Skrivregler

Question 1

1. Hur bör man i allmänhet hantera förkortningar i svenska språket? Vilka förkortningsregler har vi?

Answer 1

• Inte förkorta i onödan.
• Använda endast vid utrymmesbrist.
• Aldrig använda hemmagjorda förkortningar.
• Första gången ska man även skriva ut hela ordet.
• Man ska också använda samma förkortningar genomgående.
• Använda förkortningar på långa ord som används flera gånger i en text.
• Börja inte en mening med en förkortning.
• Dela inte en förkortning på två rader.
• Använd tvåordiga akademiska titlar tillsammans med namn.
• Förkortningar för måttenheter används tillsammans med siffror inte bokstäver.

Question 2

2. Förklara och ge exempel på följande förkortningstyper; avbrytningar, sammandragningar och initialförkortningar.

Answer 2

• Avbrytningar - I regel framför en vokal och ibland utelämnas bokstäver.
• Exempel - Adr.
• Sammandragningar - Man behåller första och sista bokstaven i ordet samt viktiga bokstäver.
• Exempel - Tfn.
• Initialförkortningar - Endast begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsled.
• Exempel - EU.

Question 3

3. Ska man ha punkt eller inte i förkortningar? Ge exempel.

Answer 3

• I sammandragningar, initialförkortningar och måttbeteckningar ska man inte ha punkt, men i avbrytningar är det okej.
• Det gäller då att vara konsekvent så att det blir tydligare med punkt.
• Exempel avbrytningar - Forts.

Question 4

4. Vilka tre olika betydelser kan förkortningen ’m+m’ ha?

Answer 4

• Med mera.
• Millimeter.
• Muskler i plural.

Question 5

5. Hur bildas plural i anatomiska förkortningar?

Answer 5

• Man fördubblar förkortningens sista bokstav.

Question 6

6. Hur hanterar vi versaler och gemener i det svenska språket när det gäller förkortningar?

Answer 6

• Initialförkortningar där man läser ut bokstäverna skrivs med versaler.
• Medicinska ord skrivs alltid med versaler.
• I sammandragna former som uttalas som ett ord börjar man med versaler.
• Initialförkortningar där bokstäverna läses som normalt ord skrivs med gemener.
• Etablerade initialförkortningar kan skrivas med gemener.

Question 7

7. Hur hanteras ändelser i förkortningar?

Answer 7

• Vid bestämd form av initialförkortningar används kolon + en ändelse.

Question 8

8. Hur hanterar man genitiv i förkortningar?

Answer 8

• Vid avbrytningar sätts kolon före genitivändelser.
• Om förkortningen slutar på -s lämnas genitiv omarkerat.

Question 9

9. Hur hanterar man förkortningar i sammansättningar?

Answer 9

• När en förkortning ingår som led i en sammansättning sätts bindestreck mellan leden.

Question 10

10. Vilka ord bör inte avstavas?

Answer 10

• Korta tvåstaviga ord.
• Personnamn.

Question 11

11. Hur avstavas siffergrupper?

Answer 11

• Ska inte delas upp på två rader.
• Ska inte avstavas.
• Siffertal över tusen och större ska ha mellanslag.

Question 12

12. Vilka två huvudprinciper har vi när det gäller avstavning? Förklara och ge exempel.

Answer 12

• Stavelseprincipen - Hur ordet uttalas.
• Exempel - Sto-lar.
• Ordledsprincipen - Hur ordet är uppbyggt.
• Exempel - Läk-are.

Question 13

13. Hur avstavas sammansatta ord?

Answer 13

• Mellan de sammansatta orden.

Question 14

14. Tre ’inte’ när det gäller avstavning?

Answer 14

• Avstava inte längst ner på en sida eller spalt.
• Avstava inte så att en ensam bokstav kommer på första raden eller till nästa rad.
• Avstava inte internetadresser.

Question 15

15. Hur förkortas följande? Med gemener eller versaler?
    - hemoglobin
    - vid behov
    - blodtryck
    - utan anmärkning
    - utan närmare specifikation
    - hjärt-lungmaskin

Answer 15

• Hb
• v b
• bltr
• u a
• UNS/uns
• HLM

Question 16

16. Vad betyder följande förkortningar av anatomiska begrepp?
    - v
    - nn
    - a

Answer 16

• Ven
• Flera nerver
• Artär

Question 17

17. Hur skrivs sammansatta ord ihop?

Answer 17

• Skrivs ihop utan bindestreck.

Question 18

18. Hur skrivs fraser?

Answer 18

• Delas upp i flera ord.

Question 19

19. Hur hanterar vi sammansättning med ’namn’, ’vokalmöten’ och utländska ord?

Answer 19

• Skriver ihop utan bindestreck.

Question 20

20. Hur bör man hantera trippelsammansättningar?

Answer 20

• Det bör undvikas.

Question 21

21. Vad är viktigast när man använder ord som; ’i dag’, ’imorgon’ och ’till hands’?

Answer 21

• Att skriva alla tidsuttryck med ‘i’ isär.
• Att man är konsekvent.

Question 22

22. När använder man ’foge-s’ i sammansättningar?

Answer 22

• När det första ledet i en sammansättning består av två delar.

Question 23

23. Hur hanteras bindestreck generellt i sammansättningar? Vad gäller för ’icke’ och ’anti’?

Answer 23

• Bindestreck används inte i sammansättning.
• Undantag är sammansättningar med ‘icke’.
• I etablerade sammansättningar med ‘icke’ utelämnas bindestreck.
• Sammansättningar med ‘anti’ skrivs också vanligtvis ihop.

Question 24

24. Ge exempel på sammansättning med; ’enstaka bokstav’, ’bokstavsgrupper’ och ’siffror’, ’förled med två ord’ och ’fler än två ord’.

Answer 24

• Enstaka bokstav - D-vitamin.
• Bokstavsgrupper - Hb-värde.
• Siffror - 75-årig.
• Förled med två ord - Galna ko-sjukan.
• Fler än två ord - Tecken-för-tecken-principen.

Question 25

25. Vad gäller vid samordnade sammansättningar? Exempel.

Answer 25

• Här ersätter bindestrecket ett underförstått ‘och’.
• Exempel - Hjärt-kärlsjukdom.

Question 26

26. Vad gäller för sammansättning med låneord?

Answer 26

• Skrivs vanligtvis utan bindestreck.
• När ett uttryck som skrivs isär i engelskan ska det normalt skrivas ihop när det lånats in i svenskan.
• När ett utländskt/ovanligt ord blir välbekant tenderar bindestrecket att försvinna.

Question 27

27. Stor eller liten bokstav i ny mening? Undantag?

Answer 27

• Stor bokstav i ny mening.
• Det gäller även när meningen börjar med förkortning som skrivs med liten bokstav.
• Undantaget är om det första ordet i en mening är en förkortning för en mått- eller enhetsbeteckning som i normala fall skrivs med en stor och en liten bokstav, då behåller man liten begynnelsebokstav.

Question 28

28. Stor eller liten bokstav efter kolon/semikolon?

Answer 28

• Efter kolon används stor bokstav om det som följer är en direkt anföring eller ett citat, även om kolonet sträcker sig över flera meningar.
• Liten bokstav används om kolonet syftar fram på en enda mening eller om det som följer är en uppräkning, exemplifiering eller liknande.
• Efter semikolon används alltid liten bokstav.

Question 29

29. Vilka dagar och helger skrivs med stor bokstav i svenskan?

Answer 29

• Kristi himmelsfärdsdag
• Gustav Adolfsdagen
• Marie bebådelsedag

Question 30

30. Stor bokstav när det gäller företag och myndigheter? Lokala myndigheter?

Answer 30

• Centrala myndigheter och offentliga organ som har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs med stor bokstav.
• I egennamn på företag, myndigheter, sjukhus och liknande som består av flera ord skrivs i regel endast det första ordet med stor bokstav.
• Undantaget är att det första ordet efter Förening, Stiftelsen och Sällskapet skrivs med stor bokstav om det inte är preposition.
• Om myndighetens egen stavning avviker från de allmänna reglerna bör man följa dessa.
• Avdelningar på sjukhus och enheter inom ett organ skrivs med liten bokstav i löpande text.
• Om man skriver brev till eller från specifik klinik eller enhet är det lämpligare att använda stor bokstav.
• Lokala myndigheter och nämnder som inte har karaktär av namn skrivs med liten bokstav.

