oral mikrobiologi Flashcards
1
Q
temp i munnen
A
- munnen har 35- 36 grader, optimal temp för många bakterier
- vid inflammation ökar temp och kan påverka bakterier och deras konkurrens
2
Q
syre tillgång, 5 olika
A
- anaeroba tål inte syre, trivs där det är lite syre, där redoxpotentialen är reducerad (miljöns förmåga att ta upp eller avge elektroner)
. när syrenivån är låg, tex vid plack förbrukar fakulativt anaeroba bakterier syre och avger väte led sänker redoxpotentialen vilket gynnar tillväxten av obligata anaerober (bakterier som bara kan leva ytan syre) - när redoxpotentialen är låg omvandlar bakterier glukos till laktatsom en del av sin metabolism under syrefattiga förhållanden.
- miljöer med lite syre har låg redoxpotential eftersom syre är mindre benägen att ta upp elektroner och kan inte oxidera miljön
- obligata anaerober- bakterier som bara kan leva utan syre, har enzymer som kan omvandla syre till ett annat ämne så att syrefattig miljö skapas
- fakulativt anaerob, de flesta, har tillväxt i både syre rika och fattiga miljöer
. kan förbruka syre i syrefattiga miljöer led syrefattig miljö som anaeroba bakterier kan koloniseras i (oftast i djupa tandköttsfickor) - aeroba bakterier måste ha syre
3
Q
ph, vanlig, olika, kan, goda, låg ph
A
- saliv reglerar ph i munnen som ligger mellan 6,75 till 7,25
- ph varierar i olika delar i munnen
- acidofila bakterier- gillar sur miljö
- neutrofila- gillar neutral miljö
- alkanofila- gillar basisk miljö
- alkanofila- låg ph led många vätejoenr led går in i bakteriecellen och denatuerar enzymer och bakteriens funktion förstörs
- acidofila kan pumpa ut joner
- ph kan sänkas vid konsumtion av socker
- goda bakterier på friska tänder dör av långvarig exponering till syra. vid ett lågt ph trivs bakterier som streptococus mutans, bifidobacterium och lactobaciller. detta kan leda till karies
4
Q
näringstillgång
A
- endogen näring (kommer från kroppen)
. från saliv och tandköttsvätska, innehåller proteiner, glykoproteiner, peptider och aminosyror
. vissa bakterier kan producera enzymer som glykosidaser för att frigöra kolhydrater från de olgiosackaridkedjorna som finns i salivens muciner
. vissa bakterier, som prevotella bakterier använda hormoner som energikälla - exogen näring (från mat)
. bakterier kan lagra mat i små delar för att använda sen
. fermentabla kolhydrater bryts ner till syror. glykosyltransferas och fruktosyltransferas kan omvandla sackaros till exopolymerer, som består av fruktan och glukan. exopolymerer lagras i ecm som en näringsreserv. vid nedbrytning av fermentabla kolhydrater bildas syror led sänka ph värde, gynnar acidofila bakterier.
5
Q
taxonomi, chemotaxonomy, serology, utgå, megatonomi, krav
A
- klassifiera bakterier beroende på morfologi, dess relation med andra arter, likheter och skillnader, sätt att utvinna energi.
- chemotaxonomy. klassifiering biokemiskt, tex skillander och likheter på hur cellmembranet är uppbyggt.
- serology- kolla antikroppar
- utgå från rRNA gener sin skiljer sig mellan bakterier
- metagenomik- studeras deras habitat och samspel med varandra (eukaryota och prokaryota)
- för att analysera bakterier måste de odlas men vissa går inte att odlas och de kallas uncultured bacteria
6
Q
barn och mikrobiota
A
- födas vaginalt, ger dem bakterier som tillhör dte området såsom lactobacillus och prevotella
- kejsarsnitt, bakterier som ligger oftast vis huden såsom streptococus arter.
- mikrobiota kan variera om de ammas eller får mjölk
- mamman är den primära källan för mikrobiota hos ett barn.
7
Q
pionjärbakterier, - pionjärbakterier är de bakt, beskrivning, exempel, senare, påverkan, mikrobiell homeostas, ändringar
A
- pionjärbakterier är de bakterier som först koloniserar i munhålan. de växer tills det sker förändringar som deskvamering, tuggning, salivflöde, ph och syretillgång, vilkte kan misnka deras tillväxt
- dessa bakterier är oftast aeroba eller fakultativa och inkluderar streptokocker, där s salivarius och s mitis är vanliga
- sen ökar bakterier mär kolonisation fortsätter, gramnegativa anaeroba etablerar sig
- när framtänder kommer det ökar led klimaxkoloni
- orala mikrobiomet under livet påverkas av hormoner och interaktioner med andra bakterier
- mikrobiell homeostas- balnas mellan bakterier och andra komponenter som saliv.
