oral mikrobiologi Flashcards
1
Q
temp i munnen
A
- munnen har 35- 36 grader, optimal temp för många bakterier
- vid inflammation ökar temp och kan påverka bakterier och deras konkurrens, temp 39
- temp kan påverak enzymer som bakterier behöver för metabolism
2
Q
syre tillgång, 5 olika
A
- anaeroba tål inte syre, trivs där det är lite syre, där redoxpotentialen är reducerad (miljöns förmåga att ta upp eller avge elektroner)
. när syrenivån är låg, tex vid plack förbrukar fakulativt anaeroba bakterier syre och avger väte led sänker redoxpotentialen vilket gynnar tillväxten av obligata anaerober (bakterier som bara kan leva ytan syre) - när redoxpotentialen är låg omvandlar bakterier glukos till laktat som en del av sin metabolism under syrefattiga förhållanden.
- miljöer med lite syre har låg redoxpotential eftersom syre är mindre benägen att ta upp elektroner och kan inte oxidera miljön
- obligata anaerober- bakterier som bara kan leva utan syre, har enzymer som kan omvandla syre till ett annat ämne så att syrefattig miljö skapas. syre är giftigt för dem
- fakulativt anaerob, de flesta, har tillväxt i både syre rika och fattiga miljöer
. kan förbruka syre i syrefattiga miljöer led syrefattig miljö som anaeroba bakterier kan koloniseras i (oftast i djupa tandköttsfickor) - aeroba bakterier måste ha syre för sin metabolism
- capnofila- trivs där det är koldioxid
- microaerofila- växer bäst emd lite syre nrvarande, de vill inte ha lika mycket syre som i atmosfären
3
Q
ph, vanlig, olika, kan, goda, trivs i låg ph
A
- saliv reglerar ph i munnen som ligger mellan 6,75 till 7,25
- ph varierar i olika delar i munnen
- acidofila bakterier- gillar sur miljö
- neutrofila- gillar neutral miljö
- alkanofila- gillar basisk miljö
- alkanofila- låg ph led många vätejoenr led går in i bakteriecellen och denatuerar enzymer och bakteriens funktion förstörs
- ph kan sänkas vid konsumtion av socker
- goda bakterier på friska tänder dör av långvarig exponering till syra. vid ett lågt ph trivs bakterier som streptococus mutans, bifidobacterium och lactobaciller. detta kan leda till karies
4
Q
näringstillgång
A
- endogen näring (kommer från kroppen)
. från saliv och tandköttsvätska, innehåller proteiner, glykoproteiner, peptider och aminosyror
. vissa bakterier kan producera enzymer som glykosidaser för att frigöra kolhydrater från de olgiosackaridkedjorna som finns i salivens muciner
. vissa bakterier, som prevotella bakterier använda hormoner som energikälla - exogen näring (från mat)
. bakterier kan lagra mat i små delar för att använda sen
. fermentabla kolhydrater bryts ner till syror. glykosyltransferas och fruktosyltransferas kan omvandla sackaros till exopolymerer, som består av fruktan och glukan. exopolymerer lagras i ecm som en näringsreserv. vid nedbrytning av fermentabla kolhydrater bildas syror led sänka ph värde, gynnar acidofila bakterier.
5
Q
taxonomi, chemotaxonomy, serology, utgå, megatonomi, krav
A
- klassifiera bakterier beroende på morfologi, dess relation med andra arter, likheter och skillnader, sätt att utvinna energi.
- chemotaxonomy. klassifiering biokemiskt, tex skillander och likheter på hur cellmembranet är uppbyggt.
- serology- kolla antikroppar
- utgå från rRNA gener sin skiljer sig mellan bakterier
- metagenomik- studeras deras habitat och samspel med varandra (eukaryota och prokaryota)
- för att analysera bakterier måste de odlas men vissa går inte att odlas och de kallas uncultured bacteria
6
Q
barn och mikrobiota
A
- födas vaginalt, ger dem bakterier som tillhör dte området såsom lactobacillus och prevotella
- kejsarsnitt, bakterier som ligger oftast vis huden såsom streptococus arter.
- mikrobiota kan variera om de ammas eller får mjölk
- mamman är den primära källan för mikrobiota hos ett barn.
7
Q
pionjärbakterier, - pionjärbakterier är de bakt, beskrivning, exempel, senare, påverkan, mikrobiell homeostas, ändringar
A
- pionjärbakterier är de bakterier som först koloniserar i munhålan. de växer tills det sker förändringar som deskvamering, tuggning, salivflöde, ph och syretillgång, vilkte kan misnka deras tillväxt
- dessa bakterier är oftast aeroba eller fakultativa och inkluderar streptokocker, där s salivarius och s mitis är vanliga
- sen ökar bakterier mär kolonisation fortsätter, gramnegativa anaeroba etablerar sig
- när framtänder kommer det ökar led klimaxkoloni
- orala mikrobiomet under livet påverkas av hormoner och interaktioner med andra bakterier
- mikrobiell homeostas- balnas mellan bakterier och andra komponenter som saliv.
- proteser kan bidra till mer bakterier, exempel lactobaciller
- medicin kan minska saliv och påerkar mikrobiotan dåligt
8
Q
klimaxkoloni, andra 2
A
- klimaxkoloni uppnås av bakterier har allogen och autogen tillväxt.
