Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K1 - Delkurs 2 > Saliv > Flashcards

Saliv Flashcards

1
Q

salivens innehåll

A
  • 99% vatten
  • protein 0,3%
  • joner 0,2% (na, ca, cl, k, hco3)
  • andra saker som finns i slaiv i munnen
  • gingival vätska
  • mikroorganismer
  • födoämens rester
  • utsöndring från näsa och svalg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

salivproteiner

A
  • lactofrein, salivmuciner, sura prolinrika peoteiner (PRP), statherin, histatiner & histatinrika proteiner, lysozom, a-amylas, sIgA, cystatin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

lactofrein

A
  • bakterieostatiska mekanisn( hindrar bakterie tillväxt)
  • binder till sig järn led bakterier kan inte dela sig ifall de har midnre tillgång till järn eftersom de behöver järn (dock kan de fortfaradne leva)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

salivmuciner, ändan,

A
  • glykoproteiner (som binder vatten)
  • har sialinsyra längst ut som är negativ och reparerar andra moleykler led hal yta (hindrar friktion, sår)
  • sänker friktion
  • främjar salivens viskoleaticitet
  • hydrerar
  • gör nätverk på pellikel vilket gör den semipermiabel
  • binder till bakterier i pellikel
  • ger mekanisk skydd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

sura prolinrika proteiner

A
  • smörjande
  • remineralisering av emalj
  • roll i pellikelformation och vävnadsbeklädnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

statherin

A
  • är fosfatprotein
  • binder kalcium i tandytan led förhindrar spontan kalciumfällning och infällning på tandytan villet är viktigt för mineralhomeostasen (mineralbalansen)
  • reminerslaisering
  • vävnadsbeklädning
  • anti fungerala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

histatiner & histatinrika proteiner

A
  • anti fungeral
  • reminerlaisering
  • anti bakteriell
  • buffrande
  • involverad i sårläkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

lysozym

A
  • bakterieicid mekanism (dödar bakterier)
  • antibakteriell (förstör bakteriers cellväggar)
  • kan klyva bindningen mellan nam och nag (ämnen som bygger upp bakteriers peptidoglykanväggar och när bindningen klyvs går de in i lysosomen och dör.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

a- amylas, lipas, mat

A
  • bryter ner glykosidbindningar i stärkelse till maltos, maltotrios och dextrin
  • lipas bryter ner lipider
  • salivet fuktar maten så vi kan svälja den
  • dessa som bryter ner maten gör att vi kan smaka den (lipas och a-amylas)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

sIgA

A
  • immunoglobin (protein som fungerar som antikropp)
  • skapas av plasmaceller i sekretoriska ändstycken
  • anti bakteriell ( binder till slemhinnans yta och försvara mot bakterier
  • klumpar igop bakterier (agglutinerar) så det blir lättare o svälja dem och ph i mage är låg så de dör
  • skapar enzymer som hindrar bakterier från att binda till emalj
  • antifungeral, antivirel och antibakteriell (first line of defense i slemginnan) känner antigen och signalerar till immunförsvaret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

cystain

A
  • proteashämmare
  • anti viral
  • komplexbinder med muciner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

gll parotis, innehåll, ligger, associeras, mynnar ut, blodtillförsel, kontroll 2, beskrivning?

A
  • innehåller endast serösa celler som utsöndrar serös saliv
  • serös saliv har emr vätska(vattnig) , enzymer (amylas), joner (vätekarbonat led hög buffringsförmåga) och proteiner med låg molekulvikt
  • körteln är uppbyggd av serösa ändstycknn som producerar och utsöndrar serls saliv
  • serösa celler är sfäriska och kan ha fettceller mellan
  • ligger i den superficiala delen framför örat och djupare del bakom ramus mandibuale
  • associeras med facial nerven (7 kranialnerv)
  • har körtelgången (stensens duct) som går tvärs över m. masseter och går ut från maxillan
  • blodtillförsel från externa carotis artären.
  • kontrolleras av parasympatisk, av kranialnerven 9 (golggopharengyus) som skickar signaler till nerv centrum otic ganglion, skickas vidare till nerven auriculotemporalnerven och når framt ill körteln där saliv producers
  • sympatiska- potaganglionära fibrer skickar signaler till superiora cervikala gangliet, signalerna följer upp till blodkärlen och går till körteln och minskar saliv produktionen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

