Skog och mark

Question 1

Ståndort

Answer 1

avgränsad enhetlig livsmiljö för växterna. En växts ståndort karaktäriseras av bland annat klimat, topografi och jordens fuktighet.

Question 2

Ekosystem

Answer 2

består av växter och djur som samspelar tillsammans och med den “icke levande” delen av miljön.

Question 3

Morän

Answer 3

Osorterat jordmaterial, blandning av olika stora korn, från stora stenblock till små lerpartiklar. Istransporterat, vassa kanter, inte slipade. Moränerna är våra vanligaste jordarter. 3/4 av sveriges yta.

Question 4

Sediment

Answer 4

Vattentransporterat jordmaterial och som därmed sorterats efter kornstorlek och ofta domineras av en kornstorlek. Efter mycket lång tid kan sedimentet omvandlas till sedimentära bergarter som exempelvis kalksten som sedan kan omvandlas till marmor genom högt tryck och höga temperaturer. Sediment består mestadels av slam, grus och lera.

Question 5

Hällmark

Answer 5

kallas den berggrund som spolats ren från mineraljord

Question 6

Förna

Answer 6

döda men i huvudsak oförändrade rester av växter och djur

Question 7

Bonitet

Answer 7

Bonitet, skogsmarks bördighet, eller markens naturliga virkesproducerande förmåga.[1]
Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhållanden och exposition. Boniteten uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år.

Question 8

Myr

Answer 8

Myr är en våtmark där syretillgången i marken är så låg att döda växter och annat organiskt material inte förmultnar utan ansamlas och omvandlas till torv. Sådana våtmarker kan uppkomma på olika sätt. I Sverige har merparten av myrarna, särskilt de sluttande, bildats genom att mark försumpats och blivit blöt. Myrar kan också bildas genom igenväxning av grunda sjöar.
Indelas i kärr och mossar. Produktion mindre än 1 m3 sk per hektar

Question 9

Bestånd

Answer 9

Bestånd är ett generellt begrepp inom skogsbruket som betecknar ett större antal träd eller plantor som växer tillsammans och karaktäriseras av viss enhetlighet, vanligen med avseende på ålder, trädslagsblandning m.m.

Question 10

Torv

Answer 10

består av växtdelar i mossar eller kärr som pga syrebrist endast är delvis förmultnat.

Question 11

Svämsediment

Answer 11

Svämsediment kallas det sediment av material och en varierande andel organiskt material som vattendrag avsätter när de vid högvatten svämmar över.

Question 12

Gyttja

Answer 12

Organiskt material blandat med lera. Uppkommer när finkorniga mineralpartiklar blandas med rester av döda djur och växter. När det blandade materialet sedimenterar på botten uppkommer genom de bottenlevande organismernas inverkan olika typer av gyttjejordar.

Question 13

Torv

Answer 13

Jordart. Består av växtdelar i mossar eller kärr som pga syrebrist endast är delvis förmultnat. Mer förmultnat längre ner.

Question 14

Kärrtorv

Answer 14

Först uppstår näringsrika kärr med kärrtorv.

Question 15

Mosse

Answer 15

En mosse är våtmark och myr vars vatten nästintill enbart kommer från direkt nederbörd. Vattnet är mycket fattigt på näringsämnen eftersom det inte har passerat någon näringsberikande mineraljord. Det är dessutom mycket surt (lågt pH). Mossens vegetation är artfattig och ofta risdominerad. Vattnet runt kallas lagg.

Question 16

Friktionsjordar

Answer 16

I en grovkornig jord – friktionsjord – byggs hållfastheten huvudsakligen upp av friktionskrafter mellan jordkornen. Krafternas storlek påverkas av om jorden befinner sig över eller under grundvattennivån. Under grundvattennivån minskar friktionskrafterna och därmed också hållfastheten. Kornstorlek >0,06 mm; låg kapillaritet och hög kohesion. Grovmo och grövre.

Question 17

Tjäle

Answer 17

uppstår när vattnet i marken fryser till is. (Permafrost = när marken är tjälad året om. Endast det övre lagret tinar medan tjälen består en bit ner i marken.)

Question 18

Podsol

Answer 18

Jordmån vanlig i barrskog. 70% av Sveriges fastmark har podsol. Tydliga lager: förna, mår/humus, blekjord, rostjord, mineraljord.

Question 19

Brunjord

Answer 19

jordmånstyp som finns på mark med stort inslag av lövträd och örter. Mycket grävande organismer som t.ex. maskar blandar humus med mineraljord (kallas mull) så att ingen tydlig övergång kan skönjas.

Question 20

Mineralisering

Answer 20

Mineralisering kan inom geologi syfta till den process där en mineralförekomst uppkommer genom att ämnen tillförs och koncentreras på en plats.[1] En mineralisering kan även syfta på en mineralförekomst som är en ovanlig koncentration av malmmineral som vid brytning inte behöver vara ekonomiskt lönsam

Question 21

Föryngring

Answer 21

Föryngring avser antingen de åtgärder som vidtas för att återbeskoga skogsmark efter slutavverkning eller resultatet av dessa åtgärder. Det finns i huvudsak tre alternativ, som ibland även kombineras:
Plantering av antingen barrotsplantor eller täckrotsplantor.
Sådd är mindre vanligt, men förekommer.
Naturlig föryngring innebär att man vid avverkningen lämnar frötallar som får stå kvar och beså marken. Ett numera mycket ovanligt alternativ är självsådd med skogsbrukssättet blädning.

Question 22

Impediment

Answer 22

Impediment är mark som är olämplig för skogs- eller jordbruk, till exempel berghällar, myrar och fjäll.
Inom det svenska skogsbruket definieras all mark som har en lägre produktionsförmåga (bonitet) än 1 m3sk/ha och år som impediment.

Question 23

Kohesionsjord

Answer 23

Främst lerjord räknas som kohesionsjord, men även siltjord kan delvis ha kohesionsjordsegenskaper. Finkornig morän, som har en hög andel ler- och siltfraktion, uppträder också som en kohesionsjord.

Question 24

Skogsvårdslagen

Answer 24

Produktion över 1 skm3/ha/år regleras av skogsvårdslagen

Question 25

Textur

Answer 25

Textur används inom flera delar av geologin.[1] Inom petrologin används textur om storleken (kornstorlek)[2] och formerna (kornform) på de partiklar som bergarten består av samt deras inbördes förhållande.

Question 26

Hyggesrensning

Answer 26

Hyggesrensning är att du tar bort småträd och buskar som konkurrerar med den nya skogen och som kommer att hålla tillbaka dess tillväxt. Är underväxten tät kan den också hindra avverkning och markberedning. Fristående och förväxande plantor ger ofta träd med dålig kvalitet och bör därför i allmänhet hyggesrensas bort.

Question 27

Slutavverkning

Answer 27

Slutavverkning är en åtgärd inom trakthyggesbruk som innebär att ett avgränsat skogsbestånd helt avverkas. Slutavverkning kan även avse samma sak som kalhygge eller föryngringsyta, det vill säga själva resultatet av åtgärden. Slutavverkning är en av flera former av föryngringsavverkning.

Question 28

Hormoslyr

Answer 28

Hormoslyr var varunamnet på ett växtbekämpningsmedel som användes inom skogsbruket för att bekämpa lövsly samt mot ogräs längs banvallar. Bekämpningsmedlet förbjöds på 1970-talet efter en uppmärksammad debatt om miljögift.

Question 29

Markberedning

Answer 29

Markberedning är en åtgärd som utförs på främst hyggen för att underlätta föryngringen. Syftet med markberedningen är att blottlägga mineraljorden, vilket tar bort konkurrerande vegetation för plantan eller fröet. Genom att föra bort eller blanda upp humusen så att fröet eller plantan får tillgång till vatten genom kontakt med mineraljorden som har en bättre vattenhållande förmåga än den rena humusen.

Question 30

Röjning

Answer 30

Plant- och ungskog behöver röjas för att du ska få ett bra ekonomiskt utfall på din skog. Du måste räkna med att röja dina bestånd flera gånger innan de kan ”släppas iväg” till första gallringen. När du röjer förstärker och utvecklar du också beståndets naturvärden. Röjning är när du fäller träd och lämnar dem på marken för att förmultna. Ibland tar vi dock tillvara röjda träd som biobränsle.

Question 31

Gallring

Answer 31

Gallring i skogsbruk innebär att man avverkar vissa träd i ett bestånd men låter majoriteten stå kvar. Gallring är i princip samma sak som röjning, skillnaden består i att träden i beståndet vuxit till en sådan dimension att gagnvirke kan tillvaratas.

Question 32

Jordmån

Answer 32

Jordmån är den övre delen av en jordavlagring där de ursprungliga materialets sammansättning har förändrats genom påverkan av markprocesserna[1]. Jordmånens utveckling påverkas av mineralsammansättningen hos jordarterna, klimatet, växtligheten och de bakterier, svampar och djur, som lever i jorden och på markytan.

Question 33

Råsten

Answer 33

Av äldre gränsmarkeringar är råstenen vanligast. Ofta är den en rest toppig sten, som är omgärdad av mindre stenar och stenskärvor. För att visa den mänskliga inblandningen kan det finnas tegelskärvor eller träkol under röset.

Question 34

Rågång

Answer 34

En rågång, särskilt förr även (en, ibland ett) rå, är en genom vissa märken på marken betecknad gränslinje mellan socknar, byamarker och så vidare, liksom mellan skilda jordegendomar som tillhör olika skifteslag. Uttrycket rå och rör kvarstår ännu i dagens jordabalk. Råmärket kan bestå av röse eller råvisare. Gränsen kan också vara angiven där den löper, till exempel genom en upphuggen gata i skogen.

Question 35

Trädets diameter

Answer 35

Mäts med klave

Question 36

Trädets ålder

Answer 36

Mäts med trädborr

Question 37

Verklig ålder

Answer 37

Brösthöjdsålder + 6-10 år

Question 38

Kapillaritet

Answer 38

Kapillaritet eller kapillär stighöjd är ett mått på markporernas sugkraft på vatten. Ju mindre porer, desto hårdare binds vattnet i marken. Kapillaritet beror huvudsakligen på kohesion och adhesion.

Question 39

Tjälfarliga jordar

Answer 39

Jord med högre kapillaritet är mer tjälfarlig. Värst är siltjord, som kan suga upp vatten flera meter. Ler är bättre, då dess porer är så små att sugförmågan är lägre.

Question 40

Textur (kornstorlek)

Answer 40

Block
Sten 
Grus
Sand 
Grovmo
Finmo (Silt)
Mjäla (Silt)
Ler
Finler

Question 41

Pionjärträd

Answer 41

Pionjärträdens strategi är att vara först på en växtplats. De har god förmåga att klara stora klimatvariationer. Tall, björk, en, al, asp, ek, sälg och viden.

Question 42

Sekundärträd

Answer 42

etablerar sig i redan befintliga bestånd. De är skuggtåliga och klarar trängsel. Tar så småningom över och dominerar ut Pionjärträden. Gran, bok, alm, lind, lönn och ask.

Question 43

Produktiv skogsmark

Answer 43

Av sveriges totala landareal på ca 41 milj ha utgörs 55% eller 23 milj ha av produktiv skogsmark

Question 44

Hygge

Answer 44

Hygge större än 0,5 ha måste anmälas ett skogsstyrelsen

Question 45

Miljöhänsyn

Answer 45

Hänsynsytor-vattendrag, branter, bärande träd, gamla träd, boträd, död ved, högstubbar. Fornminnen

Question 46

Nationalpark

Answer 46

En nationalpark är ett speciellt naturområde som skyddats som nationalpark av ett lands statsmakt. Syftet är att bevara naturen som allmän natursevärdhet eller för att öka naturkännedomen eller intresset för naturen. Nationalparker kan också grundas för att skydda kulturlandskap.

Question 47

Naturreservat

Answer 47

Naturreservat är ett naturområde som skyddas med lagstiftning. Det kan vara ett område som är betydelsefullt för människan, floran och faunan, eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. De studeras ofta ingående av forskare och bevakas av naturvårdsgrupper.