- allogen tillväxt- utan påverkan av andra mikrobiella faktorer såsom eruption
- autogen tillväxt- påverkas av andra mikrobiella faktorer, såsom bakterier
9
Q
skillnader och likheter eukaryot och prokaryot
A
- skillnader
- pro har cellvägg
- pro har dna i cytoplsman, cirkulärt dna-molekyl
- pro har plasmider, små dna molkyler som kan koda för antibiotika resistens, de kan överföras melan bakterier för att dela gentisk material med varandra, den replikeras autonomt
- pro har mesosomer- som mitokondrier, ger energi
- eu har cellkärna med dna
- eu har mitokondrier
- eu har golgi, er och lysozom
likheter
- båda har cellemmbran
- båda har cytoplasma
- båda har ribosomer men pro har färre
- båda har intermediära filament, mikrotubuli och microfilametn.
10
Q
bakteries cellvägg, peniclin
A
- gram negativ- tunn cellvägg som består av peptidoglykan.
. har yttre membran som består av lipopolylsackarid lps som bidrar till negativ laddning, till bildningen av bakterien, och biofilmen, hjälper vid bildningen av permieabla barriären.
. lipopolysackarid har 3 delar:
1- lipid a, likadanoch sitetr i cellmembranet, ger en immunreaktion genom att den känns igen av immunceller
2- core polysackarid- lika för alla arter av bakterier
3- repeating olgiosackarid- skiljer sig från olika arter - gram positiv- tjock cellvägg av peptidoglykan och ingen yttre membran
. lipoteichonsyra, lta och teikonsyra i cellväggen och innehåller peptid bryggor (kovalenta bindingar) som binder dem till peptidoglykan och plasma membranlipider. - grampositiva har endosporer som skapar struktur, försvar, tål höga temperatureroch starka kemikalier.
- peniclin påverkar syntesen av celläggen, framförallt de gram positiva. pencilin ger sig på cellväggen
11
Q
gram färgning
A
- bakterier blandas med koksalt och torkas
- färgas med kristallviolett, bakterier blir blåa
- hålls på plats med lugols, jod lösning
- avfärgning med alkohol led g- cellvägg löses upp och g+ förblir eftersom den är tjockare
tillsätta saffarin led g- blir röda
12
Q
cellväggssyntes
A
- peptidoglykan byggs upp av nag och nam
- nam och nag syntetiseras i cytoplasman av olika molekyler (udp-nam och udp- nag)
- till udp nam kopplas en tetrapeptid (4 aminosyror) och till den en pentapeptid (7). därefetr kopplas nam till nag med en bactoprenol för att komplexet ska va hydrofobt och gå genom cellmembranet.
- nam och nag transporteras genom cellmembranet till cellväggen.
- det sker en transglykolysering led nam och nag kopplas ihop till peptidoglykankedjan, bakteoprenol kopplas bort och återanvänds
- sen sker en transpeptidering där peptidkedjorna på nam kopplas ihop led korslänkning mellan peptidoglykankedjorna. denna reaktion katalyseras av membranbundna transpeptidaser, även kallade pencilinbindande prtoeiner.
- penicilin kan binda till transpeptidaser led transpeptidering sker inte och peptidoglykankedjan byggs inte upp led cellväggen blir instavbil och mer känslig för immunförsvar
13
Q
cellvägg och bakterier
A
- cellväggen hjälper bakterien att hålla olika miljö frpn cytoplasman än omgivnngen, påverkar osmos
- hypotonisk- omgivningen lägre koncentration, vatten går in i celln och den svullnar. mycket vatten led spricker där cellväggen förstörs, kallas lysis
- g+ - förlora cellvägg led cellen är protoplast där bara cellmembranet finns
- g- - förlorar prptidoglykan men behåller yttre membran, kallas sfäroplaster.
- båda protoplaster och sfäroplaster saknar en cellvägg kan då spricka (lysera)
- hypertonisk- vatten lämnar cellen, den krmper led plasmolys
- isotonisk- inegn nettoflöde, bakterien överlever och växer.
- mykoplasmer har ingen cellvägg men har stark cellmembran skyddar dem.
14
Q
kapsel
A
- utanför cellväggen, består av kolhydrater, ger skydd för immunsystemet, har vatten som skyddar cellen från att torka ut.
- är organiserat och svårt att ta bort
15
Q
slime- lager
A
- gör bakterien hal så den kan glida, hjälper att röra sig
- ger skydd men inte lika effektiv som kaspel
- skyddar bakterier från torka
16
Q
glykokalyx
A
- polysackaridnätverk som inkluderar slime lager och kapslar
- hjälper bakterier att fästa till ytor
17
Q
s-lager
A
- är överst på cellväggen
- skyddar mot skadliga joner, ph ändring, osmotisk stress, enzymer och andra bakterier. den bidrar till att hålla cellens form
- g- -s-laget är direkt kopplat till yttre membranet
- g+ -s-lagret är associerat med peptidoglykanlagret
18
Q
bakteriers morfologi
A
- bakterier kan vara kcoker(runda), stavar (avlånga)och spiriller (spiraler).
