Kemi Begrepp

Question 1

kolföreningar

Answer 1

Kolatomen är en viktig byggsten i allt levande. Den har speciella egenskaper som är förutsättningen för liv på jorden. Kemiska föreningar med kol kallas kolföreningar och ingår exempelvis i levande organismer, mat kläder, papper, plast, bränslen och mycket annat. Det finns ungefär 200 miljoner olika kolföreningar.

Question 2

organisk kemi

Answer 2

Kolföreningarnas kemi är en stor del inom kemin och kallas för organisk kemi. Kemi som inte handlar om kolföreningar kallas för oorganisk kemi. Undantagen är grundämnet kol, koldioxid, kolmonoxid och kolsyra som tillhör oorganisk kemi.

Question 3

kolatomens bindningar

Answer 3

Vad som är speciellt med kolatomen är att den har fyra bindningar. Den har möjligheten att binda in till fyra andra atomer samtidigt till skillnad från många andra atomer som har färre bindningar. Kolatomer kan sitta ihop och bilda långa kedjor eller ringar.

Question 4

molekylformel

Answer 4

Kolatomer bildar molekyler. För att visa vilka och hur många atomer som finns i molekylen används en molekylformel. Propan är en molekyl som innehåller 3 kolatomer och 8 väteatomer och skrivs inom kemin som C3H8. C är den kemiska beteckningen för kol och H är för väte.

Question 5

strukturformel

Answer 5

För att visa hur atomerna är bundna till varandra används strukturformel. Mellan atomerna visas bindningarna med ett streck.

Question 6

kolväten

Answer 6

Kolväten innehåller bara kol- och väteatomer. Det enklaste kolvätet är metan med 1 kolatom och 4 väten.

Question 7

alkaner

Answer 7

Alkaner skiljer sig åt i antal kolatomer och väten och bildar kedjor av kolatomer. Detta kallas för alkanserien där kolatomer binds efter varandra . Metan har 1 kolatomen, etan har 2 kolatomer osv. För varje kolatom som läggs till ökar kolkedjan med 2 väten. Alla alkaner slutar på ändelsen -an. Ju större kolvätemolekyler desto högre smält- och kokpunkt. I rumstemperatur är de fyra första alkanerna i gasform och används som exempelvis bränsle i tändare och gasolbrännare. 5-16 kolatomer är flytande i rumstemperatur och används som exempelvis bränsle i motorer, bensin och diesel. Om kolatomerna är fler än 16 är de fasta i rumstemperatur och finns i exempelvis asfalt för vägbyggen.

Question 8

isomerer

Answer 8

Om inte atomerna sitter i en rak kedja utan är grenade så kallas det för isomerer. Det är samma antal atomer men formen gör att egenskaperna förändras. Raka molekyler har lättare för att packa sig med andra raka molekyler. Medan grenade molekyler är mer svårpackade och kan därmed lättare bli till gasform och får en lägre kokpunkt. Många kolväten kan vara uppbyggda som isomerer.

Question 9

alkener

Answer 9

Alkener är kolväten med dubbelbindning mellan kolatomer. Alkener har ändelsen -en. Alkenernas namn liknar alkanernas men ändelsen -an byts ut mot -en.

Question 10

alkyner

Answer 10

Alkyner är kolväten med trippelbindning mellan kolatomer. Alkyner har ändelsen -yn. Alkynernas namn liknar också alkanernas men ändelsen -an byts ut mot -yn.

Question 11

mättade och omättade kolväten

Answer 11

Till skillnad mot alkener och alkyner så har alkaner fler väteatomer. De har så många väteatomer som är möjligt, de är mättade på väte. Alkener och alkyner har dubbel- och trippelbindningar som är upptagna mellan kolatomer och har inte samma möjlighet att binda in väteatomer, de är omättade på väte.

Question 12

alkoholer

Answer 12

Kolväten är grunden till många andra kolföreningar. Alkoholer har alltid minst en OH-grupp. En bindning från kolatomen binder in en syre- och väteatom. Den kemiska beteckningen för syre är O. De enklaste alkoholerna heter metanol och etanol. Alkoholer slutar med ändelsen -ol.

Question 13

metanol

Answer 13

Metanol kallas också för träsprit och är mycket giftigt.

