SK1113 Moment A Flashcards
Vad är statsvetenskap?
Varför är vissa länder demokratiska och andra inte?
Vad menar vi med demokrati?
Varför finns det stater?
Vilken slags organisation är EU?
Är det alltid dåligt med korruption?
Hur påverkar valsystemet möjligheterna till ansvarsutkrävande?
Varför röstar vi som vi gör?
Vem bestämmer vem som ska ha rätt till bidrag?
Bör staten lägga sig i hur föräldrar föredrar föräldraledigheten?
Vad är politik?
Ideer och beteenden som berör olika typer av offentliga institutioner
Politik är den auktoritativa fördelningen av värden (vem får vad, när, hur och varför?)
Politik är erövrandet och användandet av makt
Kollektivt agerande och beslutsfattande
Vad är makt?
Maktens 3 ansikten
Första dimensionen: makten är beslutsfattanden (ex riksdag, regering etc)
Andra: Makt över dagordning (ex media, tidning)
Trejde: Makten över tanken, preferenser, värderingar, åsikter, inställningar (ex censur, propaganda)
Politiska system
Sättet att organisera gemensamma angelägenheter i allmänhet och formerna för beslutsfattande.
- vilka instutioner (domstol, regering, statschef)
- Vilken makt inbördes och i relation till medborgarna
- Hur utses företrädare
Statsskick
ex) monarki, republik. Titel på stadschefen
Regimtyp
ex) demokrati, diktatur
Horisontel maktdelning
Parlamentarism vs presidentsystem
Vertikal maktdelning
Enhetsstat vs federation
Definition av stat
- En organisation med kontroll över område + befolkning. Våldsmonopol (inga poliser, militärer, organiserad brottslighet ska ha kontroll/tävlas mot)
- Ska erkännas som en stat av andra stater. Med i FN, då erkänner FN en som en stat
(stämmer inte alltid)
Legitimitet
Stater strävar efter medborgarnas stöd och tillit till det politiska systemet
Proceduriell legitimitet
legitimitet i procedurerna
- Demokratiska procedurer (fria och rättvisa val etc)
- Ansvarsutkrävande (Vi kan röstas ut/ersättas)
- God representation (representerar alla samhällsgrupper i termer av partier)
- Effektivitet (om partier ej lyckas få igenom sin politik förlorar de sin legitimitet)
Substantiell legitimitet
för icke-demokratiska stater
- önskvärda resultat (säkerhet, trygghet, välstånd, good governance etc)
Varför finns det olika politiska system?
- Historisk erfarenhet
- Influenser eller påtryckningar utifrån
- Etnisk sammanställning
- Geografi
- Politisk kultur
- De inblandade aktörernas intressen
Regim
Relation mellan de styrande och styrda
Demokrati
Folkstyre
Auktoritär regim
karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter.
Sålänge man inte kritiserar/demonstrerar ok! Lika odemokratisk som totalitär, men styr inte alla delar.
(Ryssland, Kina)
Totalitär regim
System som förespråkar en centraliserad och absolut makt utan nödvändigtvis hänsyn till mänskliga rättigheter, folkets åsikter eller personlig integritet.
De styrande har total kontroll över alla delar av samhället
(Nordkorea)
Hybrid regim
Komprimerar demokrati och autoritär. Ex) regelbundna, men vinklade, val
(Turkiet)
Folksuveränitet
Den offentliga makten skall utgå från “den allmänna viljan”, alltså den samlade viljan av alla medborgare i en stat.
Folkviljans förverkligande - konsensus
Alla måste vara överense
Folkviljans förverkligande - majoritet
Majoriteten styr, i hopp om att majoriteten är förnuftig
När kan en stat sägas vara demokratiskt?
- Fria och rättvisa val, i vilka allmän och lika rösträtt gäller
- Politiska fri och rättigheter, genom vilka partier och kandidater konkurrera på lika villkor om medborgarnas röster
- Rättsstatsprincipen (rule of law), dvs ingen står över lagen
- Inga dolda makthavare i kulisserna som begränsar den politiska agendan ex) lobbyism
(demokrati - en skala. inte antingen eller. alla länder har bristningar)
Hur legitimera ett icke-demokratiskt styre?