- proteaser kan bidra till mer bakterier, exempel lactobaciller
- medicin kan minska saliv och påerkar mikrobiotan dåligt
8
Q
klimaxkoloni, andra 2
A
- klimaxkoloni uppnås av bakterier har allogen och autogen tillväxt.
- allogen tillväxt- utan påverkan av andra mikrobiella faktorer såsom eruption
- autogen tillväxt- påverkas av andra mikrobiella faktorer, såsom bakterier
9
Q
skillnader och likheter eukaryot och prokaryot
A
- skillnader
- pro har cellvägg
- pro har dna i cytoplsman
- pro har plasmider, små dna molkyler som kan koda för antibiotika resistens, de kan överföras melan bakterier för att dela gentisk material med varandra
- pro har mesosomer- som mitokondrier, ger energi
- eu har cellkärna med dna
- eu har mitokondrier
- eu har golgi, er och lysozom
likheter
- båda har cellemmbran
- båda har cytoplasma
- båda har ribosomer men pro har färre
- båda har intermediära filament, mikrotubuli och microfilametn.
10
Q
bakteries cellvägg, peniclin
A
- gram negativ- tunn cellvägg som består av peptidoglykan.
. har yttre membran som består av lipopolylsackarid lps som bidrar till negativ laddning, till bildningen av bakterien, och biofilmen, hjälper vid bildningen av permieabla barriären. - gram positiv- tjock cellvägg av peptidoglykan och ingen yttre membran
. lipoteichonsyra, lta och teikonsyra i cellväggen och innehåller peptid bryggor (kovalenta bindingar) som binder dem till peptidoglykan och plasma membranlipider. - grampositiva har endosporer som skapar struktur, försvar, tål höga temperatureroch starka kemikalier.
- peniclin påverkar syntesen av celläggen, framförallt de gram positiva
11
Q
gram färgning
A
- bakterier blandas med koksalt och torkas
- färgas med kristallviolett, bakterier blir blåa
- hålls på plats med lugols lösning
- avfärgning med alkohol led g- cellvägg löses upp och g+ förblir eftersom den är tjockare
tillsätta saffarin led g- blir röda
12
Q
cellväggssyntes
A
- peptidoglykan byggs upp av nag och nam
- nam och nag syntetiseras i cytoplasman av olika molekyler
- till nam kopplas en tetrapeptid (4 aminosyror) och till den en pentapeptid (7). därefetr kopplas nam till nag med en bactoprenol för att komplexet ska va hydrofobt och gå genom cellmembranet.
- nam och nag transporteras genom cellmembranet till cellväggen.
- det sker en transglykolysering led nam och nag kopplas ihop peptidoglykankedjan, bakteoprenol kopplas bort och återanvänds
- sen sker en transpeptidering där peptidkedjorna på nam kopplas ihop led korslänkning mellan peptidoglykankedjorna. denna reaktion katalyseras av membranbundna transpeptidaser led pencilinbindande prtoeiner.
13
Q
cellvägg och bakterier
A
- cellväggen hjälper bakterien att hålla olika miljö frpn cytoplasman än omgivnngen, påverkar osmos
- hypotonisk- omgivningen lägre koncentration, vatten går in i celln och den svullnar. mycket vatten led spricker där cellväggen förstörs, kallas lysis
- g+ - förlora cellvägg led cellen är protoplast där bara cellmembranet finns
- g- - förlorar prptidoglykan men behåller yttre membran, kallas sfäroplaster.
- båda protoplaster och sfäroplaster saknar en cellvägg kan då spricka (lysera)
- hypertonisk- vatten lämnar cellen, den krmper led plasmolys
- isotonisk- inegn nettoflöde, bakterien överlever och växer.
- mykoplasmer har ingen cellvägg men har stark cellmembran skyddar dem.
14
Q
kapsel
A
- utanför cellväggen, består av kolhydrater, ger skydd för immunsystemet, har vatten som skyddar cellen från att torka ut.
- är organiserat och svårt att ta bort
15
Q
slime- lager
A
- gör bakterien hal så den kan glida, hjälper att röra sig
- ger skydd men inte lika effektiv som kaspel
- skyddar bakterier från torka
