SK1124 Flashcards
Normativt
ordet normativ hänvisar till den komplexa (och starkt omdebatterade) väv av standarder, begrepp och ideal genom vilka vi gör värdeomdömen.
Politiskt tänkande
Politiskt tänkande är synonymt med politisk teori och politisk filosofi. Det hänvisar till den del av disciplinen politiska studier som behandlar de värderingar, idéer, normer och begrepp (teorier) som präglar politiken i allmänhet. Teorins plats i studiet och utövandet av politik är i sig omtvistad eftersom förståelsen av teoriernas roll och innehåll är omtvistad. I den här boken hänvisar politiskt tänkande till den normativa aspekten av det politiska och sociala livet och ställs som motsats till statsvetenskap.
Fundament
Politikens fundament är det moraliska, sociala och kulturella idéer och sedvänjor som rättfärdigar de politiska institutionerna. En viktig uppgift för det politiska tänkandet är att vidare utveckla och granska dessa (ofta outtalade) fundament.
Statsveteskap
Begreppet statsvetenskap används på två sätt. För det första används det ofta som en sammanfattande benämning på studiet av politik och betraktas då som en disciplin. För det andra finns det en mer fackmässiga användning och det är den vi kommer att utgå från i den här boken. Här betrakta statsvetenskap som den empiriska (vetenskapliga) grenen av politiska studier. En viktig sida av de politiska studierna är att de ägnar sig åt registrering och analys av observerbara data såsom policy processer, institutionella strukturer och statsmakt.
Empirisk
Empirisk syftar på sådant som bygger på erfarenheter. Begreppet ställs oftast upp som motsats till normativt (eftersom normativa måttstockar inte nödvändigtvis bygger på empiriska erfarenheter).
Epistemologisk
Från ”epistemologi” som betyder kunskapsteori. Hur vet vi vad som är bra, dåligt, rättvist eller orättvist? En förvånansvärt mängd moralisk och politisk teori är epistemologisk. Den fokusera både på kunskapens status och auktoritet (som till exempel sanning eller konsensus) och på hur man rättfärdigar kunskapsanspråk.
Relativism
Uppfattningen att det inte finns något absolut eller universiellt kriterium som är tillräckligt för att göra tvärkulturella jämförelser eller värdeomdömen. Uppfattningen är helt enkelt att sådana standarder är beroende av en speciell tid och en speciell plats.
Subjektivism
det här är återigen en fråga om standarder, om moral och rätt eller fel. Men medan relativismen anser att dessa standarder fastställs av olika samhällen eller grupper anser subjektivisten att varje människa sätter sin egen standard.
Objektivitet
I motsats till relativism och subjektivism utgår sökandet efter objektivitet från existensen av absoluta och universella normativa standarder som gäller alla kontexter.
Demokrati
Folkstyre. i antikens Grekland innebar detta att alla vuxna manliga medborgare deltog direkt i styrandet. Platons politiska tänkande fick honom att förkasta demokratin till förmån för elitismen.
Elitism
uppfattningen att en minoritet människor som grupp på något sätt är överlägsen majoriteten. När en sådan minoritet styr talar man ofta om att det som oligarki. Platons uppfattning om vilken kunskap som är nödvändig för att styra politiskt ledde till argumentet att bara en elit (filosofkungarna) kunde styra rättvist.
Rättvisa
att ifrågasätta var rättvisa betyder är centralt är det politiska tänkandet. Frågor om rättvisa handlar, i ordet vidaste betydelse, om vad vi är skyldiga varandra. Platon argumentera för att rättvisa är ”att sköta sin syssla”, både för den som styr och för den som blir styrd och både i staten och i själen.
Formerna
Platon skiljer mellan den värld vi upplever och formvärlden som är basen för objektivitet och värde. Det enda sättet att veta något om formerna är genom det filosofiska bruket av förnuftet.
Vetenskapernas vetenskap
Aristoteles hade en mycket speciell syn på var politiskt tänkande är. Det är en praktisk vetenskap som en nödvändighet är sammanflätad med etiken. Det är också studiet av det högsta goda eftersom en stat är premiär i förhållandet till sina medborgares lycka. Slutligen ligger politiken till grund för det mänskliga dygdens existens. Därför är studiet av polis vetenskapernas vetenskap.
Lycka/Eudaimonai
Aristoteles uppfattning om lycka är nära sammankopplad med hans uppfattning om dygd/arete. Det översätts ibland som ”själens dygdiga verksamhet”. Nyckeln till lycka (som är det slutgiltiga målet med allt) är att leva ett mångsidigt liv där alla våra förmågor kommer till sin rätt och balanseras mot varandra.
