Individperspektiv

Question 1

Driftbegreppet

Answer 1

Människan föds med 2 huvuddrifter - sexualdriften & aggressionsdriften - Freud

Question 2

Lustprincipen

Answer 2

barnet strävan efter lust och njutning förändras med barnets utvecklingsfaser - Freud

Question 3

Utvecklingsekologi

Answer 3

teori om mänsklig utveckling som den amerikanske forskaren Urie Bronfenbrenner utarbetade. Utvecklingen sker i ett sammanhang, i ett samspel och en interaktion med olika omgivningsfaktorer

Question 4

mikronivå

Answer 4

interaktionen mellan barnet och hens närmiljöer ex. familj, skola, fritidsmiljö.

Question 5

sociala domäner

Answer 5

klass, kön, etnicitet

Question 6

psykologiska förklaringsmodeller

Answer 6

mentala, biologiska, omgivnings förankrade

Question 7

resiliens

Answer 7

motståndskraft eller återhämtningsförmåga

Question 8

Protestfasen

Answer 8

började protestera kraftfullt ex. banka på dörren där föräldern gått ut och skrika högljutt. Barnet gör allt för att återfinna föräldern, detta kunde pågå i en vecka eller mer.

Question 9

omvårdnadssystemet

Answer 9

ett komplementärt instinktivt beteendesystem som motiverar föräldern att skydda och hjälpa sin avkomma

Question 10

anknytningssystemet

Answer 10

Driver oundvikligen barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en primär vårdnadsgivare och att sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person. Aktiveras så fort barnet känner rädsla eller obehag, och det försätts i viloläge när närheten till anknytningspersonen återupprättas

Question 11

inre arbetsmodeller

Answer 11

förälderns reglerande omhändertagande leder barnet till att samla på erfarenheter av samspel, av hur det är att vara med en annan. Dessa erfarenheter påverkar kvaliteten i barnets anknytning till omvårdnadspersonen, och i takt med att barnets kognitiva kapacitet ökar, utvecklar barnet föreställningar om sig själv och sin relation till de viktigaste närstående

Question 12

anknytningsmönster

Answer 12

anknytningen mellan barn och förälder kan beskrivas med olika mönster; trygg respektive otrygg, men organiserad, anknytning

Question 13

Trygg anknytning

Answer 13

använde mamman som en trygg bas. Kategoriseras som tryggt anknutna. Flexibel rörelse mellan närhetssökande och utforskande - autonomi

Question 14

otrygg men organiserad anknytning (undvikande)

Answer 14

barnet visade inte något behov av att använda mamman som en trygg bas, visar få tecken till oro vid separation. Ignorerade mamman vid återvändandet. Mammorna till dessa barn avvisade ofta sina barns anknytningsbeteende, undvek fysisk kontakt och drog sig undan

Question 15

otrygg ambivalent

Answer 15

upprörda och oroliga redan från början. Protesterade när mamman lämnade, men lät sig inte tröstas när hon kom tillbaka. Dessa barn söker förälderns uppmärksamhet och avvisar den upprört på samma gång. Mammorna till dessa barn svarade på sina barn anknytningsbehov på ett oförutsägbart sätt, bara ibland var mamman tillgänglig och gav närhet.

Question 16

desorganiserad anknytning

Answer 16

de barn som inte kan klassificeras i någon av de andra kategorierna. Barnen visar antingen desorganisering i form av konfliktfyllda och motstridiga rörelsemönster eller desorientering, det vill säga brist på uppmärksamhetsmässiga orientering till den aktuella omgivande miljön

Question 17

KASAM

Answer 17

känsla av sammanhang. högre kasam - mer stresstålig, kan hantera saker man är med om bättre

Question 18

trygg bas

Answer 18

en plats, en säker hamn för anknytningspersonen, varifrån barnet kan utforska världen. Om relationen till föräldern präglas av osäkerhet, påverkas barnets förmåga att undersöka världen negativt, eftersom barnet inte kan lita på att föräldern finns till hands när barnet behöver det.

Question 19

maternal sensitivity

Answer 19

mammans känslighet för barnets signaler , har betydelse för utvecklingen av det specifika barnets anknytningsmönster

Question 20

monotropi

Answer 20

barnet väljer ut en vuxen artfrände som sin primära anknytningsperson

Question 21

Objektrelationsteorier

Answer 21

betonar betydelsen av människans allra tidigaste upplevelser av och relationer till sin närmaste omgivning

Question 22

introjicera

Answer 22

ta till sig egenskaper, upplever då dessa egenskaper som en del av sig själv

Question 23

projektion

Answer 23

innebär att man tillskriver en annan människa känslor som man själv besitter, man förflyttar delar av sig själv in i någon annan. Vi använder oss av projektioner för att kunna hantera egna känslor och föreställningar.

Question 24

projektiv identifikation

Answer 24

Bemöter vi en person i enlighet med våra föreställningar om individen och personen blir utsatt för ett sådant bemötande från omgivningen , kan det leda till att personen till slut också uppfattar sig själv det. Personen har då identifierat sig med projektionerna

Question 25

Klyvning/splitting

Answer 25

handlar om vår benägenhet att uppleva objekten, eller oss själva, som antingen god eller förtryckande. Vi delar upp vår föreställning om objektet i onda eller goda delar, för att sedan hantera en del i taget.

Question 26

Hållande

Answer 26

hur barnet hanterar sina positiva och negativa känslor beror på sättet den primära omvårdnaspersonen möter och hanterar dessa psykiska processer hos barnet. Omsorgspersonen härbärgerar barnets känslor