gl submandibualris, ligger, körtelgång, beskrivning, blod,

A
  • posteriora delen i munbotten
  • har körtelgången whartons duct som går ut från munbotten (sublinguala caruncula)
  • blod från facial och lingual artärer
  • parasympatisk nerver från facialnerven
  • har både serösa och mukösa ändstycekn säför kan den producera serös och mukös saliv. mukösa celler är omgivna av serösa led serösa demiluner
  • dessa transporterar slaiv genom cnaliculi så den sist når lumen (sista steget innan munnen)
  • har fettceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

gll sublingualis

A
  • minsta
  • finns i anteriora deleb av munbotten
  • dess körtelgångar består av en serie av små gångar som heter ducts of rivinus som går samman i en större som heter bartholins duct 8sublingual crancule med gl submandibualsir
  • blod från sublingual och submental artärer
  • parasympatisk från facialnerven
  • har både mukös och serös saliv, men mukös dominerar
  • producerar saliv med mycket mucienr (slembildande proteiner)
    led har mer mukösa ändstycken och de är tillplattade eftersom vesiklar bär muciner så de tar mycket plats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

små spottkörtlar

A
  • mindre änstycken och ducts (ej fullt utvecklade) och öppnar direkt upp till slemhinnan
  • finns i submucosa (men i gingiva och hårda gommen i lamina propria)
  • mestadels mukösa (utom von ebner på tungan vis cirkumvallate och foliate papillae som är strikt serös för att den ger proteiner och enzymer som hjälper smak stimuli)
  • utsöndrar kontinuerlig och långsm saliv, mest vid natten då de större spottkörtlarna är inaktiva.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

buffring

A
  • en svag syra och dess korresponderande bas.
  • deras funktion är att avge respektive ta upp joner när andra ämnen tillsätts led jämna ph
  • exempel är bikarbonat i saliv som hindrar minskning av ph led ingen demineralisering
  • i bikarbonat finns kolsyra (svag syra) och vätekarbonat ( svag bas)
  • binder till sig vätejoner när et är syrt, ph sänks ej led bildas kolsyra.
  • när en viss mängd kolsyra bildats då enzymet karboanhydras omvandlar kolsyra till vatten och koldoxid.
  • buffrande fosfatjon system (vilosaliv)
  • proteiner i pellikel kan binda vätejoner led neutralisera saliv
  • muciner kan skydda genom att hindra vätejoner från att komma i kontakt med tandytan
17
Q

urea

A
  • finns i saliv oh kan brytas ner led bildas ammoniak och höjer ph
18
Q

spottkörtel uppkomst, lumen, efter, växer?

A
  • uppkommer av att oral epitel prolifierar och bildar en förtjockning i form av knoppar som växer i ektomesenkym neråt.
  • det kommer klyftor i knoppen (processen- branching morphogenesis) för att aktinfilament kontraheras, denna process kräver interaktion mellan epitel och ektomesenkym med gf tgfb
  • celler i knoppar fortsätter att dela sig och bildar ändstycket som hålls ihop av ducts.
  • lumen (hålet i ändstycket, kopplar ) formation involverar apoptos
  • efter formationen av lumen består epitelet i ändknoppar av 2 celager.
  • inre differntieras till sekretoriska (syntitiserar protein som ingår i saliv) och yttre myoepiteliala celler( har kontraktil förmåga)
  • när körteln växer försvinner mycket av ektomesenkym, det blir bara tunt bindväv runt som en kapsel spottkörteln där det finns nerver, blodkärl, fibroblaster, makrofager, kollagen, elastiska fibrer, grundsubstans.
19
Q

tid och olika spottkörtlar

A
  • parotis 4-6 veckan
  • submandibularis 6 veckan
  • sublingualis och små spottkörtlar 8 veckan
  • de alla utvecklas till man är 2 år
20
Q

myoepitelcelelr

A
  • har muskelllinknad efunktion (kontraktil funktion)
  • har många utskott av aktin och myosin som omger ändstyckena och trycker ut saliv i körtelgångarna up mot munhålan
  • sitter ihop mha desmosomer
  • gör signaler till sekretoska celler (acinära celler) som är viktiga för att hålla strukturen av ändstycken
  • kan producera proteienr som fungersr som barriär
21
Q