Teleologi
det begrepp som definierar Aristoteles politiska tänkande. Vi kan förstå att tings essens, det slutgiltiga orsak och mål genom att förstå vilket som är det som mest perfekta eller mest utvecklade tillstånd. ordet kommer från grekiskans Telos som betyder ”mål” eller ”slut”. Att förstå detta nyckeln till att förstå Aristoteles politiska tänkande.
Människan är ett politiskt djur
för Aristoteles gällde detta bara mannen, men det måste inte nödvändigtvis vara så. Tanken är att vi enligt själva vår natur är lyckligast eller mest förverkligade i det politiska samhället. Medborgarskapet och nyckeln till lycka och staten den enda kontext där mänsklig fulländning är möjlig.
Medborgare
en fullvärdig medlem av staten. För Aristoteles utestängs barn, kvinnor, i landet bosatta utländska medborgare och slavar. En medborgare är en person som har rätt att delta i styrandet av staten och att ta del av fördelarna med att styra. Men det är mer än så. Medborgarskap är gemenskap i statens styrelse ett totalt engagemang i samhället och en nödvändig del av den mänskliga förverkligandet.
Historicitet
Historicitet syftar på idéers, övertygelser och kulturers historiska kontext eller historiska situation. Att vara medveten om historien är nödvändigt för att verkligen kunna förstå politik.
Upplysningen
upplysningstiden eller förnuftets tidevarv syftar på det rationalistiska intellektuella strömningarna 1600- och 1700-talet Europa. Även om upplysningens politiska tänkande hade mött hård kritik (både då och nu) utgör det en viktig del av det moderna och samtida politisk tänkandets historia.
Modernitet
blanda inte ihop ”modern” med ”samtida”. Modernitet tendera att användas synonymt med upplysning men är mer vittomfattande och kan innebära Anti-rationalistiskt tänkande och dito politiska strömningar. I grova drag tog den moderna perioden fart i slutet av trettioåriga kriget, i och med att självständiga starters politiska makt fick övertag över det religiösa styret under ditt engelska inbördeskriget i mitten av 1600 talet och under franska revolutionen under senare hälften av 1700 talet.
Samhällsfördraget
Grundförutsättningarna för det politiska samhället förklarade i termer av ett kontrakt mellan m medborgare eller mellan medborgare och deras härskare.
Frihet
frihet är det omtvistat ord men ett av de viktigaste begreppen inom politiken. De flesta politiska teorier argumenterar för en viss uppfattning om frihet, som kräver vissa specifika politiska strukturer för att kunna försvaras. I sin mest grundläggande form ställer politiken frågan om vi behöver skyddas från det övergrepp som den mänskliga friheten leder till eller om vi behöver skapa politiska institutioner för att göra den mänskliga friheten möjlig.
Naturtillståndet
människans situation innan det fanns politik. Genom att oftast vara en begreppsmässig ”abstraktion” snarare 90 historiebeskrivning vill den uppfattning förklara politikens grundorsaker.
Deontologisk (moral)
Deontologiska moraliska argument hävdar att moraliska principer den riktiga i sig själva snarare än genom den nyttan de för med sig.
Konsekventialistisk/instrumentalistisk (moral)
Konsekventialistiska/instrumentalistiska moraliska argument hävdar att moraliska principer är goda bara med avseende på sina konsekvenser. Moralen har därför enbart ett instrumentellt värde.
Legitimitet
Man brukar tala om rättfärdigandet (eller berättigandet) av en stats auktoritet som denna stats legitimitet. I Hobbes, Lockes och Rousseaus verk förklaras den politiska maktens legitimitet genom dess ursprung i villkoren i ett samhällskontrakt
Förpliktelse
En förpliktelse är en moralisk plikt att handla eller att avstå från att handla på ett visst sätt. Omfattningen av eller gränserna för vår förpliktelse gentemot en politisk auktoritet bestämma av dess legitimitet
Begränsad statsmakt
En regering eller politisk auktoritet kan begränsas antingen av sin moraliska plikt att upprätthålla den moraliska lagen(till exempel en föreställning om mänskliga eller naturliga rättigheter) eller genom konstitutionella maktfördelningsarrangemang som syftar till att på ett effektivt sätt begränsa funktionerna hos olika delar av statsmakten (den verkställande, lagstiftande eller rättskipande makten). Lockes Andra avhandlingen förespråkar begränsningar av båda sorterna.