Alla stater behöver en legitiitetsgrund - annars krävs våld
- Skylla på yttre hot
- hänvisa till historia och tradition
- Karismatisk ledare
- Hänvisa till tidigare ekonomiskt kaos
- Output (gratis sjukvård, skolgång etc)
- ny samhällsordning
- Guds vilja
- Good governance (avskaffa corruption)
Metoder att upprätthålla diktatur
- terror och våld ex) massgripande i demonstrationer
- Valfusk
- klientelism
- Mediemonopol
- Externt stöd (makter i utlandet backar)
Klientelism
Politiker vänder sig till en grupp i samhället och “pratar” till de, så att de i gengäld röstar på de. Alla får ex) inte höjt barnbidrag, utan bara en grupp, för att köpa deras röster
Typer av diktaturer
- Monarkier
- Militärdiktaturer
- Enpartistat
- Presidentstyre
- Teokrati
- Begränsande flerpartisystem
Effekter av diktatur
- Folkmord
- Massvält
- Kleptokrati
- Krig
Demokrativärden
- Folksuveränitet
- Politisk jämlikhet
- Folkviljans förverkligande
- Politiskt deltagande (visar på hur demokratin mår)
- Upplyst förståelse (informera medborgare)
- Tolerans för andras uppfattning
- Hänsynstagande till minoriteters och individers rättigheter
- Acceptans för demokratiskt fattade beslut
Direktdemokrati
Ett styrelseskick där dolket är med och fattar de avgörande besluten själv. Alla röstberättigade ör med i förberedelser, beslutsfattande och genomförande av besluten
- Legitimitesgrunden: man lyder eftersom man själv styr
Representativ demokrati
Ett styrelseskick där ett antal personer genom val processer får förtroende att under en begränsad tid fatta bindande beslut åt folkets vägnar.
- Man lyder eftersom man givit sitt samtycke (via val)
Direktdemokratiska instrument
- Folkomröstningar (rådgivande vs bindande)
- Folkinitiativ (förslå inga lagar, stoppa lagförslag)
- Recall (rösta bort valda representanter under pågående mandat period) Mellanvalsdemokrati.
Folkomröstningar i sverige
- Rusdrycksförbud 1922
- Högertrafiik 1955
- ATP (pensionsfrågan) 1957
- kärnkraft 1980
- EU-medlemskap 1994
- EMU 2003
Fördelar med folkomröstningar
- förberedelserna och besluten är snabba
- Motion för demokratin
- Visad lyhördhet
- Löser parlamentariska konfliker
- Engagerande
- Folkupplysande
Nackdelar med folkomröstningar
- Intensiva majoriteter
- Etsblissemanget kontrollerar frågeforlumering och valet av tidpunkt
- Orättvis/snedvriden kampanjfinansiering
- Bristande helhetsperspektiv
- Ansvarsurkrävande
Åsiktsrepresentation
Olika åsikter och värderingar representeras. Därför vi har olika pariter. Partier = åsiktspaket
Social/grupp-representation
Kön, ålder, utbildning, härkomst etc. Våra politiker ska förstå olika grupper och deras struggle. Vi gillar inte att inte känna/se oss själva representerade. (i korrelation till folkmängd).
systematisk underrepresentation undergräver den politiska processens trovärdighet och legitimitet
Horisontell maktdelning
Parlamentarism vs presidentsystem
Hur makten fördelas horisontellt
Maktkoncentration
Westminister vs konsensus
Vetospelare
Hinder, aktör som kan sätta stopp för ett lagförslag någonstans påläggen, eller någon som aktivt måste säga ja till ett förslag för att det ska gå igenom. Riksdagen är en vetospelare i Sverige.
Parlamentarism
Makten ligger koncentrerad i parlamentet, makten utgår därifrån.
- Regeringen måste stödjas av parlamentet för att sitta kvar
- Regeringen bildas på basis av majoritetsförhållandena i parlamentet
- En regering/regeringschefen kan avsättas genom misstroendevotum i parlamentet
- Regeringen kan upplösa parlamentet och utlysa nyval (finns undantag)
Statschefen
- Ärvt ämbete (monarkier)
- Indirekt vald, tex av parlamentet
- Folkvald, tex presidentval
Positiv parlamentarism
Måste ha aktivt stöd av en majoritet
Negativ parlamentarism
Majrotitet ej emot. En nedlagd/neutral röst = ja. Enklare att bilda regering, men lite svagare och instabilare
Konstruktivt misstroendevotum
För att fälla en regering krävs det att man samtidigt har ett nytt majoritetsalternativ
Ministerstyre
innebär att en minister har rätt att detaljstyra den del av förvaltningen som lyder under ministern, ungefär som en verkställande direktör i ett företag.
Ex) skolministern ansvarar också för att de lagar som kommer också ska genomföras, står även då tillsvars till varför lagstiftningen inte fungerar som det tänkt. (förbud mot ministerstyre i sverige)
Självständiga ämbetsverk
Ex) imigationsverket fattar egna beslut, ansvariga ministrar får ej regissera eller ha åsikter angående hur myndigheterna för. Glapp i ansvarstagandet.
Stark lagprövning (domstol)
Domstolar kan överpröva politiskt fattade beslut. Kunna granska och pröva om de lagar parlamentet stiftar, och att det inte strider med överenskommelser och liknande. Kan upphäva lagar
Presidentstyre
- Maktdelning mellan de verkställande (presidenten), lagstiftande (parlamentet) och dömande (domstolen) makten.
