Samhällskunskap Flashcards
Demokratisering
Demokratisering innebär att ett samhälle går igenom en process där makten fördelas på ett mer jämlikt och rättvist sätt mellan människor, vanligtvis genom en övergång från en auktoritär eller diktatorisk regim till en demokratisk regeringsform.
Folkrörelse
Folkrörelser kallas stora föreningar eller organisationer som bildats av
människor med vilja att förändra.
Kvinnorörelsen
Kvinnorörelse är en politisk rörelse som arbetar för att kvinnor ska vara
jämställda med män och för att få bort diskriminering av kvinnor.
Rösträttsrörelsen
Rösträttens utveckling i Sverige startade med Rösträttsrörelsen i slutet av 1800-talet, vilken var en politisk rörelse som kämpade för lika rösträtt åt alla myndiga medborgare i Sverige. Rörelsen bestod av ett antal olika organisationer.
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen var en utav de tre viktigaste folkrörelserna.
Under den andra halvan av 1800-talet växte arbetarrörelsen fram. Trots stora svårigheter lyckades den organisera en stor del av Sveriges arbetare. Men den mötte stort och envist motstånd från samhällets överhet.
Konservativa
Konservatism är en politisk ideologi som betonar bevarandet av traditionella samhällsinstitutioner och värderingar. Konservativa förespråkar vanligtvis små förändringar i samhället och ser den nuvarande ordningen som den mest stabila och fördelaktiga för samhället.
Liberaler
Liberalismen är en politisk ideologi. Generellt sett brukar liberalismens anhängare förespråka öppenhet, tolerans och demokrati, värdera frihet och rättvisa högt samt vara maktkritiska.
Socialister
Socialism benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal. Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev. Socialister strävar efter att skapa en mer jämlik och rättvis samhällsordning genom att omfördela resurser och säkerställa att alla har tillgång till grundläggande nödvändigheter som sjukvård, utbildning och bostäder.
demokrati
Ordet demokrati betyder folkstyre eller folkmakt. Detta folkstyre kan användas på olika sätt, inom många områden och på olika nivåer av samhället.
diktatur
Diktatur är ett styrelsesätt som innebär att en person eller en viss grupp människor har all makt.
beslutsdemokrati
Beslutsdemokrati handlar främst om olika beslutsmetoder, till exempel direkt demokrati, indirekt demokrati och e-demokrati.
ekonomisk demokrati
Ekonomisk demokrati betyder att folket också ska få gemensam makt över samhällets ekonomiska tillgångar, exempelvis genom att staten/samhället äger all mark och alla företag eller att de som jobbar i ett visst företag också äger det och sitter i företagets styrelse.
lokaldemokrati
Lokaldemokrati betyder att de demokratiska besluten fattas nära de människor som påverkas av beslutet, till exempel i regioner, kommuner eller stadsdelar.
ideologi
Ideologier är ideér om hur ett samhälle ska organiseras och styras (eller inte styras).
rättsstat
En rättsstat behandlar alla medborgare lika, oavsett bakgrund. Man har rätt till att få sin sak prövad i en rättegång innan ett straff utdelas.
En stat som fastställt en bestämd rättsordning och tillämpar denna opartiskt.
maktdelning
Maktdelning innebär att ett land eller en stat inte har makten över hela området utan att demokratin vilar på en fördelning av makten mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Denna maktfördelning garanterar att ingen kan missbruka makten och att det finns en balans mellan olika maktcentra. lagstiftande vrekställande dömande
lagprövningsrätt
Lagprövningsrätt syftar på en domstols behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Det finns principiellt två huvudtyper av lagprövning: abstrakt och konkret. Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats.
författning/konstitution
I Sverige finns fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De utgör Sveriges författning, eller konstitution. Ett lands konstitution reglerar landets statsskick.
monarki
Monarki är ett styrelsesätt där en kung, drottning eller kejsare har den högsta makten.
konstitutionell monarki
Sverige är en konstitutionell monarki vilket innebär att H.M. Konungen är landets statschef och att hans uppgifter är reglerade i lag.
republik
Republik är ett styrelsesätt där den person som har högsta makten väljs av folket och inte ärver sin position (som i en monarki).
presidentstyre
Presidentstyre, eller presidentialism, är ett statsskick där presidenten har den verkställande makten medan ett parlament har den lagstiftande makten.
parlamentarism
Parlamentarism betyder att ett land styrs av en regering som har stöd av landets parlament.
Barnkonventionen
Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som antogs av <fn<n 1989 och syftar till att skydda barns rättigheter över hela världen
Europakonventionen
Europakonventionen handlar om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, det är en internationell överenskommelse som antogs av Europarådet år 1950.
Politiskt förtryck
Politiskt förtryck innebär att en regering eller annan politisk makt använder olika metoder för att undertrycka oppositionen eller andra grupper som de anser hotar deras makt.
Diskriminering
Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.
Hatbrott
Hatbrott kan det handla om när personer utsätts för brott på grund av etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en av FN:s viktigaste dokument och antogs av FN:s generalförsamling år 1948. Deklarationen fastställer en rad grundläggande mänskliga rättigheter som alla människor har rätt till, oavsett kön, ras, religion eller annan egenskap.
Yttrandefrihet
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Informationsfrihet
frihet att inhämta och motta upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Mötesfrihet
frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
Demonstrationsfrihet
frihet att anordna och delta i demonstration på allmän plats.
Föreningsfrihet
frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
Religionsfrihet
frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