Question 31

31. Stor eller liten bokstav i persontitlar?

Answer 31

• Både svenska och utländska persontitlar skrivs med liten bokstav i löpande text.

Question 32

32. Kemiska grundämnen?

Answer 32

• Namn på kemiska grundämnen skrivs med liten bokstav.
• Men motsvarande förkortningar skrivs med stor begynnelsebokstav.

Question 33

33. Måttenheter?

Answer 33

• Måttenhetsbeteckningar skrivs med liten begynnelsebokstav.
• Undantaget är att Celsius och Fahrenheit.

Question 34

34. Läkemedel?

Answer 34

• Läkemedelsnamn har stor begynnelsebokstav.
• Generiskt namn skrivs med liten begynnelsebokstav.
• Sammansättningar mellan läkemedel av varumärkestyp och andra ord skrivs med stor bokstav.

Question 35

35. Sjukdomar, bakterier och virus?

Answer 35

• Sjukdomar och diagnoser skrivs med liten bokstav.
• Sjukdomar, diagnoser och områden i kroppen som är uppkallad efter upptäckaren skrivs med stor bokstav.
• För tydlighetsskäl kan man använda genitiv-s på sjukdomar.
• Om man använder kortformer av sjukdomar används liten bokstav och även vid sammansättningar.
• Adjektiv som är bildade av ett personnamn skrivs med liten begynnelsebokstav.
• I latinska benämningar för bakterier används stor bokstav för släktnamnet och liten för artnamnet.
• Namn på virus skrivs med liten bokstav men virus bildade av personnamn skrivs med stor bokstav.

Question 36

36. Tester och symtom?

Answer 36

• Ord bildade på personnamn för symtom och tester skrivs alltid med stor bokstav, även om namnet står för själva testet.

Question 37

37. Egennamn i sammansättningar?

Answer 37

• Om ett egennamn är efterled i en sammansättning skrivs det med stor bokstav.
• Det är även stor bokstav i sammansättning där det första ledet är ett person- eller geografiskt namn.
• En nationalitetsbenämning som består av en sammansättning med ett geografiskt namn skrivs med liten bokstav.
• Betraktar man sammansättningen som två svenska ord skrivs termen med små bokstäver.
• Men betraktar man första namnet som egennamn skrivs det med stor bokstav och bindestreck.
• Namnkaraktären med stor bokstav försvinner när man sammanskriver.

Question 38

38. Lagar, förordningar och författningar?

Answer 38

• Lagar och förordningar i löpande text skrivs med liten bokstav.
• Men om lagen eller förordningen är dokumenttitel bör stor bokstav användas.

Question 39

39. Siffror och bokstäver?

Answer 39

• 1-12 i bokstäver, resten siffror.
• Vid tal över 1 000 ordnas siffrorna i 3-grupper bakifrån.

Question 40

40. Datum och tidsangivelser?

Answer 40

• Datum skrivs antingen den 4 april 2023 eller 2023-04-04, där den första bör man helst använda i löpande text.
• Använd inte kolon och slutbokstav för att markera ordningstal i datum.
• Men använd 24-timmarsregeln vid klockslag med punkt.
• Tidsintervall skrivs antingen 4-5 april 2023, 4 april-5 april 2023, 4 april 2023-5 april 2023 eller 04.04.2023-05.04.2023.
• Det är inget mellanrum före eller efter tankstrecket.
• År-månad-dag rekommenderas inte att använda.
• Årtal i datumuppgifter bör aldrig förkortas.
• Måttenhet eller substantiv följt av ett sifferuttryck böjs i singular efter siffran 1 och i plural efter 0 och övriga siffror.
• Efter bråktal används singular upp till 2 och är talet större kan plural användas.