Absolut statsmakt
I motsats till iden om begränsad statsmakt avvisar ett argument om absolut statsmakt skälen för att begränsa den politiska auktoriteten. I Hobbes argument handlar politisk stabilitet i grunden om att bevilja en människa eller en församling av människor absolut suveränitet. Bara det kan få slut på allas krig mot alla.
Folksuveränitet
Folksuveränitet syftar på iden att suveräniteten (den moraliska, juridiska och politiska auktoriteten) tillhör folket. Både Locke och Rousseau argumenterar för att suveräniteten stannar hos folket men iden fångas mer fullständigt i Rousseaus påstående att där folket församlas upphävs regeringens makt.
Jämlikhet
Jämlikhet är ett av de värden som måste modifieras i termer av (exempelvis) jämlikhet när det gäller ”välstånd”, ”politisk makt”, ”möjligheter” och så vidare. I det här kapitlet ställs jämlikhet (i politisk makt) mot oberoende (frihet från samhällets restriktioner) som den politiska etikens målsättning
Överlåtelseteori
Jean Hamptons beskrivning av Hobbes samhällskontraktsteori. Denna teori fångar iden om att vi ger upp vår frihet eller vår suveränitet för att skapa politisk auktoritet
Agentteori
Jean Hamptons beskrivning av Lockes samhällskontraktsteori, som uttrycker iden om att vi anförtror (snarare än ger upp) vår frihet för att skapa politisk auktoritet.
Kapitalism
Det stadium I människans historia där produktionsmedlen ägs av privatpersoner och klassrelationerna domineras av borgarklassen och proletariatet.
Borgarklass
En av de två huvudklasserna inom det kapitalistiska produktionssättet. Borgarklassen äger produktionsmedlen och utnyttjar sin position för att exploatera proletariatet.
Proletariat
Den andra stora klassen inom det kapitalistiska produktionssättet. Denna klass, som vanligtvis kallas arbetarklassen, äger ingen egendom och tvingas sälja sitt arbete för att överleva.
Klass
Den grundläggande enheten i den marxistiska analysen. En persons klass (och därmed hans framtidsutsikter) bestäms av hans förhållande till produktionsmedlen.
Historiemetarialism
En evolutionär (historisk) förståelse av det mänskliga samhället. Den här processens drivkrafter anser inte vara idéer och teorier utan ekonomiska strukturer.
Stat
I den marxistiska teorin är staten den institution med vars hjälp en klass makt organiserar för att förtrycka en annan klass.
Exploatering
Utvinningen av mervärde från den underordnade klassen i en ekonomisk relation. Detta är en oundviklig del av det kapitalistiska produktionssättet.
Alienation
En process genom vilken det mänskliga kreativa arbetet blir något yttre för människan och framstår som något som dominerar och förtrycker henne.
Anarkism
Tanken att staten med nödvändighet är illegitim och att den mänskliga utvecklingen skulle vara bättre utan inblandning från en statlig auktoritet.
Organicism
En organisk syn på samhällsinstitutionerna menar att de liknar levande varelser och att de därför lyder under liknande utvecklingslagar
Teoretisk/praktisk visdom
En distinktion mellan de kunskap och visdom man kan få genom den abstrakta användningen av förnuftet och den som finns i samhällets sociala praktiker och vår djupa förståelse av dessa praktiker.
Fördom
Bokstavligt talat en förutfattad mening. För de konservativa hänvisar den till de normativa omdömen som redan är en inneboende del av ett samhälles traditioner och institutioner.
Ideologi
I allmänhet alla politiska doktriner som är ett sammanhängande system. För Oakeshott är ideologier rationalistiska inskränkningar av traditionen, som används för att rättfärdiga en projektens politik.
Rationalism
I allmänhet påståendet att världen är vetbar endast genom förnuftet och att förnuftet därför har en viktig roll att spela när det gäller att avgöra vad som kan rättfärdigas.
Ofullkomlighet
Den konservativa uppfattningen att människans förnuft, eller hennes förmåga att handla moraliskt, är bristfälligt och därmed omöjligt att lita till när det gäller att förklara vad som är politiskt rätt eller fel.
Nytta
I bokstavlig betydelse de saker som är användbara för människan. I utilitarismen syftar det ofta på njutning, lycka eller preferenstillfredsställelse.
Konsekventialism
Uppfattningen att alla handlingar kan anses vara rätta eller orätta genom att hänvisa till värdet av deras konsekvenser.
Att det goda har prioritet framför det rätta
Idén att rättviseprinciper kan identifieras genom att hänvisa till en allmän beskrivning av det goda (värdet) eller det goda livet för människan.