olika delar av spottkörteln

A
  • bindväv omsluter hela spottkörteln som en kapsel
  • tjockare delar av bindväven (septa) delar körteln i olika lobes och vidare i lobules för att dela in olika körtelns funktionella delar
  • lobules har sekretoriska ändstycken, intercalated och strimmiga ducts.
  • strimmiga har kontajt med excretory ducts
22
Q

primär, gemensamt och helsaliv

A
  • den saliv som bildas i körtlarna och modifieras i gångarna.
  • gemensamt för salivkörtlar att de får vatten från blodkärl och viss joninnehåll som regleras av olika jonkanaler i cellmembran
  • helsaliv är salivet som kommer i munnen (även från små spottkörtlar)
23
Q

ändstycken, namn, olika delar av acinära celler?

A
  • spottkörtlar har sekretorisk ändstycken (acini) som har kontakt med munhålan mha körtelgångar.
  • serösa och mukösa har samlingsnamn som är parenkymala sekretoriska celler (alltså att de är specifika)
  • acinära celler och celler i ducts är polariserade
  • acinära cellers apikal del mot lumen, finns aquaporiner (kanal för vatten). membranet här är specialiserat för exocytos för att tex släppa amylas mot lumen
  • acinära cellers basolaterala del ligger mot perifierin (utåt), finns jonakanaler, aquaproiner och receptorer
24
Q

körtelgångar

A
  • ändstycken binds av körtelgångar som har större diameter mot munnen
    körtelgångar transporterar saliv och reglerar proteininnheåll
  • intercalated, striated och excretory.
  • intercalated och striated heter tsm intra lobular ducts
25
Q

intercalated ducts

A
  • minsta
  • närmast ändstycken
  • övergår till striated ducts
  • har kubiska celler och finns myoepitelceller
  • har desmosomer och gap junctions
26
Q

striated ducts

A
  • kolumnära celler och sitter i enkelskikt
  • är strimmiga för att det finns mitokondier som sitter i membranets veck som ger energi för utsöndring och intag av joner (viktigaste uppgiften den har)
  • lite sekretion av salivproteiner sker
27
Q

excretory duct, alla körtelgångar?

A
  • nämast mynningen
  • finns mellan lobules
  • körtelgången blir bredare och kan få fler skikt mot öppningen
  • färre mitokondier
  • cellerna är kolomnära och fler tonofilament som koppas ihoå till balsal lamina mha hemidesmosoemr
  • gåt tillsammasn med fler excretory och mynnar ut i munne
  • alla körtelgångar och ändstycken omsluts av basal lamina ochdär finns bindväv
28
Q

serösa sekretoriska celler

A
  • finns 8-12 runt lumen
  • är pyramidformade med sfäriska cellkärnor
  • finns intercellulära canaliculi (kanaler) mellan serösa celler för att öka effektiviteten och mer saliv kan transporteras samtidigt
  • har sekretoriska granuler (zymogen granules) som är små och utsöndrar proteiner
  • cellerna hålls ihop via desmosomer och tight junctions
  • hålls till basal lmina mha hemidesmosomer
29
Q

mukösa sekretoriska celler

A
  • finns i mukösa ändstycken
  • är tubformade
  • större lumen än serösa celelr
  • producerar mucin som är stor led trångt i cellen led platt kärna och cellen blir avlång
  • har ej intercellulära kanaler
30
Q

saliv och aktivitet, hur, chaperoner?

A
  • vid vila 70% av submandibualris
  • vid stimuli parotis (mer vätska så lättare att skölja)
  • sublingualis ochsmå spottkörtlar, lika mycket vilo som stimulerad
  • faktorer som påverakr är uttorkning, psykisk, kost, dygnsrytm, farmaka (medicin) och kroppsläge
  • olika stimuli ger olika kraftig utsöndring
  • proteiner d´finns i apikala delen och när det kommer stimuli (neurotransmittorer) så exytoseras de i lumen
    -chaperoner är proteiner som vecker ihop proteiner rätt inför post translationella modifieringar
31
Q

hur bildas saliv

A
  • sensorsika recptorer i mun och näsa gnom tex smaklökar triggas av smak eller lukt.
  • afferennta nerver signalerar till hjärnstammen
32
Q
A

K1 - Delkurs 2 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions