Saliv Flashcards
1
Q
salivens innehåll
A
- 99% vatten
- protein 0,3%
- joner 0,2% (na, ca, cl, k, hco3)
- andra saker som finns i slaiv i munnen
- gingival vätska
- mikroorganismer
- födoämens rester
- utsöndring från näsa och svalg
2
Q
salivproteiner, extra saker
A
- lactofrein, salivmuciner, sura prolinrika peoteiner (PRP), statherin, histatiner & histatinrika proteiner, lysozom, a-amylas, sIgA, cystatin.
- finns även kolhydrater och lipider
3
Q
lactofrein
A
- bakterieostatiska mekanisn( hindrar bakterie tillväxt)
- binder till sig järn led bakterier kan inte dela sig ifall de har midnre tillgång till järn eftersom de behöver järn (dock kan de fortfaradne leva)
4
Q
salivmuciner, ändan,
A
- glykoproteiner (som binder vatten)
- har sialinsyra längst ut som är negativ och reparerar andra moleykler led hal yta (hindrar friktion, sår)
- sänker friktion
- främjar salivens viskoleaticitet
- hydrerar
- gör nätverk på pellikel vilket gör den semipermiabel
- binder till bakterier i pellikel
- ger mekanisk skydd
5
Q
sura prolinrika proteiner
A
- smörjande
- remineralisering av emalj
- roll i pellikelformation och vävnadsbeklädnad
6
Q
statherin
A
- är fosfatprotein
- binder kalcium i tandytan led förhindrar spontan kalciumfällning och infällning på tandytan villet är viktigt för mineralhomeostasen (mineralbalansen)
- reminerslaisering
- vävnadsbeklädning
- anti fungerala
7
Q
histatiner & histatinrika proteiner
A
- anti fungeral
- reminerlaisering
- anti bakteriell
- buffrande
- involverad i sårläkning
8
Q
lysozym
A
- bakterieicid mekanism (dödar bakterier)
- antibakteriell (förstör bakteriers cellväggar)
- kan klyva bindningen mellan nam och nag (ämnen som bygger upp bakteriers peptidoglykanväggar och när bindningen klyvs går de in i lysosomen och dör.
9
Q
a- amylas, lipas, mat
A
- bryter ner glykosidbindningar i stärkelse till maltos, maltotrios och dextrin
- lipas bryter ner lipider
- salivet fuktar maten så vi kan svälja den
- dessa som bryter ner maten gör att vi kan smaka den (lipas och a-amylas)
10
Q
sIgA
A
- immunoglobin (protein som fungerar som antikropp)
- skapas av plasmaceller i sekretoriska ändstycken
- anti bakteriell ( binder till slemhinnans yta och försvara mot bakterier
- klumpar igop bakterier (agglutinerar) så det blir lättare o svälja dem och ph i mage är låg så de dör
- skapar enzymer som hindrar bakterier från att binda till emalj
- antifungeral, antivirel och antibakteriell (first line of defense i slemginnan) känner antigen och signalerar till immunförsvaret
11
Q
cystain
A
- proteashämmare
- anti viral
- komplexbinder med muciner
12
Q
gll parotis, innehåll, ligger, associeras, mynnar ut, blodtillförsel, kontroll 2, beskrivning av deras ändstycken, blodtillfördel?
A
- innehåller endast serösa celler som utsöndrar serös saliv
- serös saliv har emr vätska(vattnig) , enzymer (amylas), joner (vätekarbonat led hög buffringsförmåga) och proteiner med låg molekulvikt
- körteln är uppbyggd av serösa ändstycknn som producerar och utsöndrar serls saliv
- serösa celler är sfäriska och kan ha fettceller mellan
- ligger i den superficiala delen framför örat och djupare del bakom ramus mandibuale
- har körtelgången (stensens duct) som går tvärs över m. masseter och går ut från maxillan
- blodtillförsel från externa carotis artären.
