosfatjoner.
●Saliv har
- Proteiner = amylas, pronlin-rika protiner (PRPs), stateriner, sIgA, laktoferrin,lysozym,cystatiner, histatiner, albumin
- Glykoproteiner = muciner (MG1, MG2)
●Faktorer som påverkar vilosalivens flödestakt: Uttorkning, Psykologisk stimuli, Kost,Dygnsytm och Kroppsläge
●Stimulering av salivsekretion (hur väl kan salivkörtlarna svara på retning utifrån)
- Tuggning eller smaka på citronsyra
Bikarbonatsystemet (vätekarbonatsystem) Buffer
Bikarbonatsystemet (vätekarbonatsystem) är det viktigaste eftersom HCO3- (vätekarbonat/bikarbonatjon) ökar vid stimulering t.ex. när vi äter (surt) → ökad salivflöde → mer HCO3- i saliven då det ej hinner återupptar i körtelgångarna.
- En buffertlösning består av en svag syra och en svag bas som kemiskt kompletterar varandra. En syra är ett ämne som avger vätejoner (H+) till lösningen och bas tar upp vätejoner. Syran och basen som finns bufferten har alltså som funktion att binda till sig respektive avger vätejoner i lösningen som en respons av andra ämne som tillsätts och på så vis bidrar till att jämna ut eller buffra stora förändringar i pH.
- Vätekarbonatsystemet i saliven: Det består av vätekarbonatjoner som är den svaga basen och motsvarande kolsyra (divätekarbonat, (H2CO3)) som är den svaga syran. T ex sur apelsinjuice som tillför mycket vätejoner i saliven så kan vätekarbonatjoner binda till sig de fria vätejonerna vilket gör att pH inte sänks lika mycket eller lika länge. Det ökar framförallt saliv från parotiskörteln. När man äter då stimuleras saliven att utsöndras på hög hastighet. Den höga hastigheten gör att de excretoriska cellerna i excretory ducts kommer inte att hinna ta in bikarbonat jonerna som brukade tas in (återupptag) under modifieringen i de excretoriska cellerna och på så sätt ökar bikarbonat joners koncentration. När vätekarbonatjonerna (HCO3-) binder till sig vätejonerna (H+) så bildas kolsyra (H2CO3), i lösningen finns utrymme för en viss koncentration av kolsyra och när den uppnås så finns det ett enzym i saliven som heter karboanhydras och omvandlar överskottet av kolsyran till vatten och koldioxid så att jämvikten behålls.
★Fosfatsystemet buffer
verksamma främst i vilosaliven. Vid stimulering ökar det PO4³-joner under modifiering och de kan binda till H+ vilket neutraliserar PH-värdet i munhålan.
Kontrollmekanismer
●Nerver (snabba förlopp)
- Det perifera nervsystemet innehåller afferenta (sensoriska) och efferenta nerver.
➔Afferenta nerver = sänder impuls när de aktiveras, genom t.ex.citronklyfta på tungan, och skickaren signal till hjärnstammen därfunktioner i salivkörtlar, organ osvregleras. Detta sker omedvetet ochvi kan inte rå för det.
- Det autonoma nervsystemet sköter sig själv
- Efferenta nerver i hjärnstammen går ut i organ som frågar, dvs spottkörtlar.
- Sympatiska (stressad)
- Parasympatiska (vila)
●Hormoner (långsamma förlopp, aldosteron)
- T.ex. tillväxt, mognad av celler och natrium- och kalium balansen
- Förloppen kan ta veckor, månader eller år
Salivreglering
Salivreglering
När vi äter eller luktar på något (stimuli) då aktiveras de sensoriska receptorerna som smakcellerna på tungan eller luktceller i näsan och då skickas afferenta nervsignaler till CNS, hjärnstammen vilken bearbetar informationen/tolkar signalerna och omkopplas och skicka sedan ut signaler (efferenta signaler) till bland annat det autonoma nervsystemet som består av det parasympatiska- och sympatiska nervsystemet vilka innerverar våra spottkörtlar ochpåverkar vår salivproduktion i spottkörtelcellerna (acinära celler). Signalsubstanserna acetylkolin (Ach) i det parasympatiska och **noradrenalin (NA) i det sympatiska nervsystemet **verkar på de acinära cellerna i spottkörtlarna. Parasympatikus stimulerar utsöndring av vatten och elektrolyt och sympatikus stimulerar proteinsekretion. Dessa två system samverkar vid salivsekretion för att ge saliven en optimal kvalité. Saliven med dess innehåll fungerar som en barriär i munnen
Cellers membran
●Blodkärlen = vatttenkomponenten & metaboliter (syrgas, aminosyror och glukos somkrävs för cellens metabolism)
●Den basolaterala sidan har receptorer för hormoner & neurotransmittorer.