- streptokocker (sitter i kedja, som pärlband)
- strafyliokocker- kluster
- stavformade
. kan va 2 o 2
. kan ha ändar mot varandra - spiriller
. ofta flexibla och har flageller för rörelse
19
Q
rörelse av bakterier
A
- fimbrier- utskott på bakterier, hjälper bakterier att fästa(adhesion) vid ytor eller andra celler och kan spela roll i rörelse
- flageller- längre, svans för rörelse, delas in i 3 delar
. filament- själva svansen
. hook- koppling mellan svansen och basala kroppen
. basal kropp- motor som sitter i cellväggen och driver flagellens rörelse
20
Q
bakteriers rörelse, attraherande och repellerande
A
- kemotaxi- bakteriers rörelse mot kemiska ämnen som är attraherande eler repellerande för att hitta en bra miljö
- ifall den hittar både repellerande och attrahaerande komemr den ragera på den signalen med mest konc.
- när de rör sig, det kallas run och när de byter riktning, det kallas tumble
- kemoreceptor- struktur som upptäcker rep eller atr. finns i cellmembranet hos g+ och periplasmatiska mellanrummet hos g- (mellanrummet mellan cellembranet och yytre lagret)
- specialiserade taxis responser
. thermotaxis- rörelse som svar på temp
. aero- rörelse som svar på syre konc - osmotaxis- rörelse som svar på osmos
21
Q
näringsämnen,
A
- makroelemnt- kol, väte, syre, svavel, fosfor, kväve
-spårämnen- järn, magnesium och zink, finns lite men viktiga
. kalium- bidrar med enzymers aktivitet, tex proteinsyntes
. kalcium- värmeskydd av endosporer hos bakterier
. magnesium- kofaktor med enzymer, behövs för atp ska ge enrgo för text metabolism och atabiliserar ribosomer. - låg fofatnivå led begrönsar tillväxt av bakterier i vatteniljö
- svavel- viktig för syntes av aminosyror
22
Q
tillväxtfaktorer
A
- aminosyror- proteinsyntes
- vitaminer- kofaktorer till enzymer
- puriner- syntes av nukleinsyra, olika broende på baketrie
- korrekt syremiljö- redoxpotential innebär den mängd syre som reduceras och oxideras
23
Q
celldelning
A
- delning via binär fission (asexuell)
- replikation av dna
- celldelningen styrs av ett protein som bildar ringliknande struktur i cefllens insida, ringen attraherar andra proteienr som bygegr cellvägg, vär väggen bildast kan den elas
- detta händer snabbt vilket kan elda till mutationer
24
Q
sätt för utvinning av energi
A
- heterotrofa- energi av organisk, saprofyter (nedbrytare) av döda djur och växter
- autotrofa- energi av oorganisk, oftast koldioxid
- fototrofa- energi av ljus som cyanobakterier
- kemotrofa- oxidera elektrodontaorer, såsom oorganiska (litotrofer) eller organiska (organotrofer) ämnen.
25
Q
faciliterad diffusion, exempel
A
- passiv transport över cellemmbran med transport proteiner, permeaser, med kon grad, ingen atp
- tex glukos och aminosyror
- molekylen binder till transprotein så den byter form och molekylen kommer in.
- procesen är reversibel
andra exempel är vatten och koldioxid
26
Q
aktiv transport, abc, grupp translokation, sec transportsystem
A
- mot kon grad, använder atp
- genom transport proteiner, permeaser
- abc, typ av aktiv transport för bakterier
- är 2 hydrofoba membranomspännande domäner som bildar bro över cellmembrnaet där molekyler kan passera, det finns även 2 atp bindande domäner.
- substratbindande proteiner tar upp molekylen som ska transporteras
. hos g- ligger det i periplasmatiska utrymmet
. hos g+ - ligger det i cellmembranet - grupp translokation- molekyler kemiskt modifieras mha pepför att den ska transporteras in i cellen
27
Q
grupp translokation
A
- ett sätt att exportera proteiner ur celler
- preprotein bildas
- den har signalpeptid som gör att prtoeinert inte bildas
- chaperonproteiner hjälper preproteinet att nå sec yeg komplexet (transportkanal i cellemmbranet)
- enzymer driver transporten genom membranet och signalpeptiden går av
- när signalpeptiden går av blir protein 3d och är funktionell
28
Q
var finns bakterier i munnen
A
- vid gingivala linjen, fissurer, gropar, tungans dorsala sida (ryggen), implantater och proteser
- gynnsamma saker
1- låg redoxpotential- syrefattig miljö vilket gynnar anaeroba
2- näringsrik gingivalvätskan gcf (gingival cervikal vätska), ger nöring tull bakterier och ännu mer vid inflammation
3- i fissurer och gropar är det svårt för saliv att rensa bakteroeer, i implantater och proteser bildas det biolfilm vilket grö dte enklare för saliv att fästa
begränsningar
1- platta platser på tander led svårt att fästa
2- slemhinna går genom deskvamering
- mikrobiota- vanliga bakterier i munnen hos en frisk människa, ex streåptococus och actinomyces
29
Q
bakterier vid infektion och implantat
A
- vid infektioner eller implantat kan ecoli och staphylococus eåidermis
30
Q
ig-proteaser
A
- enzymer som vissa bakterier producerar för att bryta ner immunoglobiner för att undvika immunförsvar
31
Q
biofilmen, funktioner
A
- hindrar patogena bakterier att kolonisera
- konkurerar om receptorer och näring med patogena bakterier för attd e inte ska överleva
- i biofilmen finns ogynnsam låg ph och syrefattight som förhindrar patogen tillväxt.