- kontrolleras av parasympatisk, av kranialnerven 9 (golggopharengyus) som skickar signaler till nerv centrum otic ganglion, skickas vidare till nerven auriculotemporalnerven och når framt ill körteln där saliv producers
- sympatiska- potaganglionära fibrer skickar signaler till superiora cervikala gangliet, signalerna följer upp till blodkärlen och går till körteln och minskar saliv produktionen.
13
Q
gl submandibualris, ligger, körtelgång, beskrivning, blod,
A
- posteriora delen i munbotten
- har körtelgången whartons duct som går ut från munbotten (sublinguala caruncula)
- blod från facial och lingual artärer
- parasympatisk nerver från facialnerven
- har både serösa och mukösa ändstycekn säför kan den producera serös och mukös saliv. mukösa celler är omgivna av serösa led serösa demiluner
- dessa transporterar slaiv genom cnaliculi så den sist når lumen (sista steget innan munnen)
- har fettceller
14
Q
gll sublingualis
A
- minsta
- finns i anteriora deleb av munbotten
- dess körtelgångar består av en serie av små gångar som heter ducts of rivinus som går samman i en större som heter bartholins duct 8sublingual crancule med gl submandibualsir
- blod från sublingual och submental artärer
- parasympatisk från facialnerven
- har både mukös och serös saliv, men mukös dominerar
- producerar saliv med mycket mucienr (slembildande proteiner)
led har mer mukösa ändstycken och de är tillplattade eftersom vesiklar bär muciner så de tar mycket plats
15
Q
små spottkörtlar
A
- mindre änstycken och ducts (ej fullt utvecklade) och öppnar direkt upp till slemhinnan
- finns i submucosa (men i gingiva och hårda gommen i lamina propria)
- mestadels mukösa (utom von ebner på tungan vis cirkumvallate och foliate papillae som är strikt serös för att den ger proteiner och enzymer som hjälper smak stimuli)
- utsöndrar kontinuerlig och långsm saliv, mest vid natten då de större spottkörtlarna är inaktiva.
16
Q
buffring
A
- en svag syra och dess korresponderande bas.
- deras funktion är att avge respektive ta upp joner när andra ämnen tillsätts led jämna ph
- exempel är bikarbonat i saliv som hindrar minskning av ph led ingen demineralisering
- i bikarbonat finns kolsyra (svag syra) och vätekarbonat ( svag bas)
- binder till sig vätejoner när et är syrt, ph sänks ej led bildas kolsyra.
- när en viss mängd kolsyra bildats då enzymet karboanhydras omvandlar kolsyra till vatten och koldoxid.
- buffrande fosfatjon system (vilosaliv)
- proteiner i pellikel kan binda vätejoner led neutralisera saliv
- muciner kan skydda genom att hindra vätejoner från att komma i kontakt med tandytan
17
Q
urea
A
- finns i saliv oh kan brytas ner led bildas ammoniak och höjer ph
18
Q
spottkörtel uppkomst, lumen, efter, växer?
A
- uppkommer av att oral epitel prolifierar och bildar en förtjockning i form av knoppar som växer i ektomesenkym neråt.
- det kommer klyftor i knoppen (processen- branching morphogenesis) för att aktinfilament kontraheras, denna process kräver interaktion mellan epitel och ektomesenkym med gf tgfb
- celler i knoppar fortsätter att dela sig och bildar ändstycket som hålls ihop av ducts.
- lumen (hålet i ändstycket, kopplar ) formation involverar apoptos
- efter formationen av lumen består epitelet i ändknoppar av 2 celager.
- inre differntieras till sekretoriska (syntitiserar protein som ingår i saliv) och yttre myoepiteliala celler( har kontraktil förmåga)
- när körteln växer försvinner mycket av ektomesenkym, det blir bara tunt bindväv runt som en kapsel spottkörteln där det finns nerver, blodkärl, fibroblaster, makrofager, kollagen, elastiska fibrer, grundsubstans.
