Formande metoder för metaller

Question 1

Till vad används valsning?

Answer 1

För framställning av plåt, mm

Finns såväl varm som kall valsning

Kan ofta betraktas som plan deformation (b₀=b₁)

Question 2

När används varmvalsning?

Answer 2

För att reducera från tjockare dimensioner

För framställning av plåt, stänger, balkar, profiler

Nackdelar: ojämna ytor bl a (som för annan varmbearbetning)

Question 3

När används kallvalsning?

Answer 3

När man vill ha bättre ytor och toleranser än vid varmbearbetning

Ännu tunnare plåt kan erhållas (

Question 4

Vilka för-/nackdelar finns med klena valsar?

Answer 4

FÖRDELAR:
Mindre kontaktyta —> lägre kraft krävs för att skapa yttryck —> Mindre friktion p g a mindre area - mindre tillskott av yttrycket, dvs ökande processverkningsgrad: Wy=Wi+Ws+Wfr
Billigare valsar vid given materialhårdhet

NACKDELAR:
Risk för geometriska fel ökar (vågighet hos plåtyta)
Utböjning - Minskas mha stödvalsar - Kompenseras för med bombering (i princip fullt ut)

Question 5

Varför har man stödvalsar? Vilka olika typer finns?

Answer 5

För att erhålla stabilitet så man kan använda mindre arbetsvalsar (—> bra med små valsar)

Man har arbetsvalsar, drivna stödvalsar, stödvalsar

Utan stödvalsar kallas det DUOVALSVERK med två stödvalsar KVARTOVALSVERK

Question 6

Vad är bombering? Varför används det?

Answer 6

Bombering innebär att arbetsvalsarna är något konvexa. Används för att kompensera mot utböjning —> ger jämnare yta

Question 7

När använder man dragning? Syfte?

Answer 7

Används för att forma tråd eller rör

Syften:

• Areareduktion
• Dimensionstolerans
• Förbättrad yta
• Ökad hållfasthet - kallbearbetning

Question 8

Hur ser utrustningen vid dragning ut?

Answer 8

Man använder en dragkona. Oftast tillverkad i hårdmetall eller diamant. För svagare trådmaterial: smidda och gjutna material.

Question 9

Hur går tråddragning till?

Answer 9

Eftersom areareduktionen leder till ökad hastighet görs den ofta i flera steg. För stor areaminskning —> för stor hastighet, tråden går av!

Utgångsmaterialet placeras på en avlindningsanordning, haspel, och passerar därefter dragkonan för att slutligen lindas upp på ett dragblock (som även agerar upplindningshaspel).

Question 10

Hur går rördragning till?

Answer 10

Man använder en pluggstång genom röret som förs igenom en dragkona. Pluggstången följer röret igenom dragkonan. Spelet (tomrummet) mellan pluggstång och dragkona bestämmer rörets innerdiameter (väggtjocklek)

Question 11

Hur går strängpressning (extrusion) till?

Answer 11

Ett pressämne (t ex en metallcylinder) trycks igenom en matris med en viss profil. Hydraultryck driver en presskolv som ger kraften. Materialet värms upp. Mycket höga krafter verkar. Relativt billiga verktyg, speciellt vid öppna profiler. Ofta görs efterbearbetning (plastisk och skärande), t ex bockning, hydroformning.

Question 12

Beskriv kallsmidning

Answer 12

T= rumstemperatur

Deformationshårdnande (pga kallbearbete)

Fina ytor och bra toleranser

Endast för små och enkla detaljer

Question 13

Beskriv sänksmide

Answer 13

Varm bearbetning

Dyrare verktyg än vid friformssmidning. Två verktyg pressas samman med smidesobjektet emellan. Ofta utgår man från en rund kuts (utgångsmaterialet, ofta en metallcylinder).

Blir så gott som alltid skäggbildning. Skägget tas bort i sista momentet i verktyget. Verktygen designas med skäggspalt(er). Ger mottryck som ger högre tryck i sänket och garanterar utfyllnad av materialet. Ca 15-30% av materialet går till skägg.

God tolerans - mindre arbetsmån (ofta minst 1 mm)

Nära slutformen Lämplig för långa serier (1000+ st)

Question 14

Beskriv friformssmide

Answer 14

Varmbearbetning

Grov tolerans - mycket stor arbetsmån

Billiga, hållbara verktyg

Även ekonomisk för korta serier (1-10 st detaljer)

Klassiskt smide som man gör feta svärd med och sånt

Question 15

Beskriv stukning

Answer 15

Bearbetning i axiell led (t ex av kuts) Friktion spelar stor roll här

Question 16

Fyra exempel på bockningsmetoder

Vilka två saker måste man ha i beaktning vid bockning?

Answer 16

Bockningsmetoder:

• V-bockning (fribockning/luftbockning, präglingsbockning)
• U-bockning
• Valsbockning
• Rullformning

​Två saker:

• Återfjädring. Hela plåten plasticeras inte, en del kommer vilja återgå till sitt ursprungliga läge när lasten lättar.
• Minsta bockningsradie. Beroende på plåtens tjocklek och hållfasthetsklass finns risk för brott om den inre bockningsradien blir för liten. Denna radie ökar med tjockleken.

Question 17

Beskriv dragpressning

Answer 17

En plåtskiva kläms fast mellan en tillhållare och en dyna. En stämpel förs ner och formar plåten till den önskade formen. Deformation sker främst i flänsen genom stukning. Plåttjockleken relativt liten, tillhållartrycket relativt lågt. Tillhållaren ska förhindra veckbildning

Man bör undvika för stor rondelldiameter D i förhållande till stämpeldiameter d (risk för brott!) ß = D/d (maximala dragförhållandet) brukar max få vara 2

Man kan utföra arbete i flera steg och på så sätt minska den tillhållande arean. Används för enkla (gärna cirkulära) symmetriska detaljer.

Question 18

Beskriv sträckpressning

Answer 18

Hög tillhållarkraft Plåttjockleksreduktion (sträckning i hela den pressade delen av plåten) Risk för brott Relativt grunda detaljer Hela plåten plasticeras —> komplexa ytor kan formas Används för stora enkla detaljer med svag kupning, t ex aluminumpaneler till flygplan.

Question 19

Hur definieras klippning?

Answer 19

Klippning är styrd sprickbildning där deformationen sker genom skjuvspänningar.