- skapar väteperoxid och håller patogener borta
32
Q
slemhinnans roll i barriär
A
- har glykolipider som hindrar balterietoxiner från att nå underliggande vävnader
- deskvamerar led förhindrar långvarig bakteriekolonisation
33
Q
plack
A
- plack är att bakterier koloniserar tandytan och bildar biofilm
- ## efter tandrengöring täcks tanden av pellikel (innehåller bla fruktosyl och glukosyltransferas och näringsrik gingivalvätska vilket gynnar anaeroba bakterier
34
Q
kommunikation, bakterier
A
- bakterier kommunicerar mha signal peptid
- bakterier bryter ner olgiosackarider av glykoproteiner och tar ut peptider och aminosyror och kolhydrater som används som energi
35
Q
väteperoxid, enzymer, anaeroba
A
- faktultaivt anaeroba använder nadh oxidas för att förbruka syre och bilda väte peroxid och superoxidjoner led syrefattig miljö som gynnar anaeroba bakterier.
- vteperoxid och super oxid joner är skadliga för att de skapar toxiska hydroxylradikaler för bakterier
- enzymer som superoxiddimutans, katalas och nadh- peroxidas neutraliserar detssa skadliga ämnen genom:
1- superoxiddimutans- omvandlar superoxidjoner till väteperoxid
2- katalas och nadh-peroxidas- omvandlar väteperoxid till oskdaliga ämnen, som vatten - anaeroba bakterier har inte nadh-peroxidas och kan ej bryta mer hydroxylradikaler och kan därför bara överleva syreffatigt för att hydroxylradikaler finns i miljöer med syre.
36
Q
kedja av slutprodukt och näringskälla
A
- metabola slutprodukten för stretococus och actinomyces är laktat och fungerar som närinskälla veillonella som producerar acetat som används som energikälla av andra bakterier som eubacterium
37
Q
antagonism och konkurrens mellan bakterier
A
- antagonism- bakterier som s sanguinis producerar bakterieocinersom är skdaliga toxiner och hämmar tillväxt av andra bakterier, särskilt patogena
- bakterieociner kan användas som behandling
- konkurrens- bakterier konkurerar om näringsämnen, exempel genom att producera väteperoxid och skada andra, bakterier som s mutans som bidrar till sur miljö och missgynnar bakterier som kräver hög ph.
38
Q
probiotika och prebiotika
A
- probiotika- bakterier som bidrar till hälsa genom ex minska inflammation
- prebiotika- molekyler som probiotika använder som näring
39
Q
2 olika energi
A
- bakterier har olika sätt att få energi
- sackarolytiksa bakterier- bryter ner kolhydrater
- proteolytiska bakterier- bryter ner proteiner och amonosyror
40
Q
sackarolytiska, steg
A
sockertransport, glykolys och pyruvatomvandling
41
Q
sockertransport, vilka bakterier, fungerar bäst, aktiv och inaktiv
A
- socker går in i cellen genom 2 olika ssyetm, pts systemet och permeassystemet
- Phosphoenolpyruvate-mediated phosphotransferase system (PTS-systemet)
. hög affinitet för socker (stor förmåga att binda elelr ta upp socker), därför berhöver inte lika myclet socker i omgivningen
. såsom streptokocker, lactobaciller och actinomyces
. fungerar bäst vid låg socker konc- neutralt ph och långsam bakterietillzäxt (mellan måltider
. systemet är altlid aktivt för vissa sockerarter, som glukos, manos och sackaros
. för andra sockerarter som laktos, galaktos och sockeralkoholer (sorbitol och manitol) krävs en induktion av enzym ll- komplexet och enzymer i glykolysen för att systemet ska aktiveras
42
Q
sockertransport, mekanism pts systemet
A
1- socker tranporteras in i bakterien och fosforyleras för att stanna i cellen
2- fosfoenolpyruvat (pep) i glykolysen donerar en fosfatgrupp till enzym l som blir enzym 1 p
3- enzym l p överför sin fosfat till enzymet histidin- HPr som blor histidin HPr-p
4- hprp överför fosfat till ett socker specifikt enzym (enzym lla)
5- enzym lla fosforylerar enzym llb som i sin tur fosforylerar sockret via enzym llc
6- om det transporterade sockret är glukos bildas glukos-6- fosfat, om det är fruktos, bildas fruktos 6 fosfat
- sedan går den över till glykolysen
43
Q
sockertransport, permeassystemet, krav, exempel
A
- bakterier med låg affinitet, därför behöver mycket socker i omgivningen
- ska ha mycket socker i omgivningen, lågt ph och snabb bakterietillväxt
- används av samma bakterier som pts-systemet
- glukospremas i cellemmbranet fosforylerar sockret mha atp vid transporten in till cellen, atp blir adp och sockret fosforyleras och blir glukos-6-fosfat och går till glykolysen
- exempel streptokocker, lactobaciller, actinomyces
44
Q
glykolys
A
- när sockret är i cllen sker en rad enzymatiska reaktioner där sockret blir pyruvat
- vid glykolysem generaeras på nadh genom att glycerylaldehyd-3 fosfat oxideras till 1,3- bifosfoglycerat
- när 1-3 bifosfoglycerat omvandlas till 3-fosfoglycerat bildas atp
45
Q
pyruvatomvandling
A
- för att nad+ ska regenereras i glykolysem mäste pyruvat omvandlas vidare:
. låg socker konc i anaerob miljö- pyruvat omvandlas till myrsyra, etanol och ättiksyra
. låg socker konc i aerob miljö- pyruvat omvandlas till ättiksyra, etanol och väteperoxid
. hög socker konc- pyruvat omvandlas till laktat mha enzymet laktatdehydrogenas, vilket minskar socker konc i bakterien. cellen pumpar ut vätejoner led osmotisk gradient led laktat går ut och binder till vätejon och skapar mjölksyra som associeras med karies.
