Skärande bearbetning Flashcards
Definera:
- Skärhastighet
- Matning
- Skärdjup
- Spåntjocklek
- Spånarea
Skärhastighet- den hastighet som verktyget upplever, vc [längd/tidsenhet]
Matning- Hastigheten som man matar fram skärverktyget med, f [mm/varv]
Skärdjup- hur djupt man skär ap [mm]
Spåntjocklek- tjockleken på spånan hD [mm]
Spånarea- arean på spånet man skär bort AD [mm^2]
Vad menas med specifika skärkraften?
Den per mm^2 spånarea verkande skärkraften benämns specifika skärkraften och betecknas kc med enheten N/mm^2. Med kännedom om dess storlek, kan man beräkna hur stor volym material som kan överföras i spånform per effektenhet. Beräknas kc=Fc/AD.
Förklara spånvinkel och ställvinkel
Spånvinkeln är vinkeln mellan spånytan och normalen till arbetsstycket, kan vara positiv och negativ. Ställvinkeln är huvudskärets vinkel med matningsriktningen. (Se föreläsning 1 skärande bearbetning för bild)
Vad påverkar ytfinheten?
Teoretiskt: matningen, nosradien
Praktiskt: vibrationer, påsvetsningar(löseggsbildning)
Vad är lösegg och hur bildas det?
Anhopning av material på skäreggen. Bildas vid låg temp och vc. Trycket (kc) ökar när temperaturen är låg och lågt vc leder till att spånans hastighet är låg på egget. Detta gör att del av spånan kan “svetsas” fast på eggen.
Vad är de vanligaste svarvoperationerna?
Varför behövs Spånbrytning? Hur åstadkommer man spånbrytning?
Utan spånbrytning skapas långa spån som kan leda till driftavbrott(dåligt ekonomiskt) , skador på operatör eller maskin.
Spånbrytning fås genom att förse verktygen med spånbrytare som kröker spånan så att den bryts antingen mot verktyget eller arbetsstycket.
Hur uppstår värmebildning vid skärande bearbetning? Vad påverkas av värmen?
Värmebildning uppstår av kraftig deformation och friktion.
80% av värmeenergin går till spånan, 10% till verktyget, 10% till arbetsstycket.
Värme påverkar verktygsförslitnigen, dimensionsnoggrannhet, sänker skärkraften.
Vad menas med ett materials skärbarhet?
Ett materials skärbarhet innebär goda egenskaper med hänsyn till god ytkvalitet, acceptabel spånform, erforderliga skärkrafter, materialets tendens till förslitning på verktyget.
Vad för egenskaper ska verktygsmaterialet ha?
Skärmaterialet ska
- Vara hårdare än arbetsstycket
- Ha högt förslitningsmotstånd
- Ha god seghet
- Ha goda högtemperaturegenskaper
- Ha god eggskärpa
Hårdmetall är vanligt verktygsmaterial, vad har det för beståndsdelar och vilka egenskaper påverkar de?
Wolframkarbider(WC, hårdfas) ger slitstyrka. Kobolt(Co, bindemedel) ger seghet. Ytterligare beståndsdel kan vara t.ex titankarbider(TiC) som ger hög temperaturstabilitet.
Vad är verktygsförslitningens styrbara orsaker?
- Material i verktyg och arbetsstycke
- Skärhastighet och övriga skärdata
- Kylning
Högre vc ger högre avverkningstid(fler detaljer per timme) men samtidigt mer förslitning. Detta leder till optimeringsproblem där samband mellan vc och förslitning krävs för att lösa. Sambandet fås via Taylors ekvation.
Vad finns det för förslitningsmekanismer?
Vad finns det för förslitningstyper (på skäret)?
Gropförslitning- Diffusion mellan spåna och verktyg.
Fasförslitning- Abrasiv nötning, särskilt från från hårda partiklar i grundmaterialet.
Plastisk deformation- Hög belastning i kombination med för segt(mjukt) verktyg.
Urflisning- Hög belastning men för sprött verktyg, oftare i fräsning eller andra intermittenta förlopp.
Kolla bok s.236 eller föreläsning 3
Vad är utslitningstiden?
Den tiden då verktygets fasförslitning nått ett visst värde. Efter denna punkt anses verktyget inte kunna prestera rätt toleranser. Benämns Tc.