Istid Flashcards
Rundhäll
En rundhäll är en sten eller bergkulle som slipats av inlandsisen. Rundhällar är släta, och de är vanliga i Skandinavien.
Vissa kan även ha “repor” eller isräfflor på ovansidan. Dessa skapas om fastfruset grus eller liknande i isens botten dras över stenens yta. Sidan som varit vänd mot isrörelsen, stötsidan, är oftast flackt rundslipad.
Isräfflor
stenar och block infrusna i landisen skrapade långa repor i hällarnas ytor
Stötsida
den sida av hällen där landisen rört sig in över hällen; är slät och mjukt rundad
Läsida
den sida av hällen där landisen rört sig bort från hällen; har “plockats” och är skrovlig
U-dalar
dalar som i sitt tvärsnitt rundats till u-form genom att landis rört sig genom dem (jämför v-dalar, där ett vattendrag skurit sig ned genom ytan i själva strömfåran)
Glaciärnischer
En glaciärnisch är också den erosionsform som bildas av glaciären som bildats. När en glaciär blivit tillräckligt stor börjar den långsamt glida nedåt i terrängen och därmed erodera underlaget. Efterhand gröps underlaget ur och den skålformade glaciärnischen bildas. Om klimatet blir varmare och nischglaciären smälter bort kvarstår själva nischen som en erosionsform.
Kalvning
Då stora isblock bryts loss ifrån glaciärkanterna. Isen kalvar.
Flyttblock
Stenblock som varit fastfrusna inuti isen. Då isen smälter “landar” blocken på marken.
Högsta kustlinjen (HK)
Den högsta nivå som vattenytan nått sedan den senaste istiden. Denna nivå varierar i landet, som högst är den i Ångermanland där havsnivån nådde närmare 300 meter ovan dagens havsnivå. Som mest var 50% av sverige under vatten.
Landhöjning
Landet höjs med ett antal mm per år (sjunker i södra Sverige och höjs mest i norra) till följd av isens tyngd mot marken under den senaste istiden. Stockholm 4mm/år. Norrland 9mm
Isälv
tunnlar i botten av inlandsisen som bar med sig material. Mynnade ut vid isens kanter och bildade olika formationer tex rullstensåsar.
Jättegrytor
fördjupningar som bildats genom att en s.k. löpsten roterats på ett ställe av rinnande vatten (isälvar) och urholkat berggrunden.
Isälvsmaterial
block, stenar, sandkorn från avskavt berg av olika bergarter. Rundat, sorterat och skiktat.
Sandur
uppkommet då isälven mynnat på land. Landformen nybildas än idag då smältvatten från glaciärer flödar ut på land.
Dödisgropar
Isblock som ligger lagrad i jorden smälter bort. Stora gropar dannas da i jordslagen, ofta fylls dessa sedan med vatten och framstår som sjöar.
Landis
3000 meter is på Stockholm. Världshaven sjönk 100m.
Smältvattenrännor
Bildats då smältvatten rinner längs iskanten och dalsidan.
Mellanistid
Varm period mellan istiderna
Glaciär
En glaciär definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd. Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den näst största ansamlingen vatten efter oceanerna. Enkelt uttryckt uppstår glaciärer ofta i berg- eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner smälta undan, varvid den lägger sig lager på lager. Av sin egen tyngd omvandlas snön till is av trycket och slutligen nås en kritisk massa då isen sätts i rörelse
Snölegor
Snölega är en snötäckt yta, till exempel i de svenska fjällen, där snön ligger kvar en längre tid (ibland hela sommaren) än i omgivningen där det råder barmark.
Sadelskåra
Sadelskåra är en kort, skarpt utskuren kanjonliknande dal, som har uppkommit vid en snabb avtappning av en isdämd sjö, när passpunkten blottades av den bortsmältande inlandsisen för ungefär 10 000 år sedan. Vattnet skar då ner i berget och skapade djupa raviner.
Drumlin
Drumliner är landformer av morän som skapats subglacialt, dvs under en glaciär. Drumliner är orienterade parallellt med isens rörelseriktning och uppträder ofta svärmvis. De har en avlång valryggsform och är i allmänhet 5–50 meter höga och 10–3 000 meter långa.
Ändmorän
Ändmorän är en morän som ligger vinkelrätt mot isens rörelseriktning. Den har ansamlats av isen vid dalglaciärernas avsmältningspunkter och vid iskanten under istidens avsmältningsskede. Mestadels består den av kantiga block och stenar.
Randmorän
Randmorän är en landform bestående av jordarten morän, men sorterade sediment och lera kan även ingå. Randmoräner uppstår vid inlandsisens kant, ofta när dess avsmältning av någon anledning stannat av, till exempel p.g.a. klimatförändring. Randmoräner kan variera i storlek och formen är oftast asymmetrisk. Den sida av moränen som vette mot isen är flackare och den som vette bort från isen är brantare.
Den mellansvenska israndzonen
Mellansvenska israndzonen bildades när inlandsisens avsmältning avtog under en kallperiod för ca 12 000 år sedan och iskanten stod ganska stilla under ca 800 år. Det inträffade under den kalla delen av den så kallade yngre Dryastiden.
Den mellansvenska israndzonen inrymmer åtskilliga ändmoräner, bland annat i form av avlånga moränryggar. Zonen benämns därför ibland mellansvenska ändmoränerna. Området kännetecknas även av stora sandiga deltaområden och andra isälvsavlagringar av sten, grus och sand.
Rullstensås
En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning.
Getryggsform
spetsig form på rullstensåsar, förekommer bara ovanför HK eftersom vågerosion annars rundat av översta delen av rullstensåsen.
Isvälvsdelta
När isälven mynnar i vatten bildas ett isälvsdelta. Där släpps materialet, det tyngsta först och finare och finare material längre ut. Materialet som släpps blir således sorterat. Isälvsdeltat är subakvatiskt och stillastående.
Flätade strömfåror
typiskt mönster för smältvattenfårorna i en sandur.
Åsgrop
Dödisgrop på rullstensås
Kittelfält
kittelfält, område med gropar, s.k. kittlar, i isälvsmaterial.
Glaciallera
glaciallera, lersediment som avsatts i sjöar eller havsområden med tillflöden från isälvar, dvs. smältvattensälvar.
Varvig lera
På grund av isälvarnas årsrytm med större transport under vinterhalvåret fick ishavsleran ofta ett varvigt utseende. Varje varv avspeglar avsättningen under ett år och består av ett tjockt, ljust sommarskikt, som uppåt övergår i ett tunnare och mörkare vinterskikt.
Pinnmo/bottenmorän
Bottenmorän är en typ av morän (en osorterad, glacialt avsatt jordart), som främst karaktäriseras av att vara hårt packad. De ingående partiklarna som utgör bottenmoränen har transporterats subglacialt (under inlandsisen), och därefter avsatts och packats av isens tyngd.