46
Q
proteolytiska bakerier
A
- bakterier som genererar energi genom att bryata enr proteiner, peptider till aminosyror mha endo och exo peptidaser
- deras slutprodukt kan vara acetat, ammonia, vätesulid led halitosis
47
Q
sugarkilling, metoder
A
- när bakterier utsätts för höga socker konc ackumuleras glykolytiska intermediärer (mellanprodukter i glykolysen) orskaar att glykolysen kollapsar, vilket är skadligt för bakterier men de har skyddsmekanismer
- inhibering av pts-sytemet, omvandling av pyruvat till laktat, reglering av glykolysen, syntes av ips
48
Q
metoderna av sugarkilling
A
1- inhibering av pts- systemet
. höga konc av glukos-6-fosfat och fruktos 1,6 bifosfat aktiverar enzymet pyruvatkinas som tar fosfat från pep och omvandlar adp till atp vilket gör att det inte längre finns fosfat för pts systemet
2- omvandling av pyruvat till laktat
. enzymet l-laktatdehydrogenas omvandlar pyruvat till lkatat. detta regenerar nad+ vilket säkerställer att glykolysen fortsätter
3- syntes av eps, ger stabilitet till biofilmen. går ut på att göra sackaros med glykoyl och fruktosyltransferas til glukan och fruktan
4- syntes av ips
.hög socker konc- mha adp-glukossyntas och atp skapa ips
. låg socker konc-ips bryts ner och används i glykolysen för att utvinna energi
49
Q
glykolys och ph, syra toleranta bakterier, mekanismer
A
- enzymer i glykolysen fungerar bäst vid neutralt ph så när ph sjunker avtar syraproduktionen tills saliven buffrar och ph stiger
- exemepl s mutans och lactobaciller
- kan skapa streeresponsprotiener som reparerar proteiner som denatueras, vilket säkerstälelr att cellulära processer fortsätter
- bakterier ändrar sammansättningen av av sitt cellembran för att göra det mindre permeabelt för oxoniumjoner
- lågt ph pågerkar enzymer i glykolysen negativt efetrsom deras ph optimum är neutralt, det de gör är att ändra sin struktur så att de kan arbeta vid lägre ph och glykolysen fortsätetr
50
Q
ph- höjande mekanismer
A
- vissa bakterier, som s.salivarius producerar ammoniak från urea mha enzymet ureaser
- s.sanguinis använder arginideaminas för att bryta ner arginin till ornitin, koldioxid och ammoniak som höjer ph
51
Q
sockeralkoholer (sötningsmedel) och deras påverkan på bakterier
A
- sorbitol- kräver extra oxidationssteg för att omvandlas, vilket generar mer etanol, myrsyra och ättiksyra istället för laktat
- sorbitol-6-fosfat transporteras in i cellen genom pts eller permeassytemet och blir fruktos 6 fosfat som blir pyruvat
- xylitol och stevia- transporteras in via fruktos pts men kan inte brytas ner eftrsom bakterier saknar nödvändiga enzymer som skulle kunna bryta ner dem till intermediärer. de kan antingen tranpsoerteras ut eller ackumuleras i cellen så att de blir blir toxiskt. de är bra efetrsom efetrsom bakterier inte kan bryta ner dem till syror som kan skapa karies. de förstör energibalansen i bakterien villet hämmar dereas tillväxt
52
Q
A
53
Q
A
54
Q
bakterieofag
A
- virus som infekterar bakterier
55
Q
kochs postulat
A
- krav för att en veta att en bakterie orsakar infektion
1- mikroorganismen finns mycket av hos sjuka individer och mindre hos friska
2- mikrrorganismen ska odlas fram i prov
3- den ska kunna orska samma sjukdom hos ena nann individ
4 ska sen odlas av den indiviiden
56
Q
virulensfaktor
A
- egenskaper hos bakterier som orsakar sjukdom
57
Q
smittvägar
A
- luftväg, mag/tarm, sexuell kontakt, hud
58
Q
världen
A
- infesktionssjukdom är en vanlig orsak för mortalitet i världen, ännu vanligare i fattiga länder
59
Q
första antibiotika
A
- första antibiotika är pencilin
- den behandlar lunginflammation som orsakas av streptococker
- 1928
- av fleming
60
Q
utmaningar inom infektionmedecin
A
- vaccination
. brist på vaccin mot några bakterier
. misstro mot vaccin - antibiotika resistens
. det finns olika klasser av antibiotika men olika strategier för abketrier att utveckla resistens
61
Q
påverkan av mikrroganism
A
kroppens mikrobiota
- commensalism- en organism gynnas genom näring och bo där den andra är opåverkad
- mutualism- både organismer gynnas
patogen
- parasistism- en organism gynnas genom näring och boende på den andras bekostnad
62
Q
germ free mice
A
- problem med att vara i en helt steril miljö, med inga bakterier
. ökad fetma, fertsom bakterier i tarken hjälper med matsmältning
. undertutvecklat immunsystem
. ökad förekomst av autoimmuna sjukdomar, som artrit
63
Q
mikrobial antagonism
A
- bra bakterier kämpar mot dåliga bakterier genom att ta utrymme och konkurera ut de dåliga
64
Q
opportunistisk patogen
A
- bakterier som bara kan orsaka sjukdom bara vid specifika förhållanden