19
Q
tid och olika spottkörtlar
A
- parotis 4-6 veckan
- submandibularis 6 veckan
- sublingualis och små spottkörtlar 8 veckan
- de alla utvecklas till man är 2 år
20
Q
myoepitelcelelr
A
- har muskelllinknad efunktion (kontraktil funktion)
- har många utskott av aktin och myosin som omger ändstyckena och trycker ut saliv i körtelgångarna up mot munhålan
- sitter ihop mha desmosomer
- gör signaler till sekretoska celler (acinära celler) som är viktiga för att hålla strukturen av ändstycken
- kan producera proteienr som fungersr som barriär
21
Q
olika delar av spottkörteln
A
- bindväv omsluter hela spottkörteln som en kapsel
- tjockare delar av bindväven (septa) delar körteln i olika lobes och vidare i lobules för att dela in olika körtelns funktionella delar
- lobules har sekretoriska ändstycken, intercalated och strimmiga ducts.
- strimmiga har kontajt med excretory ducts
22
Q
primär, gemensamt och helsaliv
A
- den saliv som bildas i körtlarna och modifieras i gångarna.
- gemensamt för salivkörtlar att de får vatten från blodkärl och viss joninnehåll som regleras av olika jonkanaler i cellmembran
- helsaliv är salivet som kommer i munnen (även från små spottkörtlar)
23
Q
ändstycken, namn, olika delar av acinära celler?
A
- spottkörtlar har sekretorisk ändstycken (acini) som har kontakt med munhålan mha körtelgångar.
- serösa och mukösa har samlingsnamn som är parenkymala sekretoriska celler (alltså att de är specifika)
- acinära celler och celler i ducts är polariserade
- acinära cellers apikal del mot lumen, finns aquaporiner (kanal för vatten). membranet här är specialiserat för exocytos för att tex släppa amylas mot lumen
- acinära cellers basolaterala del ligger mot perifierin (utåt), finns jonakanaler, aquaproiner och receptorer
24
Q
körtelgångar
A
- ändstycken binds av körtelgångar som har större diameter mot munnen
körtelgångar transporterar saliv och reglerar proteininnheåll - intercalated, striated och excretory.
- intercalated och striated heter tsm intra lobular ducts
25
Q
intercalated ducts
A
- minsta
- närmast ändstycken
- övergår till striated ducts
- har kubiska celler och finns myoepitelceller
- har desmosomer och gap junctions
26
Q
striated ducts
A
- kolumnära celler och sitter i enkelskikt
- är strimmiga för att det finns mitokondier som sitter i membranets veck som ger energi för utsöndring och intag av joner (viktigaste uppgiften den har)
- lite sekretion av salivproteiner sker
27
Q
excretory duct, alla körtelgångar?
A
- nämast mynningen
- finns mellan lobules
- körtelgången blir bredare och kan få fler skikt mot öppningen
- färre mitokondier
- cellerna är kolomnära och fler tonofilament som koppas ihoå till balsal lamina mha hemidesmosoemr
- gåt tillsammasn med fler excretory och mynnar ut i munne
- alla körtelgångar och ändstycken omsluts av basal lamina ochdär finns bindväv
28
Q
serösa sekretoriska celler
A
- finns 8-12 runt lumen
- är pyramidformade med sfäriska cellkärnor
- finns intercellulära canaliculi (kanaler) mellan serösa celler för att öka effektiviteten och mer saliv kan transporteras samtidigt
- har sekretoriska granuler (zymogen granules) som är små och utsöndrar proteiner
- cellerna hålls ihop via desmosomer och tight junctions
- hålls till basal lmina mha hemidesmosomer
29
Q
mukösa sekretoriska celler
A
- finns i mukösa ändstycken
- är tubformade
- större lumen än serösa celelr
- producerar mucin som är stor led trångt i cellen led platt kärna och cellen blir avlång
- har ej intercellulära kanaler
30
Q
saliv och aktivitet, hur, chaperoner?