- Folkvald president som utnämner och leder regeringen (presidenten är alltså både stats- och regeringschef)
- Både president och parlament valda på fasta mandtar. Möjlighet att avsätta varandra saknas.
Semipresidentialism
- Folkvald president (statschef) på fast mandat
- Presidenten har betydande makt. Kan på eget bevåg upplösa parlamentet och utlysa nyval
- Regeringen, som leds av regeringschefen, bildas på basis av majoritetsförhållandena i parlamentet
- Regeringschefen/regeringen kan avsättas genom misstroendevotum i parlamentet
Vertikal maktdelning
Hur makten fördelas vertikalt
- Enhetsstat
- Federalism
- Konfederalism
Enhetsstat
- Makten delegerad från de centrala institutionerna till regionala och lokala
- Varierande grad av lokalt självstyre, men makten kan tas tillbaka utan deras godkännande
- Sverige - starkt lokalt självstyre, kommunerna har stort inflytande över egen verksamhet
Passar bäst ju mer homogent ett land är socialt, etiskt, geografiskt, kulturellt etc
Federalism
- Federala subjekten har betydande makt som inte kan tas ifrån dem utan deras godkännande
- Överhus med delstatsrepresentater med vetopotential i beslutsfattandet
- Tyskland, Belgien, schweitz, Uta Kanada, Indien
Makten närmare folket, möjliggör bättre lokal representation.
Konfederation
- Sammanslutning av självständiga stater
- Medlemskap är frivilligt
- Överstatliga befogenheter finns, dvs beslutsfattande sker inte alltid genom enhällighet
- EU????
Westminister-modellen.
Majoritetsdemokrati. Ett parlamentariskt styrelseskick baserat på Storbritanniens politiska system. - pluralitetsvalsätt - funktionellt tvåpartisystem - Stark regerinsmakt - Enpartiregering med majoritet - Diskuterande parlament - Breda utskott - Svag lagprövning - Centralmakt - Ansvarsutkrävande effektivitet
Konsensus-modellen
Kompromiss och samförstånd
- Proportionellt valsätt
- Flerpartisystem
- Starkt parlament
- koalitionsregering, ev utan majoritet
- Arbetande parlament
- Små, specialiserade utskott
- Stark lagprövning
- Lokalt självstyre
- Representativitet
EU - en federation?
Ja och nej
Brexit visar på att det är nått annat än en stat
Man får lämna om man vill
Något annat än en vanlig federation
EU-rätten (acquis communautaire)
Det regelverk av fördrag och rättsakter som Europeiska unionen och dess rättssystem bygger på. Hur systemet fungerar.
- primärrätt = grundfördragen. De lagar och regler som styr alla andra lagar och regler. Hur sekundärrätt ska skapas.
- Sekundärrätt = lagar och regler (direktiv. förordningar och beslut)
- EU-domstolens rättspraxis
- EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Kompetens-kompetens
Makten att bestämma vem som skall bestämma. EU-institutionerna har bara den makt som medlemsstaterna ger dem i fördragen. Medlemsstaterna ä “the masters of theaties”
Ratificering
Godkännande av förslag till förändringsändringar. Görs av nationella parlament och/eller i folkomröstningar
Exklusiv EU-kompetens
EU-regler och inget annat gäller
- konkurrenslagstiftningen
- Handels- och tullsamarbete
- Penningspolitiken inom eu-området
- Viss fiskepolitik
Delad kompetens
EU och medlemsstaterna delar rätten att fatta beslut.
- Inre marknaden
- Socialpolitik
- Sammanhållningspolitik
- Jordbruks och fiske politik
- Miljöpolitik
- Konsumtionspolitik
- Transportpolitik
- Transeeuropeiska nätverk
- Energipolitik
- Rättsliga och inrikes frågor
- Folkhälsofrågor
Nationell kompetens / samordning och stödjande åtgärder
Beslutsmakt (nästan) enbart på nationell nivå. EU på sin höjd stödjande, samordnande, koordinerande åtgärder, benchmarking m.m.
- välfärdspolitik
- skattepolitik
- Sysselsättning, arbetsmarknadspolitik
- Vissa delar av civilrätten (tex arvsrätt)
- Bostadspolitik
- Kultur, turism
Ministerrådet
Där möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken.
Ministerrådets 10 konstellationer
- utrikesrådet
- Allmänna rådet
- Ekonomiska och finansiella frågor
- Jordbruk och fiske
- Transport, telekommunikation och energi
- Konkurrenskraft (inre marknaden, industri och forskning)
- Rättsliga och inrikes frågor
- Miljö
- Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
- Utbildning, ungdom och kultur
Coreper
Ministrarna fattar de formella slutgiltiga besluten, men en stor del av förhandlingarna utförs av opolitiska tjänstemän. Corper består av cheferna för de parlament representationerna. Under sig har de ett stort antal arbetsgrupper. Tjänstemännen på de permanenta representationerna gör grovjobbet i arbetsgrupperna.
