Skrivregler Flashcards
1
Q
- Hur bör man i allmänhet hantera förkortningar i svenska språket? Vilka förkortningsregler har vi?
A
- Inte förkorta i onödan.
- Använda endast vid utrymmesbrist.
- Aldrig använda hemmagjorda förkortningar.
- Första gången ska man även skriva ut hela ordet.
- Man ska också använda samma förkortningar genomgående.
- Använda förkortningar på långa ord som används flera gånger i en text.
- Börja inte en mening med en förkortning.
- Dela inte en förkortning på två rader.
- Använd tvåordiga akademiska titlar tillsammans med namn.
- Förkortningar för måttenheter används tillsammans med siffror inte bokstäver.
2
Q
- Förklara och ge exempel på följande förkortningstyper; avbrytningar, sammandragningar och initialförkortningar.
A
- Avbrytningar - I regel framför en vokal och ibland utelämnas bokstäver.
- Exempel - Adr.
- Sammandragningar - Man behåller första och sista bokstaven i ordet samt viktiga bokstäver.
- Exempel - Tfn.
- Initialförkortningar - Endast begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsled.
- Exempel - EU.
3
Q
- Ska man ha punkt eller inte i förkortningar? Ge exempel.
A
- I sammandragningar, initialförkortningar och måttbeteckningar ska man inte ha punkt, men i avbrytningar är det okej.
- Det gäller då att vara konsekvent så att det blir tydligare med punkt.
- Exempel avbrytningar - Forts.
4
Q
- Vilka tre olika betydelser kan förkortningen ’m+m’ ha?
A
- Med mera.
- Millimeter.
- Muskler i plural.
5
Q
- Hur bildas plural i anatomiska förkortningar?
A
- Man fördubblar förkortningens sista bokstav.
6
Q
- Hur hanterar vi versaler och gemener i det svenska språket när det gäller förkortningar?
A
- Initialförkortningar där man läser ut bokstäverna skrivs med versaler.
- Medicinska ord skrivs alltid med versaler.
- I sammandragna former som uttalas som ett ord börjar man med versaler.
- Initialförkortningar där bokstäverna läses som normalt ord skrivs med gemener.
- Etablerade initialförkortningar kan skrivas med gemener.
7
Q
- Hur hanteras ändelser i förkortningar?
A
- Vid bestämd form av initialförkortningar används kolon + en ändelse.
8
Q
- Hur hanterar man genitiv i förkortningar?
A
- Vid avbrytningar sätts kolon före genitivändelser.
- Om förkortningen slutar på -s lämnas genitiv omarkerat.
9
Q
- Hur hanterar man förkortningar i sammansättningar?
A
- När en förkortning ingår som led i en sammansättning sätts bindestreck mellan leden.
10
Q
- Vilka ord bör inte avstavas?
A
- Korta tvåstaviga ord.
- Personnamn.
11
Q
- Hur avstavas siffergrupper?
A
- Ska inte delas upp på två rader.
- Ska inte avstavas.
- Siffertal över tusen och större ska ha mellanslag.
12
Q
- Vilka två huvudprinciper har vi när det gäller avstavning? Förklara och ge exempel.
A
- Stavelseprincipen - Hur ordet uttalas.
- Exempel - Sto-lar.
- Ordledsprincipen - Hur ordet är uppbyggt.
- Exempel - Läk-are.
13
Q
- Hur avstavas sammansatta ord?
A
- Mellan de sammansatta orden.
14
Q
- Tre ’inte’ när det gäller avstavning?
A
- Avstava inte längst ner på en sida eller spalt.
- Avstava inte så att en ensam bokstav kommer på första raden eller till nästa rad.
- Avstava inte internetadresser.
15
Q
- Hur förkortas följande? Med gemener eller versaler?
- hemoglobin
- vid behov
- blodtryck
- utan anmärkning
- utan närmare specifikation
- hjärt-lungmaskin
A
- Hb
- v b
- bltr
- u a
- UNS/uns
- HLM
16
Q
- Vad betyder följande förkortningar av anatomiska begrepp?
- v
- nn
- a
A
- Ven
- Flera nerver
- Artär
17
Q
- Hur skrivs sammansatta ord ihop?
A
- Skrivs ihop utan bindestreck.
18
Q
- Hur skrivs fraser?
A
- Delas upp i flera ord.
19
Q
- Hur hanterar vi sammansättning med ’namn’, ’vokalmöten’ och utländska ord?
A
- Skriver ihop utan bindestreck.
20
Q
- Hur bör man hantera trippelsammansättningar?
A
- Det bör undvikas.
21
Q
- Vad är viktigast när man använder ord som; ’i dag’, ’imorgon’ och ’till hands’?
A
- Att skriva alla tidsuttryck med ‘i’ isär.
- Att man är konsekvent.
22
Q
- När använder man ’foge-s’ i sammansättningar?
A
- När det första ledet i en sammansättning består av två delar.
23
Q
- Hur hanteras bindestreck generellt i sammansättningar? Vad gäller för ’icke’ och ’anti’?
A
- Bindestreck används inte i sammansättning.
- Undantag är sammansättningar med ‘icke’.
- I etablerade sammansättningar med ‘icke’ utelämnas bindestreck.
- Sammansättningar med ‘anti’ skrivs också vanligtvis ihop.
24
Q
- Ge exempel på sammansättning med; ’enstaka bokstav’, ’bokstavsgrupper’ och ’siffror’, ’förled med två ord’ och ’fler än två ord’.
A
- Enstaka bokstav - D-vitamin.
- Bokstavsgrupper - Hb-värde.
- Siffror - 75-årig.
- Förled med två ord - Galna ko-sjukan.
- Fler än två ord - Tecken-för-tecken-principen.