Handlingsutilitarism
Den politiska teori som hävdar att varje specifik handling måste undersökas utifrån sina konsekvenser vad gäller nyttomaximering
Regelutilitarism
I motsats till handlingsutilitarismen teorin om att nyttomaximeringen gynnas bättre om man inför allmänna uppföranderegler, som begränsar det individuella handlandet och som själva berättigas genom att hänvisa till nyttan.
Rättigheter
Restriktioner för hur människor kan bete sig som bygger på uppfattningen att det finns sätt att behandla en person som aldrig kan vara berättigade och som därför alltid är orättfärdiga.
Att det rätta har prioritet framför det goda
Påståendet att riktiga rättviseprinciper kan identifieras oberoende av någon föreställning om det goda livet. Detta påstående är i allmänhet en del av ett deontologiska synsätt.
Deontologisk
Deontologiska synsätt anser att moraliskt handlande är berättigat utan hänvisning till handlandets konsekvenser, vare sig det handlar om att tillfredsställa individuella intressen eller om att förverkliga det högsta goda.
Distributiv rättvisa
frågor om distributiv rättvisa är frågor om hur man ska fördela fördelarna och nackdelarna med social samverkan mellan individer i hela samhället.
Jämlikhet
Jämlikhet är ett av de värden som måste modifieras i termer av (exempelvis) jämlikhet när det gäller ”välstånd”, ”politisk mak”, ”möjligheter” och så vidare. Det här kapitlet undersöker flera rivaliserande beskrivningar av detta värde.
Libertarianism
Ett extremliberalt synsätt som betonar vikten av absolut äganderätt och hädar att detta bara rättfärdigar en minimal stat.
Kommunitarism
Kommunitarismens grundide är att människor bara kan förstå sig själva som medborgare, personer och moraliska agenter genom de föreställningar och måttstockar som är inneboende i sederna och traditionerna i just deras samhälle. På så vis beskriver kommunitarister människan i sociala snarare än individuella termer.
Minimal stat
En föreställning om staten i vilken dess funktioner är begränsade enbart till att skydda medborgarna mot våld, bedrägeri och stöld. Brukar även kallas nattväktarstat.
Paternalism
när regeringen styr medborgarnas liv på samma sätt som föräldrar styr sina barns liv.
Föregripande självförsvar
Den omdiskuterade rätten till anticipatorisk krigföring.
Global rättvisa
Uppfattningen att rättvisa och orättvisa inte nödvändigtvis inskränks av nationsgränser och därför bör betraktas som globala frågor. Teoretiker med ett intresse för global rättvisa fokuserar ofta på mänskliga rättigheter och distributiv rättvisa.
Humanitär militär interventioner
Ofta pratar man bara om humanitära interventioner och menar så (det oombedda) genomförandet av militära insatser inom en stats territorium på grund av att denna stat kränker mänskliga rättigheter eller inte fullgör sina humanitära skyldigheter.
Idealism/utopism
Begrepp som användes av realister mellan 1918 och 1939 samt efter andra världskriget för att beskriva (den huvudsakligen liberala) ambitionen att skapa rättsliga och politiska institutioner som kunde förändra världspolitikens våldsamma och anarkistiska karaktär. Termen kom med tiden att användas om allt normativt tänkande om internationella relationer.
Jus ad Bellum
Den kategori i teorin om rättfärdiga krig som handlar om etiska frågor i relation till rätten att förklara och gå i krig.
Jus in Bello
Den kategori i teorin om rättfärdiga krig som handlar om hur man agerar rättfärdigt i samband med krig.
Kosmoplitanism
Det kosmopolitiska synsättet är universalistiskt, vilket innebär att alla individer anses ha lika stor och grundläggande moralisk betydelse, och att man accepterar att detta medför skyldigheter för alla andra att respektera denna moraliska betydelse.
Realism
Den tanketradition på området internationella relationer som är närmast förknippad med kritiken mot den liberala internationalismen och påståendet att internationella relationer är en maktpolitisk vetenskap i ett anarkiskt system.
Rättfärdiga krig
En lång tradition (som därför innehåller en rad komplexa debatter) inom vilken man har ägnat sig åt krigets etik. Teorin om rättfärdiga krig erbjuder en ram för att tänka på konflikter, och har i denna roll visat sig oerhört seglivad. Vi vet att den tillämpades under den klassiska perioden oh den förekommer fortfarande i dagens militära handböcker och internationella rättsinstrument. Huvudkategorierna är Jus ad Bellum och Jus in Bello, men intresset har ökat för frågor som handlar om Jus post Bellum (etik i samband med fredsarbete efter konflikter).
Upprepande universalism
Walzers partikulariska beskrivning av utvecklingen av tunna eller minimalistiska universella principer.