Europeiska rådet
EU-fördraget 15.1: Europeiska rådet ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer oh prioriteringar. Stats- och regeringschefernas institution
- Sätter upp de långsiktiga målen för EU
- Fattar tunga “historiska” beslut- fördragsändringar, utvidgningsärenden
- Krishanterare
EU kommissionen
EUs drivande motor. Oberoende, överstatlig myndighet. Får ej ta emot instruktioner från någon regering, institution, organ, byrå ….
Arbetar fram lagförslag
Måste dock hålla sig till grundförlagen
representera hela EU, och ta tillvara det gemensamma EU-intresset.
Alla kommissionärer - olika frågor
- Kabinett (27) ett privat kansli som hjälper varje kommissionär. 7 medlemmar
- Generaldirektor (33) ungefär samma uppgifter på europeisk nivå som ministerier eller departement har på nationell nivå.
Huvuduppgifter:
- Förslagsställaren
- Ta beslut i vissa ärenden
- Övervakare
Kommissionen är ej demokratiskt vald. Regeringar utser sin kommissionär själva
EU-fördragen
Förhandlingsprokuter
Man har kommit överns
Lättare att komma överens om något är lite vagt/luddigt
Därför är fördragen lite luddiga paragrafer och breda meningar
Alla blir någorlunda nöjda
Europaparlamentet
Den enda institution som direkt representerar EUs medborgare. Ju sötare befolkning desto fler ledamöter (705 totalt)
Små länder är dock överrepresenterade - försöka hitta balans
Direktval vart 5te år.
EU-domstolen
Varje medlemsstat (regering) utser “sin” domare
De är dock opolitiska och överstatliga
6 år
Huvuduppgift: Att tolka EU-rätten etablera rättspraxis, komplettera “ofullständiga kontrakt”
Mål:
- Överträdelseärenden (genomför och följer medlemsstaterna EU-rätten ordentligt?)
- Förhandsavgöranden (hjälper nationella domstolar att tolka EU-rätten)
Författningspolitik
Grundlag = konstitution = författning (typ)
regler och principer för statsskick och statsmakt
Står över andra lagar, svåra att ändra. Anger de grundläggande reglerna för hur landet styrs och för hur politiken gå till - hur utses riksdagen, hur utses regeringen, vad kan den göra etc.
Sveriges grundlagar
- Regeringsformen RF (1974, rev 2011) hur sverige styrs
- Tryckfrihetsförordningen TF (1948) rätten att uttrycka sig i skrift
- Yttrandefrihetsgrundlagen YFG (1991) Rätten att uttrycka sig utöver i skrift
- Successionsordningen SO (1810) Vem har rätt att vara statschef
(- Riksdagsordningen RO 1974, mellanlag, övriga lagar: vallagen, kommunallagen m.fl)
1000/1100-talet
Det vi nu kallar sverige består av ett lapptäcke av småtimmen styrda av diverse stormän och krigsherrar. Dåtidens “kungar av sverige” styrde över brottstycken av dagens Sverige.
Kungar är beroende av andra rika härskare. Ingen stark stadsmakt. Inga lagar som gäller. Håller på att bli kristna (800-talet katolismen)
1200-talet Landskapslagarna
första exemplet på en mer enhetlig samling lagar för riket. För någon typ av stabilitet. Kommer från Norge. Lite nedskrivet lagar och regler. Huvudsakligen kopplat till olika landskap.
Konungabalken
Den äldsta landskapslag där en konungabalk förekommer är Upplandslagen.
Konungabalken utgjorde i Sveriges äldre lagar en avdelning som i allmänhet innehöll stadganden om val av konung, om hans rättigheter och plikter, särskilt hans domsmakt och formerna för dess utövning.
“Svear öga konung taga, så och vräka”.
Storbönder och annan elit väljer sin kung (i teorin). Vem som helst kunde ej bli kung. Allianser försökte komma överens om vem som skulle bli kung.
Birger Jarl (1210-1266)
Slår ner sina motståndare och hand son Valdemar välj’s till kung. Birger etablerar mer enhetlig lagstiftning och skatteindrivning, sverige blir mer enhetligt och växer.
1350
Får sverige sin fösta landslag under Magnus Eriksson. Lag som sträcker sig över hela riket. Avskaffar träldomen, får ej äga trälar
Arboga 1435
Sägs den första riksdagen tagit plats, dock omdebbaterat
Pga att man är osäker på om bönderna var med
1397-1523
Kalmarunionen. Motvikt mot hansan (handels-monopolet)
Styrdes från Danmark. Drottning Margareta styr över Danmark, Norge och Sverige. Unionsdrottning. Dog i pesten.
Oro och missnöje med hur Sverige styrs under Erik av Pommern. Egelsbrekt Egelbrektsson ledde Engelbrektsupproret 1434 mot Erik av Pommern.