A
- vid vila 70% av submandibualris
- vid stimuli parotis (mer vätska så lättare att skölja)
- sublingualis ochsmå spottkörtlar, lika mycket vilo som stimulerad
- faktorer som påverakr är uttorkning, psykisk, kost, dygnsrytm, farmaka (medicin) och kroppsläge
- olika stimuli ger olika kraftig utsöndring
- proteiner d´finns i apikala delen och när det kommer stimuli (neurotransmittorer) så exytoseras de i lumen
-chaperoner är proteiner som vecker ihop proteiner rätt inför post translationella modifieringar
31
Q
hur bildas saliv
A
- sensorsika recptorer i mun och näsa gnom tex smaklökar triggas av smak eller lukt.
- afferennta nerver signalerar till hjärnstammen
32
Q
pelikel bildning, fosfoproteiner, tillväxt
A
- emaljen yta har negativt laddade fosfatjoner som kan binda till kalciumjobner (positiva) genom elektrostatiska interaktioner som skapar hydrationslager
- när salivproteiner komemr dit kan de binda till motsatt laddning i detta lager ( de är även flexibla och kan böja sig och binda till samma binfnong)
eller knuffa bort det och binda till emaljen - finns även van der waals bindingar
- de som binder till emaljen är fosfoproteiner som har hög affinitet för hydroxyaptit såsom statherin, prolinrika proteiner och histatin (kan även undvika spontan laciumfälnning)
- pelikeln växer när fler protiner binder genom van der walla s eller kovalentabindningar
33
Q
utbyt emellan prtoeiner på tandytan beror på
A
- pellikelns laddning och som är på plats
- nykomna proteiners karaktär
- jon sammansättningen i saliven (för de olika proteinerna)
34
Q
pelikel funktion
A
- muciner ger viskoelasticitet och smörjande effekt på pelikeln led mekaniskt och kemiskt skydd och sänker friktion för tanden för slitage
- semipermiabel barriär
- buffrande
- statherin led mineralhomeostas
35
Q
muciner, vad, funktion, struktur, hur skyddar mucnier kroppen
A
- muciner är glykoproteiner
- uppbyggda av aminosyror, där e specifik del kallas mucin domän med en specifik aminosyrasekvens.
- denna domän går genom post translationella modifierngar som är att en olgiosackarid säctts på den, sätts den på syre är det o-glykosylering, sätts den på kväve är det n-glykolysering
- detta gör det mer slemmigt genom att vaten kan binda till det och det ger mindre åtkomst till proteiner så det inte går genoom protelys (nedbrytning)
- den har kvartärstruktur
- muciner är långa av olgiosackariderna
- muciner kan binda till patogena bakterier spm staphylococus sureus och pseodomonas aerginosa och då scäljs de
- skyddar slemhinna mot uttorkning och skador
36
Q
glykosylering i mucin domän, när de är färdiga
A
- främst o glykosylering
- o-glykosylering sker i golgi i mukösa celler där transferaser fäster olgiosackariden till en syre på serin eller threnoin
- n- länkad- påbörja i er och avslutas i golgi, där transferaser sätter olgiosackarid på en kväve på aspargin
- när mucinen är färdig transporteras de i vesiklar till cellembran eller lagras i sekretoriska granuler och gå ut i saliv genom exocytos mot lumen
37
Q
fosfatsystem
A
- består av fosfatjoner och dehydrogenfosfatjoner
- vid låg ph tar fosfatjoner upp vätejoner
- vid hög ph släpper dihydrogenfosfat ut vätejoner
38
Q
hemidesmosomer
A
- hemidesmosomer binder till integrin (transmembran) som binder till laminin i lamina lucida
- lamina kucida har kollagen 7 som fäsyter till kollagen 4 i densa.
- finns även typ 1 o 3 o 17
