Skelett, muskler och motorneuron Flashcards
Vad har skelettet för buffertfunktion?
Kalciumbuffert. Utbyter kalcium med omkringvarande plasma och ecv så att nivån av kalcium hålls mer eller mindre konstant. Viktigt då kalcium är intracellulär budbärare, bla för muskelkontraktion och frisättning av neurotransmittorer.
Även viktigt för koagulationen och för mekaniska förbindelser mellan epitelceller.
Skillnad mellan olika typer av muskulatur?
Tvärstrimmig = mörka och ljusa band tvärs över cellernas längdriktning. Snabb kontraktion med kort kontraktionsintervall.
Glatt = ej välordnade, således glatt utseende. Långsam kontraktion men längre kontraktionsintervall.
Hur är skelettben översiktligen uppbyggda?
Torrdelen består av kalciumfosfat genombrutet av ett armeringsnätverk av kollagenfibrer. Kombinationen fungerar ungefär som armerad betong och ger en kombination av hållfasthet och eftergivlighet.
Kan vara kompakt (20%) eller spongiös (80%).
I leder finns brosk och fibrös bindväv.
Benen är omgivna av periost, dvs benhinnan, bestående av bindväv, där kärl och nerver löper. I vissa förstärkta områden av denna är skelettmuskulaturens senor invävda.
Benen är genomborrade av kärl (artärer coh vener) men diffusionen är mycket långsam.
Celltyper i benvävnad?
Osteoblaster - producerar ben. Finns på ytan.
Osteocyter - Bildas av osteoblaster och underhåller bensubstans. Omslutna av bensubstans. Skickar ut långa, tunna utlöpare genom bensubstansen för näring direkt från kärlen då diffusionen annars är så långsam.
Osteoklaster - Bryter ned bensubstans. Finns på ytan.
Hur sker bentillväxt?
Osteoblaster dominerar. Under fosterstadiet anläggs en skelettmall i brosk, vilken sedan ersätts av benvävnad. Benen växer i längd till efter puberteten.
Uppbyggnad och nedbrytning av benvävnad fortsätter hela livet som ett jämviktsspel mellan osteoklaster och osteoblaster. Varje år förnyas ca 10%. lokala variationer i denna balans påverkar benets form. Ex får rörben sin form genom ökad osteoklastaktivitet på insidan, vilket ger ett hålrum. Hålrummet - märghålan - fylls med röd benmärg som senare delvis ersätts med gul benmärg (fettvävnad) medan den röda kvarstår i spongiösa områden.
Tillväxt på utsidan förtjockar ben. Tillväxt åt något håll samtidigt som urgröpning sker från insidan kan bilda olika hålrumsformationer såsom skallbenets krökning.
Den fysiska belastningen styr denna balans bla. Osteoblastaktiviteten blir alltså större i områden med högre belastning såsom senfästen, där benen blir tjocka och solida.
Även ökad muskelmassa ökar aktiviteten och förtjockar benen.
Minskad fysisk aktivitet såsom långvarigt sängläge eller gipsning har motsatt effekt.
Även tyngdkraften har stor påverkan, vilket rubbar balansen vid ex rymdfärder.
Minskad benmassa leder till osteoporos. Av ovanstående skäl kan osteoporos motverkas genom fysisk aktivitet.
Vad finns det för typer av ben?
Rörben - överarm, underarm mellanhand och fingrar samt lår, underben, mellanfot och tår.
Fungerar som hävstänger.
Har diafys (skaft) och ändar (epifyser).
Tjockt lager av kompakt benvävnad i diafysen och tunnare lager som omger spongiös benvävnad i epifyserna.
Korta ben - handlovsben och vristben. Flera ben utgör tillsammans en kompakt bengrupp med väldigt litet rörelseomfång. Den lilla rörelsen har dock en viktig funktion som stötdämpare.
Platta ben - bröstben, revben, scapula, höftben och delar av skallbenet. Placerade för att skydda inre organ. Revbenen sköter också lungornas utvidgning.
Oregelbundna ben - vertebrae, flera ben i kraniet.
Hur fungerar frakturläkning?
Frakturytorna passas in mot varandra och fixeras. En förtjockad valk, kallus, bildas runt frakturspalten, denna består av fibrös bindväv och brosk och bildar en initial förbindelse mellan frakturytorna. Successivt ersätter osteoblaster kallusvävnaden med benvävnad. Osteoklaster finputsar genom att bryta ner överflödig benvävnad, så att en märghåla kan bildas och valken inte längre är förtjockad utan smälter in i benet.
Denna process kan ta flera månader.
Ofta är benet ändå lite skevt, och det sista steget i frakturläkningen består av en långsam tillrättning av mindre snedheter som sker med tiden genom att osteoklast/blast-balansen påverkas av belastningen på benet. Således formas benet efter behov på samma sätt som det gjorts från början.
Vad finns det för typer av leder?
Synovialleder - stora rörelser, “äkta leder”, omges av fibrös bindvävskapsel, benändar täckta av hyalint (glatt) brosk som saknar blodkärl och nervändar och är därför tåligt, insidan av ledkapsel är täckt av synovialhinna, ledhålan innehåller synovialvätska som är en sorts glidmedel, “klister” (tänk fuktiga glasplattor som ligger ihop) och näringslösning och fyller utrymmet mellan ledytorna. Benen hålls ihop av ligament.
Fibrösa förbindelser - lite eller ingen rörelse, “oäkta led”,
Broskförbindelser - lite eller ingen rörelse, “oäkta led”,
Vad finns det för typer av synovialleder?
Kulled - kulformat ledhuvud i skålformad ledpanna. Rörligaste lederna. Ex art glenoidale och art coxae.
Gångjärnsled - Ledytan bildar valsformat huvud och ledytan bildar fördjupning. Gångjärnsliknande rörelser. Stabiliseras av kollateralligament. Ex art cubitis och art genus.
Vridled -
Hur fungerar signalöverföring över en neuromuskulär synapsklyfta?
Aktionspotential i neuronet aktiverar spänningsstyrda kalciumkanaler i den presynaptiska terminalen.
Kalciumjoner strömmar in.
Kalciumjoner binder till synaptotagminer på de synaptiska vesiklarna som då triggas att fusera med cellmembranet och frisätta neurotransmittorn acetylkolin.
ACh binder till nikotinacetylkolinreceptorer i det postsynaptiska cellmembranet. Dessa är jonotropa och således resulterar bindningen i att muskelfibern depolariseras och kontraktion sker.
Hur fuserar ACh-vesiklar med cellmembranet?
Hur bildas ACh?
Hur bildas ACh-vesiklar?
Hur triggas depolarisering i det postsynaptiska cellmembranet?
Hur försvinner ACh från klyftan?