Vilkor för att en representation ska definieras som riksdag:
- Representation för hela riket
- Alla (fria) samhällsgrupper ska vara företrädda
- De olika samhällsgrupperna ska kunna agera självständigt
- Ha kompetens att agera
- Kontinuitet
Tiden före Arboga-mötet
- Kungamakten stärks under Birger Jarl
- Sverige var ett valkungadöme
- Magnus Erikssons langslag från ca. 1350 räknas som sveriges första skrivna författning
- Svag centralmakt
- Sverige ingår i kalmarunionen. Makten huvudsakligen i Danmark
Gustav Vasa
- Viktig kung, ut med dansken!
- Maktstrider, uppror osv.. stockholms blodbad. Danske kungen choppar huvudet av den svenske eliten. Gustav vasa var ej där
- Maktvakum - ingen elit
- Gustav Vasa blir kungagestalt. Uppmanar till uppror, ut med dansken!!!!
- Ut med Lübeck och hansan
- Sverige blir självbestämmande, bort med de extrema makterna
- Bort med lokalt självstyre - centralmakt!
- In med svenska språket - reformation. Slänger ut katolikerna. Olagligt att vara katolik
- Boktryckarkonsten + Martin lutter king
- Staten styr över svenska kyrkan (som stod för utbildningen)
- Protestantismen
Västerås 1527
Startpunkten för svenska riksdagen.
Reformationsdagen västerås 1527 = sverige får en statskyrka (adjö till rom och poven - men inte riktigt….)
Sverige får ett arvkungadöme
Sverige under stormaktstiden
- Riksdagen 1611 - kungaförsäkran = ingen ny lag eller förändringar i gamla lagar utan att rådet och ständerna samtycker
- Riksdagen 1617 - sverige får sin första riksdagsordning - skrivna regler för vad som gäller för riksdagen. Ståndsriksdagen får en fast form
- Riksdagen 1627 - början till ett utskottssystem = det sekreta utskottet bildas
- 1634 års regeringsform införs efter att Gustav II Adolf dött och lämnat landet i kris. Adeln tar makten
- 1660 - Addidamente = riksdagen samlas var trejde år och det betonas att riksdagen är den enda företrädaren för det svenska folket
- När Karl XI tar makten 1675 har Sverige under Riksrådets ledning hamnat i otaliga krig. Ekonomin är i ruiner, landet är i anarki. Karl XI inför envälde och reduktionen
- Vi har roat oss och adlen har vuxit. Men nu är sverige fattigt. Sverige tar tillbaka massa mark, pengar och makt från adeln. Inför massa skatter. Karl XI är därför populär, försökte ta/få kontroll på landet
- Ny konsitutionell princip: Kungen var kung av guds nåde och styrde ensam landet, och behövde inte lyssna på Riksrådet ifall han inte vill
- När hans son Karl XII dör är landet åter i Kaos. Systern Hedvig Eleonora blir drottning, men får få med på att monarken nu inte fick regera mot “råds Råde”.
Frihetstiden 1718-1772
Svag och oduglig kung.
- I riksdagen står “hattar” mot “mössor”, en sorts föregångare till dagens parier. Hattarna var från början de som motsatte sig dåvarande kanslipresident Arvid Horns politik. Hans supportrar kalas “mössorna”.
- Hattarna - mössorna talade i nattmössan ang samförståndspolitiken med ryssarna
- Vi får parlamentarism (ej demokratisk). Makten ligger hos parlamentet
- Städerna styr landet. Kungamakten försvagad. Ökade medborgerliga rättigheter
- 1719/20 års regeringsform: Monarken får ej ensam styra landet, måste dela makten med riksrådet, vars tillsättning ståndsriksdagen har mycket att säga till om
- 1723 års riksdagsordning - riksdagen fattar beslut med majoritetsomröstning. Innan formellt monarken som fattade beslut
- 1766 tryckfrihetsfördningen
Gustav III
- När Gustav III blir kung ligger sverige åter pyrt till. Ryssland hotar i öst och riksdagen är handlingsförlamad. Gustav III bygger upp allianser med delar av eliten och genomför en statskupp där riksrådet (regeringen) fängslas, och blir själv enväldig kung 1772
- En av de snällaste revolutionerna vi haft
- Gustav III gillade kultur, startade svenska akademin
- 1789: förening och säkerhetsakten. Riksdagens makt minskas drastiskt. Kungen får makt att bestämma hur många medlemmar riksrådet skall ha, han sätter det till 0, kungen återtar makten över utrikespolitiken
- Går tillbaka till 1617 års riksdagsordning och den gamla kungabalken
- Adeln har inte längre ensamrätt på ämbetsverken
- Gustav III styr riket med fast hand och relativt framgångsrikt. Sämre går det för hans son Gustav iV Adolf. Snar är landet bakrutt
- Förlorar Finland till Ryssland 1809
1890 års regeringsform
- Eliten får återigen nog och genomför en statskupp mot Gustav IV Adolf. 1809 kungen arresteras och skickas i exil.