25
25. Vad gäller vid samordnade sammansättningar? Exempel.
- Här ersätter bindestrecket ett underförstått 'och'.
- Exempel - Hjärt-kärlsjukdom.
26
26. Vad gäller för sammansättning med låneord?
- Skrivs vanligtvis utan bindestreck.
- När ett uttryck som skrivs isär i engelskan ska det normalt skrivas ihop när det lånats in i svenskan.
- När ett utländskt/ovanligt ord blir välbekant tenderar bindestrecket att försvinna.
27
27. Stor eller liten bokstav i ny mening? Undantag?
- Stor bokstav i ny mening.
- Det gäller även när meningen börjar med förkortning som skrivs med liten bokstav.
- Undantaget är om det första ordet i en mening är en förkortning för en mått- eller enhetsbeteckning som i normala fall skrivs med en stor och en liten bokstav, då behåller man liten begynnelsebokstav.
28
28. Stor eller liten bokstav efter kolon/semikolon?
- Efter kolon används stor bokstav om det som följer är en direkt anföring eller ett citat, även om kolonet sträcker sig över flera meningar.
- Liten bokstav används om kolonet syftar fram på en enda mening eller om det som följer är en uppräkning, exemplifiering eller liknande.
- Efter semikolon används alltid liten bokstav.
29
29. Vilka dagar och helger skrivs med stor bokstav i svenskan?
- Kristi himmelsfärdsdag
- Gustav Adolfsdagen
- Marie bebådelsedag
30
30. Stor bokstav när det gäller företag och myndigheter? Lokala myndigheter?
- Centrala myndigheter och offentliga organ som har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs med stor bokstav.
- I egennamn på företag, myndigheter, sjukhus och liknande som består av flera ord skrivs i regel endast det första ordet med stor bokstav.
- Undantaget är att det första ordet efter Förening, Stiftelsen och Sällskapet skrivs med stor bokstav om det inte är preposition.
- Om myndighetens egen stavning avviker från de allmänna reglerna bör man följa dessa.
- Avdelningar på sjukhus och enheter inom ett organ skrivs med liten bokstav i löpande text.
- Om man skriver brev till eller från specifik klinik eller enhet är det lämpligare att använda stor bokstav.
- Lokala myndigheter och nämnder som inte har karaktär av namn skrivs med liten bokstav.
31
31. Stor eller liten bokstav i persontitlar?
- Både svenska och utländska persontitlar skrivs med liten bokstav i löpande text.
32
32. Kemiska grundämnen?
- Namn på kemiska grundämnen skrivs med liten bokstav.
- Men motsvarande förkortningar skrivs med stor begynnelsebokstav.
33
33. Måttenheter?
- Måttenhetsbeteckningar skrivs med liten begynnelsebokstav.
- Undantaget är att Celsius och Fahrenheit.
34
34. Läkemedel?
- Läkemedelsnamn har stor begynnelsebokstav.
- Generiskt namn skrivs med liten begynnelsebokstav.
- Sammansättningar mellan läkemedel av varumärkestyp och andra ord skrivs med stor bokstav.
35
35. Sjukdomar, bakterier och virus?
- Sjukdomar och diagnoser skrivs med liten bokstav.
- Sjukdomar, diagnoser och områden i kroppen som är uppkallad efter upptäckaren skrivs med stor bokstav.
- För tydlighetsskäl kan man använda genitiv-s på sjukdomar.
- Om man använder kortformer av sjukdomar används liten bokstav och även vid sammansättningar.
- Adjektiv som är bildade av ett personnamn skrivs med liten begynnelsebokstav.
- I latinska benämningar för bakterier används stor bokstav för släktnamnet och liten för artnamnet.
- Namn på virus skrivs med liten bokstav men virus bildade av personnamn skrivs med stor bokstav.
36
36. Tester och symtom?
- Ord bildade på personnamn för symtom och tester skrivs alltid med stor bokstav, även om namnet står för själva testet.
37
37. Egennamn i sammansättningar?
- Om ett egennamn är efterled i en sammansättning skrivs det med stor bokstav.
- Det är även stor bokstav i sammansättning där det första ledet är ett person- eller geografiskt namn.
- En nationalitetsbenämning som består av en sammansättning med ett geografiskt namn skrivs med liten bokstav.
- Betraktar man sammansättningen som två svenska ord skrivs termen med små bokstäver.
- Men betraktar man första namnet som egennamn skrivs det med stor bokstav och bindestreck.
- Namnkaraktären med stor bokstav försvinner när man sammanskriver.
38
38. Lagar, förordningar och författningar?
- Lagar och förordningar i löpande text skrivs med liten bokstav.
- Men om lagen eller förordningen är dokumenttitel bör stor bokstav användas.
39
39. Siffror och bokstäver?
- 1-12 i bokstäver, resten siffror.
- Vid tal över 1 000 ordnas siffrorna i 3-grupper bakifrån.
40
40. Datum och tidsangivelser?
- Datum skrivs antingen den 4 april 2023 eller 2023-04-04, där den första bör man helst använda i löpande text.
- Använd inte kolon och slutbokstav för att markera ordningstal i datum.
- Men använd 24-timmarsregeln vid klockslag med punkt.
- Tidsintervall skrivs antingen 4-5 april 2023, 4 april-5 april 2023, 4 april 2023-5 april 2023 eller 04.04.2023-05.04.2023.
- Det är inget mellanrum före eller efter tankstrecket.
- År-månad-dag rekommenderas inte att använda.
- Årtal i datumuppgifter bör aldrig förkortas.
- Måttenhet eller substantiv följt av ett sifferuttryck böjs i singular efter siffran 1 och i plural efter 0 och övriga siffror.
- Efter bråktal används singular upp till 2 och är talet större kan plural användas.
