Samhällsperspektiv Flashcards
objektivistiskt perspektiv
sociala problem är sådana fenomen - förhållanden, situationer eller beteenden - som objektivt sett kan sägas vara skadliga, farliga, hotfulla och därmed oönskade i samhället. Sociala problem betraktas som yttringar av faktiska sociala förhållanden vilka är negativa för individer och för samhället. Ju fler människor som omfattas av ett problem, eller ju större skadorna är eller risker att bli, desto viktigare är problemet. Sociala problem kan existera utan att vara erkända som problem.
relativistiskt perspektiv
inget förhållande eller tillstånd är i sig ett socialt problem, men vissa förhållanden blir det. Fokuserar på hur föreställningar om sociala problem uppkommer, artikuleras och institutionaliseras och det är själva processen som undersöks. Det krävs att någon grupp med inflytande i samhället identifierar och begreppsliggör dem som sådana problem.Sociala problem förstås som en “social konstruktion” skapad av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden där olika grupperingar och aktörer har en aktiv roll, inte minst massmedierna
struktur
syftar på samhälleliga förhållanden. Ex. på strukturella förhållanden är arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och inkomstförhållanden, men även könsroller och kulturella normer.
aktörer
har egenskaper som gör att de kan, förstår och vill och har således en handlingsförmåga - som dock kan begränsas av strukturerna.
analysnivåer
makro-, meso-, mikroperspektiv
mesoperspektiv
organisationer och olika typer av institutioner tillmäts stor betydelse för att förstå och förklara fenomen som sociala problem - ofta som en förmedlande länk. Dessa institutioner verkar på olika arenor, mediala, politiska, förvaltningen, intresseorganisationer, forskarsamhället. Ett problems utvecklingsförlopp beror på hur olika institutioner på olika arenor agerar.
konsensusperspektivet
samhället betraktas som en sammanhängande, integrerad helhet. Individen formas av samhällets kultur, normer och förväntningar. Sociala konflikter och avvikande beteende stör samhällsbalansen och utgör ett hot mot sammanhållningen och värdegemenskapen. Genom socialisation och social kontroll upprätthålls ordning och konsensus. Utgår alltså från att det naturliga tillståndet är harmoni, balans och jämvikt, men att denna balans emellanåt störs och att samhället då reagerar på dessa störningar för att återupprätta jämvikten.
konfliktperspektivet
samhällslivet präglas av spänning, splittring och konflikt - konflikttillstånd är det normala. Den konsensus som verkar råda i samhället är endast skenbar eftersom olika klassintressen står emot varandra. Samhället hålls samman genom en grupps dominans över andra grupper. Så länge resurser och makt är ojämlikt fördelade i samhället uppstår motsättningar och sociala problem. Utgångspunkten är att fördelningen av ekonomiska, sociala och kulturella resurser i samhället är orättvis och att staten genom sin åtgärder - eller brist på åtgärder - bidrar till att upprätthålla ojämlikheten. Sociala problem beskrivs som ett svar på denna orättvisa. Det är mer själva utanförskapet än egenskaper hos individerna som är problemet
progressiva funktioner
ser socialt arbete som en katalysator för social förändring och ökad medvetenhet i och med att socialarbetare befattar sig med medlemmar ur de mest exploaterade samhällsklasserna.
reproduktiva funktioner
hävdar att det sociala arbetet är en omistlig del av den kapitalistiska statsapparaten; socialarbetare är samhällets “soft cops” eller städpatrull.
klassmässig kontroll
försöker förena båda ståndpunkter. Man ser socialpolitiska reformer som ett resultat av en maktmobilisering av arbetarklassen och närstående sociala skikt, som en intressekamp vars utfall inte entydigt behöver vara till kapitalisternas fördel.
mekanisk solidaritet
det vill säga likhet i roller och tankesätt inom kollektivet
organisk solidaritet
långt driven arbetsdelning där olika roller kompletterade varandra och där utrymme för individualism fanns
industrialismens logik
ju mer industrialiserade våra västerländska samhällen blir, desto mer likartade blir våra föreställningar om orsakerna till sociala problem och hur de ska lösas
normalisering
strävan efter att garantera att olika gruppers levnadsvillkor inte alltför mycket avviker från genomsnittet
rationalisering
en tilltagande systematisk behärskning av verkligheten med hjälp av alltmer precisa och abstrakta begrepp, kunskapsutveckling, tro på förnuftet och religionens sekularisering
AGIL-schemat
Anpassning, mål uppfyllelse, integration och mönsterbevarande. något som sker i alla samhällen. 4 punkter varje socialt system måste uppfylla
Anpassning (AGIL)
det måste anpassa sig till omgivningen (producera mat, tak över huvudet mm.)
Mål uppfyllelse (AGIL)
Bestämmer sig för att vissa mål ska nås (politik)
Integration (AGIL)
Att värderingar och normer är i harmoni genom samhälle (delar språk, religion mm.)
Mönsterbevarande (AGIL)
Att vissa mönster följs så att integrationen bibehålls mellan generationer (genom institutioner som familj och skola)
modes of adaptation
en teoretisk modell för att förstå hur människor eller grupper agerar i samhället.
konformism (modes of adaptation)
anpassning till accepterade mål och medel. t.ex. affärsman som blivit framgångsrik ekonomiskt genom hårt “ärligt” arbete
ritualism (modes of adaptation)
överger målen, men håller fast vid medlen. t.ex en person som stannar kvar i ett arbete där det inte finns möjligheter att avancera.
innovation (modes of adaptation)
accepterar målen, men tillgriper andra medel. T.ex. personer som sysslar kriminalitet ex. langare
retreatism (modes of adaptation)
avvisar båda. T.ex folk som flyr fältet och skapar egna mot-kulturella normer ex. problematiserade alkoholister, hemlösa
rebellbeteende (modes of adaptation)
ifrågasättande av båda. T.ex att man ifrågasätter mål och medel, och försöker förändra dessa och få andra att acceptera de egna. Aktivister, hippies