- Konstitutionen görs om. 1809 års regeringsform antas, inriktad på maktdelning och även inspirerad av upplysningstidens idéer om medborgerliga fri- och rättigheter.
- Makten skulle delas mellan kungen och riksdagen, ingen utan dom kan styra landet själva. Grunden för vår morderna författning. Gällde ända fram till 1974!
- Verkställande och beslutande makten hos kungen
- Lagstiftande makten hos kungen och riksdagen, som kunde blocka varandra på olika vis
- Dömande makten låg hos högsta domstolen, som utsågs av kungen.
- Slog fast att sverige hade 4 grundlagar: regeringsformen, riksdagsordning, successisionsordningen och tryckfrihetsorningen
- JO bildas
- Riksdagen hade makt i skattefrågor och i tilldelning avvikande meddel till statsförvaltningen, så hade de nu en stor potentiell makt gentemot kungen
- Kungen kunde inte styra landet utan ett riksråd
- Kunde hots med att dra in pengar eller avgå, kungen då tvungen att sammarbeta
Karl XIV Johan
- Man ville fortfarande ha en kung
- Importerade Jean Baptiste Joles Bernadotte från Frankrike. Krigarkung, Marsalk hos Napoleon
- Tanken var att få en kung som stod på god fot med frantkigke, var skicklig härförare och kunde hålla ordning i det sargade sverige.
- Gick sådär. Det enda land Bernadotte förde något egentligt krig mot var Frankrike, och i övrigt hölls sverige utanför krig under rekordlång tid. Något återtagande av Finland blev aldrig av. Däremot erövrades Norge
- Bernadotte lyckades hålla riksdagen svag och sin egna makt stark, så 1809 års nya visioner om maktdelning gick sådär till en början
- Svensk-norska unionen 1814-1905
Demokratins framväxt under 1800-talet
- Industrialiseringen och urbaniseringen förändrade under 1800-talet det svenska samhället, och så men maktförhållandena inom den svenska politiken
- Tillsammans med upplysningens framväxt så ledde urbaniseringen till en allt större borgarklass, som ofta kom att representera olika liberala ideal från upplysningen
- Folk flyttar från landet till städerna = nya människor i samhället som tidigare inte varit representerade. 4 stånden. Bönderna får något att säga till om
- Starkare borgarklass - de som äger industrierna, mer liberala ideer
- Fler folkrörelser dyker upp, både kring politiska frågor (allmän rösträtt) och mer sociala (nykterhetsrörelsen)
- Bönder, tränger, pigor etc flyttar in till stan och jobbar i fabriker - blir arbetare. Ville också organisera sig mot slutet av 1800-talet
- Skrev politisk representation nu när samhället ändrats.
1840 Departementalreformen
Departement. Specialisering, statsråden blir vassa, Maktförskjutning från kungen
1842
Obligatorisk friskola. Alla barn måste gå i folkskola. Börjar långsamt utbilda befolkningen. Vi va bland de fattigaste länderna i Europa
1845
Lika arvsrätt för män och kvinnor. Sverige får fri press.
1846
Avskaffas skråtvånget. Tidigare fick ex snickare bara vara snickare. Friare val av yrke. nya yrken
1850-60
Förutsättningar för frihandel etableras. Första politiska konfliken, redan på 1700-talet. Mer frihandel
1856-1866
Byggs de statliga järnvägarna ut. Vi får enhetlig tid.
1864
Näringsfrihet. Vem som helst får starta företag (förutom gifta kvinnor)
1865
Avskaffas ståndsriksdagen, vi får en första och andra kammare.
varför fick vi kvinnlig rösträtt så sent? Första och andra kammaren hade lika mkt att säga till om - unikt. Både behövde vara överens. Fösta kammaren - krävdes mycket pengar för att sitta där. Rika och konservativa. Minoriteten men hade mycket att säga till om
Vi börjar även få något som liknar dagens partier. Liberaler och konservativa
1887 Tullstriden
Politisk debatt kring om sverige skall ha tullar eller frihandel. Två tydliga läger. Liberalerna försvagas dock av att man fortfarande måste ha mkt stor inkomst för att få rösta
Dock så växer nu industrierna och folk blir allt rikare, fler och fler klättrar upp och börjar kunna rösta = fler och fler liberaler i riksdagen
Allmän värnplikt 1901
Alla män kunde dö för sitt land, men alla fick inte rösta
Den representativa demokratin gör entre
- från vänster växer sig arbetarrörelsen allt starkare, och organiseras kring socialdemokraterna och LO. Hjalmar Branting förste socialdemokratiske riksdagsledamot 1897
- Arbetarna engagerar sig föst i fack pga påverka arbetsplatsen, men senare politik
- Liberalerna och socialdemokraterna samarbetar. Allmän och lika rösträtt - mista gemensamma nämnare. Olika starkt engagemang i olika perioder. Mindre makt o inflytande till kungen
Borggårdkrisen 1914
- Den sista stora maktkampen mellan kung och riksdag. Första världskriget, fruktade ryssar, mullrar upp för krig, liberalerna vill rusta ner försvaret, inte satsa och inga pansarbåtar. Satsa på sociala reformer istället. Konservativa ser detta som gränsen till landsförräderi. Gustav V ogillar den liberala regeringens besparingar av försvaret och får stöd va bönderna.