●Acetylkolin (ACh) och Noradrenalin (NA) är transmittorsubstanser
●Transmittorsubstans, Substans P, frisätts också i parasystenatsika nervsystemet
- ACh binder till sin report som är en muskarinreceptor/muskariniska kolinergareceptorer.
- ACh frisätts i det parasympatiska nervsystemet.-
- **Noradrenalin frisätts från sympatiska nervcellerna** och verkar på 2 typer av rectpoter **- 1. en - adrenerg receptorα** **- 2. en - adrenerg receptorβ**
●95% av salivproduktionen blockas om man blockar det parasympatiska nervsystemet,dvs blocker muskarinreceptorn
Salivsekretion
●Exocytos- I spottkörtlar ger sympatiska neurotransmittorn noradrenalin stimulans av exocytos.
- När den sympatiska sändaren noradrenalin binder till β-adrenerga receptor aktiveras G-protein, vilket i sin tur aktiverar adenylylcyklas, vilket katalyserar bildandet av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) från adenosintrifosfat(ATP)- Ökade cAMP-nivåer aktiverar proteinkinas A (PKA), vilket fosforylerar andra proteiner i en kaskad som leder till exocytos.
- IP3frisätter kalciumjoner i cellen och ökar kalcium i cytoplasman, det harintresse både för fusionering av vesiklarna och för vattentransporten. Vesiklarna fusionerar med det apikal membranet och töms via exocytos.
- Efter frisättning av granulinnehållet införlivas granulmembranet av cellen som små vesiklar, som kan återvinnas eller brytas ned.
●Vätske- och elektrolytutsöndring- Det stimuleras genom bindning av parasympatisk sändare, acetylkolin (ACh) till muskariniska kolinerga receptorer och även genom noradrenalinbindning till α-adrenerga receptorer (α)
- Dessa receptorer aktiverar fosfolipas C (PLC), vilket resulterar i bildning avIP3som orsakar frisättning av Ca2 + från intracellulära butiker, från ER.
- Den ökade Ca2 + -koncentrationen:
➔öppnar Cl-kanaler i det apikala cellmembranet
➔öppnar K + -kanalerna i det basolaterala membranet
➔aktiverar den basolaterala Na + / K + / 2Cl-samtransportören.
- Vad har detta för betydelse? Jo, man får mycket partiklar på insidan av cellenjämfört med utsidan, dvs det bildas en osmotisk drivkraft, som utövar enkraftig osmotisk drivkraft för vatten.
- Då flödar vatten in via aquaporiner i basolateral membranet från blodkärlen ini cellen via den osmotiska gradienten sprängfylld cell med vatten→
- Den apikala (vid lumen) Cl-utströmningen drar extracellulär Na+ in genom tight junction in i lumen. Samtidigt frisätts amylas och andra joner det blir→en partikel täthet på den luminal sidan som är högre än i cytoplasman i apikal- Pga osmotiska gradienten dras vatten ur cellen aquaporin, dvs vattnen kommeratt flöda från cytoplasman över det apikal membranet in i gången.
Modifiering i gångsystem
●Primär saliven kommer ut i gångarna och är isotont (lika mycket Na, K och Cl - joneroch bikarbonat ( 𝐻𝐶𝑂3−) som i blodplasman).
●Modifieringen av primär salivet sker i de stratified- och excretory ducts.
●I gångarna kommer Na-joner att tas tillbaka från primär slavien och istället kommerK-joner att tas in i primär saliven.- Enda processen som är hormonellt reglerad. Hormonet är aldosteron.
➔ Hormonet produceras i bennjurens bark
➔ Hormonet frisätts ut i blodbanan, till salivkörtlarna och stimulerarNa-intag och K-sekretion.
➔ Dvs hormonet är viktig för balansen för natrium och kalium
●Samtidigt Na tas tillbaka tar man också tillbaka Cl.
●Samtidigt gör man sig av med i början med sen tar 𝐻𝐶𝑂3−tillbaka det lite längre ner i gångsystemet.
- Vätekarbonat är kroppens viktigaste buffert.- Den kan binda till en proton, H+➔vätejoner är vad som ger en lågt pH, dvs ensur miljö.
- När den har bundit till en vätejon bildas kolsyra.
- Kolsyran faller sönder och blir till koldioxid och vatten.- Koldioxiden kan vi andas ut genom att det tas upp av våra blodkroppar i blodkärlen och sen andas ut den.
- Då har vi gjort oss av med kolsyran.
Palikel proteiner
Proteiner 2