. kroppen immunförsvar sänks (immunosppression), tex hiv och cancer
. överväxt av en bakterie pga förändring i en viss miljö
. spridnign av bakterie till en annan del av kroppen
65
Q
antibiotika och mikrobiota
A
- clostrisium difficile finns i noprmal mikrobiota i tarmflora hos vissa individer i friska förhållanden och hålls i kontroll av a
- upprepade behandlingar av antibiotikadödar a och då c växer okontrollerat eftrsom den är mer resistemt
- detta leder till dybiosis- obalans i tarmens mikrobiota vilket producerar toxiner som skadar tarmens slemhinna och orsakar gastronterit
- man kan lägg amer av baterie a
66
Q
proteinsysntes av bakterier
A
- transkription och translation sker i cytoplasman
67
Q
hgt
A
- bakterier har hög genetisk varitation genom horistontell genöverföring
1- conjugation- direkt överföring av kontakt mellan bakterier
2- transformation- upptag av fritt dna från omgivningen efetr att en bakterie har dött
3- transduction- överföring via bakterieofager genom att den tagit dna från en annan bakterie den infekterat
68
Q
bakteriers evolutionära anpassning
A
- snabb evolutionär anpassning
- bakterier reglerar vilka gener som uttrycks beroende på omgivningen
- snabb generationstid
- mutationer
- horisontell genöverföring
69
Q
bakteriers tillväxtkurva
A
- lag fas- bakterien inne i muý miljö och anpassar sig genom att uttrycka gener för prtoeiner som hebövs i den miljön
- log fas- de växer mest nu, har maximala möjligheter att växa
- stationär fas- när näringen tar slut, de växer lite och lika många dör så det är en stabil mängd
- död fas- ifall det inte finns näring elelr de kan inte anpassa sig till miöjön
70
Q
generationstid
A
- den tid det tar för bakterier att försubblas
71
Q
cellvägg- funtioner
A
- skydd mot yttre miljön
- stabilitet och form för cellen
- klassificiering av gram positiva och negativa
- antibiotika känslighet
72
Q
pili, ytprotein
A
- används för vidhäftning av ytor
- används vid konjugation
- korta hår utskott
- består av proteinet pilin
- ytproteiner (adhesiner)- fimbrae och pili
73
Q
quorom sensing
A
- sätt för bakterier att kommunicera med varnadra, särskilt i biofilm då de är tätt packade
- bakterier utsöndrar signalsubstanser som kallas autoinducers
- när bakteriepopulationen ökar ackumuleras i mijön
- när konc av autoinducers når ett tröskelvärde aktiveras ett svar i bakterierna
- svaret är att bakterier koordinerar sitt genuttrycck genom tex:
. produktionen av biofilmens skyddande matris
. produktion av virulensfaktorer
. samordnade beteenden som är fördelaktiga för gruppen
74
Q
biofilm, vad består
A
- ett samhälle av bakterier som växer på en yta för att skapa en skyddad och stabil miljö
- den bildas när bakterier fäster sig på en yta, förröker sig och bildar skyddande matrix
-komponenter i biofilmen- biofilmen är inbäddat i extracellulär polymerisk substans (eps) som består av proteiner, polysackarider, extracellulär dna
75
Q
biofilm, funktion
A
- skyddar från immunsystemet, antibiotika (100-1000 ggr mer resistenta) och desinfektionsmedel
- quorom sensing finns i biofilmen (kommunikation mellan bakterier)
- bakterier i biofilmen kan anpassa sin metabolism i biofilmen beroende på resurser som finns
76
Q
hur bildas biofilmen
A
- adhesion- bakterier fäster sig till en yta mha pili eller fimbrae
- bakterier förrröker sig
- eps bildas och stabiliserar biofilmen
- biofilmen växer
- biofilmen når en viss storlek och kan brytas loss och sprida sig till andrta ytor
77
Q
eps, funktioner
A
- skyddar mott immun oc- förankrar bakterier till ytan
- möjliggör komunktation och transport av näringsämnen
- näringsreservoar
78
Q
andra sockerarter, socker transport
A
- andra sockerarter som sorbitol, galaktos, maltos och laktos måste det produceras ytterligare enzymer för att gå in i bakterien
- tar längre tid för dessa sockerarter och bakterietillväxten sker långsamt
79
Q
inhibering av pts
A
- när konc av fruktos 1,6 bisfosfat och glukos 6 fosfat ökar, aktiveras pyruvatkinas.
- pyruvatkinas tar fosfatgruppen från fosfoenolpyruvat och fosforylerar adp till atp vilket gör att glukos inte fosforyleras och pts inhiberas
80
Q
svamp infektion, varför, leda
A
- förekommer hos äldre pga proteser, undernäring, stort sockerintag och minskad reparation av vävnader pga ålder
- detta kan leda till candidiasis (svaminfektion)
- rökning kan även leda till det
81
Q
plack, plats, posititvt
A
- finns vid tandens approximala ytor, sulcus och vid posteriora tänder
- finns naturligt på tandytan och kan inhibera patogener
82
Q
bakterier på läppar
A
- fakulativt anaeroba streptokocker, ex s mitits (mycket av dem)
- finna även veiolonella och neisseria.