Question 14

etanol

Answer 14

Etanol är vanlig alkohol. Etanol finns i drycker, bränsle till bilar och lösningsmedel. I drycker som vin är det jästsvampar som konsumerar fruktsockret och omvandlar det till etanol och koldioxid. Alkoholhalten blir aldrig mer än 12-13% och då dör jästsvamparna av förgiftning.

Question 15

glykol

Answer 15

Glykol är en alkohol med två OH-grupper. Glykol är mycket giftigt och används i kylarvätska i bilar. Glykol har en låg fryspunkt och gör att vattnet inte fryser till is.

Question 16

glycerol

Answer 16

Glycerol är en alkohol med tre OH-grupper, kallas också för glycerin. Glycerol finns naturligt i kroppens fetter, används i hudkrämer och livsmedel.

Question 17

organiska syror

Answer 17

Alla organiska syror innehåller minst en COOH-grupp. Organiska syror finns naturligt men kan också tillverkas av alkohol som får reagera med syre. Metansyra finns i myror och nässlor, kallas också för myrsyra. Etansyra finns i vinäger och ättika, kallas också för ättiksyra. Mjölksyra bildas när kroppens muskler överansträngs. Aminosyror bygger upp proteiner.

Question 18

estrar

Answer 18

Estrar är organiska föreningar som finns i smak och dofter. Det finns naturligt i exempelvis frukter men kan också tillverkas. Fetter är också estrar. En ester kan tillverkas genom att låta en alkohol och en organisk syra reagera med varandra. Estrar brukar ha ändelsen -oat.

Question 19

nitroglycerin

Answer 19

Nitroglycerin finns i dynamit och används som sprängämne. Nitroglycerin tillverkas av salpetersyra och glycerol. Salpetersyra är en oorganisk syra och glycerol är en alkohol.

Question 20

fetter

Answer 20

Fetter är estrar och innehåller mycket energi. Fetter är uppbyggda av en glycerolmolekyl med tre fettsyror. Glycerol har tre OH-grupper där fettsyrorna kopplas på. Fetter kan vara mättade, enkelomättade eller fleromättade. Om det inte finns några dubbelbindningar mellan kolatomerna i fettsyrorna är fetterna mättade. Om det finns en enda dubbelbindning är de enkelomättade. Om det finns flera dubbelbindningar är de fleromättade. Mättade fetter är raka molekyler som är lättare att packa. Exempel på mättade fetter är smör som är fastare. Oljor är mer flytande och har fettsyror med dubbelbindningar.

Question 21

transfetter

Answer 21

Transfetter är konstgjorda fetter där fettet härdas genom att delvis göras mättat. Dessa fetter anses vara skadliga för hälsan och är förbjudna i vissa länder.

Question 22

omega 3-fetter

Answer 22

Omega 3-fetter anses vara särskilt viktig för tillväxt, immunförsvar och skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar. Fet fisk innehåller mycket omega 3-fetter.

Question 23

diamant

Answer 23

Diamant är den hårdaste mineralen som finns i naturen. Den är uppbyggd av bara kolatomer som sitter ihop i ett tredimensionellt nätverk. Diamant har bildats under högt tryck och hög temperatur 150-200 km ner i jordskorpan för flera 100 miljoner år sen. Diamanter kan tillverkas och kallas ibland för zirkoner.

Question 24

grafit

Answer 24

I grafit sitter kolatomerna ihop i platta och tunna skikt. Grafit är ganska mjukt och används exempelvis i blyertspennor.

Question 25

amorft kol

Answer 25

I exempelvis träkol så sitter kolatomerna ihop lite mer oordnat. Detta kallas för amorft kol. Aktivt kol är också amorft och används för att ta bort föroreningar. Aktivt kol finns exempelvis i gasmasker och köksfläktar eftersom det absorberar, suger åt sig, föroreningar.

Question 26

fullerener

Answer 26

Kolatomer kan sitta ihop på många olika sätt. De kan sitta ihop som en “fotbolls”-molekyl eller formade som ett rör. Nanorören är väldigt starka och leder elektricitet. Nano är ett prefix och betyder en miljarddel och används ibland för att tala om hur litet något är.

Question 27

grafen

Answer 27

Grafen uttalas grafén för att inte förväxlas med matematikbegreppet graf. Molekylen påminner om grafit men är väldigt tunn. Grafen är 200 gånger starkare än stål, leder elektricitet mycket bra och dessutom formbart.