- Den liberala regeringen under Karl Staaf hotar då med att avgå och får stöd av socialdemokraterna mot kungen. Kungen antyder att riksdagen mer eller mindre bör vara underställd försvarsmakten i denna fråga.
- Den liberala regeringen avgår i protest, och en konservativ regering bildas med stöd av kungen. Blir dock ett misslyckande och lyckas inte styra landet.
- Staaf krävde att kungen skulle sluta uttala sig i politiska frågor, något som kungen inte fick med på. Efter den misslyckade konservativa regeringen gjorde dock aldrig kungahuset några liknande utspel och accepterade slutligen parlamentarismen.
- Fösta världskriget - sverige kompis m tyskland - England gillar ej - blockad - svält
- Kungariken kollapsar och kungar/kejsare avrättas i europa. Är man konservativ och kungavän ser man hur det går i Europa och blir rädd
- Kompromiss - kungen är kvar men maktkös (förlora dock ej formellt förens 1971)
Regeringen Eden 1917-1920
- Liberal, sammanslagen med socialdemokraterna
- Åttatimmarsdagen
- Gifta kvinnor blev myndiga
- Sverige gick med i nationernas förbund
. Sverige fick allmän och lika rösträtt för kvinnor och män december 1918 - Grundlagen ändrades Maj 1919
- Första valet med allmän rösträtt inföll 1921
- Sverige är nu en konstitutionell demokrati, enligt 4 vanligen förekommande grundprinciper för demokrati; Folksuveränitet, parlamentarism, maktdelning och okränkbara medborgerliga rättigheter.
Formell grundlag vs praxis
- Viktigt att skilja på hur konstitutionen fungerar i teorin och praktiken. Flera kungar genom sveriges historia har haft betydligt mer makt än vad den skrivna konstitutionen gett sken av
- Efter 1809 ser vi dock det motsatta - vi har samma regeringsform till 1974 formellt, men i praktiken ger kungen upp kampen om makten efter Borggårdskrisen
- En utav de absolut största politiska och konstitutionella reformerna i Sveriges historia skedde alltså inte ens på pappret
1974 års regeringsform
- Två kammarsystemet avskaffas. Sveriges riksdag hade förr två kammare, men den fösta kammaren avskaffades 1971
- Torekovskompromissen 1971 - kompromiss mellan socialdemokraterna och de borgerliga där monarkin behölls i Sverige, men kungen även på pappret blev av med all makt. I den nya regeringsformen har monarkin endast ceremoniella uppgifter.
Sveriges valsystem
Regleras i en utav grundlagarna, regeringsformen. “riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val”.
Valen genomförs 2:e söndagen i september, och numer sker valen till riksdag, landsting och kommuner samtidigt.
Mandat
349 riksdagsmandat. 310 valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Landet är indelat i 29 valkrets
Rösträtt i svergie
Nationella val: svensk medborgare
Kommunalval: Utlänning får rösta om hon/han a) varit folkbokförd i sverige tre år eller b) är EU-medborgare/island/norge och skriver i sverige
- är eller har varit bosatt i riket
- över 18 år
Magna Charta 1215
Den tidigare “konstitution” vi har bevarad i skriftlig form. Gav framförallt adeln och prästen en del förmåner eller rättigheter gentemot kungen, men innehöll även bestämmelser mot exempelvis godtyckligt fängslande.
“ingen fri man får häktas, fängsla, berövas sina rättigheter eller tillgångar eller dömas till fredlöshet eller landsflykt eller på annat sätt ofredas eller förföljas annat än efter laga dom av sina jämlikar och enligt landets lag”
Magnus Ladulås stadga från 1279
Kungens män får inte våldgästa bönderna
Bill of rights 1689 (england)
Parlamentets överhöghet gentemot kungen. Innebar exempelvis yttrandefrihet för parlamentsledamöter
1948 Mänskliga rättigheter
Efter WW2, FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Antogs i generalförsamlingen. Ingen röstade emot men vissa lade ner sina röster
1950 Europakonventionen
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande ringheterna antogs av europarådet 1950.
1989 FNs barnkonvention
Skrivits på av nästan alla världens länder (började gälla i sverige 1 januari 2020)
Negativa rättigheter
Rättigheter till den egna kroppen, rättighet i form av yttrandefriheter och rösträtt och liknande. Frihet från saker. Man ville skydda sig från förtryck
Positiva rättigheter
Sociala rättigheter. Rättighet till utbildning, boende etc. Rätt till saker. Man strävade efter bättre förhållanden för befolkningen
Parlamentet - riksdagen
Riksdagens arbetsår kallas riksmöte. Förr (medeltid) träffades riksdagen för ett möte, diskuterade och åkte sen hem. Nu pågår “riksmötet” hela åter om.