- har svartpigmenterade bakterier och fusobakterier
- finnns även anaeroba såsom p.melaninogenica (Porphyromonas) ex i sprickor i läppar
83
Q
gommen
A
- finns streptokocker, actinomyces och gramnegativa anaeroba
84
Q
kind
A
- streptokocker mest
- inte många anaeroba
- liten variation av bakterier
- de kan lätt bli aggregerad av slga gör att de är exponderade till saliv
85
Q
yta på slemhinna och tunga
A
- slemhinnan deskvamerar led svårt för bakterier att stanna
- bakterier kan kolonisera tungans paillae, även anaeroba bakterier
- keratinserade och icke keratiniserade kan påverka bakterier habitat
- finns tsreptokocker, actinomyces och svartpigmenterade bakterier
86
Q
tänder
A
- mer bakterier koloniserar för att det inte deskvamerar
- pellikeln där gör mer kolonisation efetrsom de binds hårdare och därmed plack led karies
87
Q
skillnader bakterier i tanden
A
- beroende på var på tanden det är fastnar olika bakterier
88
Q
fissure
A
- oftast grampositiva fakulativa anaeroba ex streptococus och actinomyces
- har inte många obligata anaeroba
- har s mutans och lactobaciler som leder till karies
89
Q
approximal yta
A
- oftast grampositiva anaeroba bakterier, actinomyces
- mindre syre och kan binda anaerober
90
Q
sulcus
A
- gram pos och neg
- fakulativa och obligata anaerober
får mest näring av tandköttsvätskan - har fusobakterier, prevotella, streptococcus och actinomyces
91
Q
supragingival plack
A
- mest streptokocker, s.mitis, s.sanguinis, s. gordoni, s.oralis. och neisseria.
- har fakulativt anaeroba och många är grampositiva
- tåler neutral ph
- flesta bakterier är sackarolytiska, tar glukos från saliv
92
Q
subgingival plack
A
- i tandköttsfickan finns det streptokocker men efetrsom det är sjupt, det finns också stavar som actinomyces och rothia
- har fusobakterier som binder in anaeroba
- bakterier är mest proteolytiska och tar näring från tandköttsvätska
93
Q
plackbildning, vad
A
plack är en biofilm med dess eps som skapas i ett dynamoikst flöde
94
Q
startfas- plackbildning, tandköttsvätska
A
- pelikel bildas efter rengöring
- innehåller salivproteiner och enzymer som fruktosyltansferas och glukosyltransferas
- i tandköttsfickor finns pelikel som ger anaeroba bakterier näring
95
Q
andra steget, krav för bakterierna att binda,
A
- pionjärbakterier koloniserar
- först aeroba och fakulativt anaeroba
- streptococus, smitis och ssalivarius och actinomyces
- sen kommer aeroba gramnegativa
- kraven är syra nivå, näring, adhesiner och iga
proteaser
96
Q
hur binder bakterier till pelikeln
A
- bakterier och salivprtoteiner är negativt laddade så det finns repulsionsbarriär
- van der walls- göt att bakterier och salivproteiner kan komma nära
- fimbrier och adhesiner på bakterier binder till specifika receptorer som i olgiosackarider och glykoprotiener vilket skapar starka bindningar
- eps binder till salivproteiner via elektrostatiska och hydrofoba interaktioner
97
Q
tillväxt av biofilm, mikrobiell sucession
A
- bakterier delar sig genom binär fission
- bygger eps
- mikrobiell sucession- biofilem ändras över tid beroende på miljö
. tidiga kolinsatörer förbrukar syre och sänker ph
. sen akolonisatörer binder till tidiga via coadhesions (protein för bindning mellan bakterier), såsom fusobacterium
98
Q
synergism
A
- streptococus producerar laktat som velonella omvandlar till acetat, som eubacterium kan använda som näring
- fakulativt anaeroba konsymerar syre vilket gynnar anaeroba bakterier
99
Q
moget plack
A
- klimaxkoloni har uppnåtts, homeostas
- om miljön blir ogynnsam kan bakterier lossna
- streptokocker mutans kan producera enzymer som bryter bindningar och gör att bakterier kan kolonisera andra ytor
100
Q
streptococus, hemolys, tidiga kolonisatörer, snabbt
A
- gram positiv
- fakulativ anaerob
- vanlig del i orlala mikrobiotan men kan öka vid hög konc av sackaros
- producerar syror vid nedbrytning av kolhydrater som leder tillk karies, infekterad pulpa, rotkanalsproblem och andra parodontala sjukdomar
- viridanssterptokocker har a-hemolys som sker geniom att väteperoxid oxiderar hemoglobinet, vilkte bildar methemoglobin och ger en grön färg på röda blodkroppar (delvis försämrar deras funktion)
- b-hemolys- toxiner ex streptolysin som spränger röda blodkroppar
- tidiga kolonisatörer är s-sanguinis, sgodoni, soralis, smitits och s salivarius
- streptokocker bryter ner glykoproteiner snabbt i saliv för att ta näring
101
Q
4 grupper av streptococus
A
- mutansgrupp, salivgrupp, anginosusgruppen, mitisgruppen
102
Q
mutansgrupp
A
- ex s mutans och s sobrinus
- bakterierna som bidrar mest till karies eftersom de producerar mycket syra
