Individperspektiv Flashcards
Driftbegreppet
Människan föds med 2 huvuddrifter - sexualdriften & aggressionsdriften - Freud
Lustprincipen
barnet strävan efter lust och njutning förändras med barnets utvecklingsfaser - Freud
Utvecklingsekologi
teori om mänsklig utveckling som den amerikanske forskaren Urie Bronfenbrenner utarbetade. Utvecklingen sker i ett sammanhang, i ett samspel och en interaktion med olika omgivningsfaktorer
mikronivå
interaktionen mellan barnet och hens närmiljöer ex. familj, skola, fritidsmiljö.
sociala domäner
klass, kön, etnicitet
psykologiska förklaringsmodeller
mentala, biologiska, omgivnings förankrade
resiliens
motståndskraft eller återhämtningsförmåga
Protestfasen
började protestera kraftfullt ex. banka på dörren där föräldern gått ut och skrika högljutt. Barnet gör allt för att återfinna föräldern, detta kunde pågå i en vecka eller mer.
omvårdnadssystemet
ett komplementärt instinktivt beteendesystem som motiverar föräldern att skydda och hjälpa sin avkomma
anknytningssystemet
Driver oundvikligen barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en primär vårdnadsgivare och att sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person. Aktiveras så fort barnet känner rädsla eller obehag, och det försätts i viloläge när närheten till anknytningspersonen återupprättas
inre arbetsmodeller
förälderns reglerande omhändertagande leder barnet till att samla på erfarenheter av samspel, av hur det är att vara med en annan. Dessa erfarenheter påverkar kvaliteten i barnets anknytning till omvårdnadspersonen, och i takt med att barnets kognitiva kapacitet ökar, utvecklar barnet föreställningar om sig själv och sin relation till de viktigaste närstående
anknytningsmönster
anknytningen mellan barn och förälder kan beskrivas med olika mönster; trygg respektive otrygg, men organiserad, anknytning
Trygg anknytning
använde mamman som en trygg bas. Kategoriseras som tryggt anknutna. Flexibel rörelse mellan närhetssökande och utforskande - autonomi
otrygg men organiserad anknytning (undvikande)
barnet visade inte något behov av att använda mamman som en trygg bas, visar få tecken till oro vid separation. Ignorerade mamman vid återvändandet. Mammorna till dessa barn avvisade ofta sina barns anknytningsbeteende, undvek fysisk kontakt och drog sig undan
otrygg ambivalent
upprörda och oroliga redan från början. Protesterade när mamman lämnade, men lät sig inte tröstas när hon kom tillbaka. Dessa barn söker förälderns uppmärksamhet och avvisar den upprört på samma gång. Mammorna till dessa barn svarade på sina barn anknytningsbehov på ett oförutsägbart sätt, bara ibland var mamman tillgänglig och gav närhet.
desorganiserad anknytning
de barn som inte kan klassificeras i någon av de andra kategorierna. Barnen visar antingen desorganisering i form av konfliktfyllda och motstridiga rörelsemönster eller desorientering, det vill säga brist på uppmärksamhetsmässiga orientering till den aktuella omgivande miljön
KASAM
känsla av sammanhang. högre kasam - mer stresstålig, kan hantera saker man är med om bättre
trygg bas
en plats, en säker hamn för anknytningspersonen, varifrån barnet kan utforska världen. Om relationen till föräldern präglas av osäkerhet, påverkas barnets förmåga att undersöka världen negativt, eftersom barnet inte kan lita på att föräldern finns till hands när barnet behöver det.
maternal sensitivity
mammans känslighet för barnets signaler , har betydelse för utvecklingen av det specifika barnets anknytningsmönster
monotropi
barnet väljer ut en vuxen artfrände som sin primära anknytningsperson
Objektrelationsteorier
betonar betydelsen av människans allra tidigaste upplevelser av och relationer till sin närmaste omgivning
introjicera
ta till sig egenskaper, upplever då dessa egenskaper som en del av sig själv
projektion
innebär att man tillskriver en annan människa känslor som man själv besitter, man förflyttar delar av sig själv in i någon annan. Vi använder oss av projektioner för att kunna hantera egna känslor och föreställningar.
projektiv identifikation
Bemöter vi en person i enlighet med våra föreställningar om individen och personen blir utsatt för ett sådant bemötande från omgivningen , kan det leda till att personen till slut också uppfattar sig själv det. Personen har då identifierat sig med projektionerna
Klyvning/splitting
handlar om vår benägenhet att uppleva objekten, eller oss själva, som antingen god eller förtryckande. Vi delar upp vår föreställning om objektet i onda eller goda delar, för att sedan hantera en del i taget.
Hållande
hur barnet hanterar sina positiva och negativa känslor beror på sättet den primära omvårdnaspersonen möter och hanterar dessa psykiska processer hos barnet. Omsorgspersonen härbärgerar barnets känslor