Riksdagsarbetet bedriv i Plenum, dvs sammanträden av alla riksdagledamöter i kammaren. (plenum = full, hel)
Talman
Talmannen leder riksdagens sammanträden och diskussioner, och väljs enligt tradition från det största regeringspartiet. Också uppgift att leda förhandlingar kring en ny regering då en gammal regering har fällts.
Riksmötet öppnas av talmannen om kungen ej kan
Utskott
De flesta frågor som pratas om i riksdagen behandlas först i utskotten. Finns 15 stycken, tex) utbildningsutskottet, konstitutionsutskottet, socialutskottet m.m.
Alla ärenden måste gå igenom utskotten
Fungerar som en miniriksdag - lättare för 17 personer att diskutera än 249. platserna tillsätts efter storlek på parti. Representativ, jämn utdelning. Likadant i alla. Partierna väljer själv vilken politiker som ska sitta var.
I regeringsformen nämns två utskott som skall finnas: konstitutionsutskottet och finansutskottet, i övrigt bestämmer riksdagen själv
Lagstiftningsprovessen
- Inleds med en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.
- utkotten kommer ofta fram till att de behöv mer utredning, och föreslår då att en sådan skall tillsättas. kan vara allt från en ensamutredning till en kommitté
- Resultattet av utredningarna blir ett del- eller slutbetänkande som publiceras som en SOU (statens offentliga utredning)
- Slutbetänkandet skickas sedan på remiss till olika instanser vars åsikter i från man vill ha. Detta kna vara andra departement, fackföreningar, företag, universitet, m.m.
- Därefter börjar ett lagförslag i formen av en proposition förberedas. Kan sedan skickas till lagrådet som består av landets mest erfarna domare, som kontrollerar så att inte den förslagna lagen städer mot grundlagen eller stå i konflikt med andra lagar.
- När propositionen är klar skickas den återigen till riksdagen, vidare till ett utskott.
- Detta lämnar försöka till hur riksdagen skall rösta, och sedan är det dags för omröstning i riksdagen. Röstar en majoritet för återstår det för statsministern att skriva på lagen, och därefter gäller den.
- Lång process som är mycket tidskrävande. Tanken är dock att när ett beslut väl kommer till omröstning skall det vara klart 1) hur det ska fungera i praktiken och 2) om det kommer att röstas igenom eller ej
Regeringen
- Tage Elander - satt längst (23 år) också längsta statsministern
- Har sitt ursprung i det vi tidigare kallade riksrådet
- Från början kungens rådgivare. övergår till att utses av riksdagen, och tar över allt mer av landets praktiska styrning
- Med kungen ute ur bilden kännetecknas sverige av parlamentarism, där regeringen utses och kan avsättas av riksdagen
- Statsministern föreslås av talmannen och rösts igenom av riksdagen. kan avsättas genom misstroendeförklaring.
- Statsministern utser sedan sin egen regering. Flera statsministrar har använt denna makt för att stärka statsministerämbetet.
- Uppgift: ta fram propositioner för nya lagar, och att se till att viktiga lagförslag utreds.
- Styr också höggrad över fe medel som finns i statsbudgeten när den väl klubbats igenom i riksdagen
- Representerar Sverige utomlands, sluta avtal m.m, sveriges representation i EU och deltagande i ex) ministerrådet
- En minister kan ej gå in och detaljstyra i en viss myndighets arbete ex) i en pågående polisutredning
- 50% måste rösta emot en regering för att avsätta den
Regeringskansliet
Finns under regeringen- Består av alla departement, alla ambassader och representationer vis EU, FN etc.
I princip hela regeringens administrationsapparat, från sekreterarna utanför Löfvens dörr till ambassadörer i sydafrika
Försvaltningsmyndigheter
Enkelt uttryckt alla andra delar av statsapparaten som inte styrs av folkvalda utan endast tar sina instruktioner från de folkvalda. Ex) polismyndigheten, försäkringskassan, ambassader m.f.
Regeringens styrmedel
4 (5) klassiska styrmedel med vilka de styr landet.
- Normgivningsmakten (beslutar om lagar och förordningar)
- Regeringsbreven (anges varje myndighets verksamhetsmål)
- Utnämningsmakten (utser generaldirektörer, ambassadörer etc)
- Informella kontakter
Statschefens uppgifter
Kungen har 4 typer av uppgifter enligt grundlag och RO
- Sammanträden med utrikesnämnden.
- Öppna riksmötet
- Leder informationskonseljen
- Leder konselj vid regeringsskifte
Ej I grundlagen
- Representation av Sverige
- ta emot diplomater etc