- tillhör sena kolonisatörerna
103
Q
salivgruppen
A
- ex s salivarius och s vestibularis
- finns på isolerade ytor, särskilt tungan
- s salivarius producerar fukt
- s vestibularis pruducerar ammoniak (höjer ph i plack) och väteperoxid (skadlig för vissa bakterier)
104
Q
anginosusgruppen
A
- ex s intermedius och s anginosus
- kopplade till sjukdomar i munnen
- kan inte producera polysackarider från sackaros som hade gått till eps
105
Q
mitisgruppen, s sangunis
A
- s sanguinis, s gordoni och s mitits
- kan producera polysackarider
- är tidiga kolonisatörer
- s sanguinis har proteaser som kan bryta mer slga och kan binda till amylas och bryta ner stärkelse och utnyttjoa det sackaros i det som energi
106
Q
actinomyces, a isreali och a naeslundii
A
- gram positiv
- pleomorfa stavar (kan byta form)
- kan se trådliknande ut (a israeli) eller ha släta ytor
- tidiga kolonisatörer som bidrar till karies, särskilt vid tandrötterna
- a isreali kan orsaka infektioner som aktinomycos
- a naeslundii producerar ureas som höjer ph genom att bilda ammoniak
107
Q
lactobacillus
A
- producerar laktat och acetat
- trivs i låg ph och associeras med kariesprogression
108
Q
gramnegativa
A
- vanliga i munnen
- inkluderar fakulativt och obligat anaeroba
- neisseria, veillonella, fusobacterium och och svartpigmenterade bakterier
109
Q
neisseria
A
- g-, kocker, sitter 2 o 2
- fakulativt anaerob
- tidiga kolonisatörer som förbrukar syre ocg gynnar anaeroba balterier
- producerar polysackarider som streptokocker kan använda som näring
- producerar betalaktamaser som bryter ner penicilin
110
Q
vellionella
A
- g- och anaerob kock
- proteolytisk
- viktiga för att minska syrahalten i plack
111
Q
fusobacterium
A
- anaerob g-
- binder till både tidiga och sena kolonisatörer som bildar brygga i plackbildning
- är både proteolytisk och sackarolytisk
- producerar smörsyra, ammoniak och vätesulfid som bidrar till dålig andedräkt
112
Q
svartpigmenterade bakterier, prvotella och porhyromans, svart pigment
A
- ex prevotella porphyromonas
- obligat anaerob och g-
- prevotella är sackarolytisk och porphyromanos är proteolytisk
- porphyromonas gingivalis är associerad med parodontit och kan bryta ner kollagen och immunoglobiner
- svart pigment (innehåller järn) skyddar bakterier mot syre
prevotella melaningonecia finns i friska tandköttsfickor, medan prevotella intermedia finns vid parodontit i djupa fickor
113
Q
svamp
A
- liten del av orala mikrobiotan
- ex på svampar som kan orsaka infektion är aspergillus, mucos
- har sexuelll förökning och finns mycket på ovansidan av tungan
114
Q
virus
A
- finns i munnen
- ex herpes som orsakar infektion i läpparna
- kan inaktiveras och aktiveras senare av ex stress
- kan vara bakterieofag (virus som dödar bakterier)
115
Q
biosis
A
- bakterier är i harmoni
- den kan rubbas vid antibiotika och när exogena bakterier får fäste
- den orala mikrobiotan håller kontroll på endogena och patogena organismer och om biosis ribbas kan det bilda svamp i munnen
116
Q
dybiosis
A
- inte i harmoni
- orsakas av bakterier som finns i små mängder men miljön ändras och de ökar pch skadar oss
117
Q
plackets sammansättning och dess förändringar
A
- plackets sammansättning beror inte på exogen kolonisation, utan på ålder, hormonella färndringar, muntorrhet, antibiotika, medicin, frekvent sockerintag
118
Q
normala orala mikrobiotan
A
- bakterier som vi har mycket av i munnen
- streptococus och actinomyces
- fakulativt anaeroba och g+ bakterier
119
Q
oral endogena bakterier
A
- munnnen som normal habitat men inte stor mängd
- behöver inte ingå i normala mikrobiotan och kan vara farlliga
120
Q
orala exogena bakterier
A
- inte tillhöra normakla orala mikrobiotan, kan komma av ålder och dessa anledningar
- ex staphylococus epidermis och escharichia coli
121
Q
ph i plack sänks, resistenta
A
- leder till att enzymer som vill ha neutral i glykolys kan denatuera och glykolysen inhiberas eller fungerar sämre och mindre syraproduktion
- det finns bakterier som är mer resistenta för att de kan pumpa ut vätejoner genom atp drivna pumpar, ex s mutans och lackotbaciller
122
Q
katabolism och anabolism
A
- katabolism, medbrytning av molekyler led energi
- anabolism- uppbyggnad av molekyler som behöver energi
123
Q
bakterier i kind, läppar o gom
A
- mycket fakulativt anaeroba
- mycket deskvamering
- låg diveristet
- saliv har stor inverkan
- streptokocki dominerar
124
Q
tänder
A
- divers
- fakulativ och obligat
- påverkas av saliv och gcf
- streptokocki och actinmyces
125
Q
tunga
A
- deskvamering
- divers
- vissa anaeroba ytor, fakulativ och obligat
- streptokocki, actinomyces och rothia
