S. 40-100.

Question 1

Hur ser presentativa pronomen ut för ID-verb resp aktiva verb? Och vad är speciellt för dessa?

Answer 1

ID: Maangi. Aktiva verb: Maangiy. Det speciella är att de inte betonar en specifik del av meningen. Med aktiva verb motsvarar de “I am writing” alltså något som görs nu.

Question 2

Att sova

Answer 2

Nelaw

Question 3

Teblad

Answer 3

Warga

Question 4

Carfsman

Answer 4

Artisan

Question 5

Myggnät

Answer 5

Sanke

Question 6

Fagaru

Answer 6

Förebygga

Question 7

Jumtukaay

Answer 7

Verktyg

Question 8

Taggat

Answer 8

Tränar

Question 9

Din mamma vad heter hon?

Answer 9

Sa yaaye numu tudd?

Question 10

Dotter. Flicka.

Answer 10

Doom bu jiggeen. Xale bu jiggeen.

Question 11

Grandparents

Answer 11

Maam

Question 12

Uncle

Answer 12

Niijjay

Question 13

Aunt

Answer 13

Tanta

Question 14

Fathers sister

Answer 14

Bajjen

Question 15

Kusin

Answer 15

Doomu nijjay/bajjen

Question 16

Grandson, granddaughter.

Answer 16

Set bu goor/jiggen

Question 17

Att dö

Answer 17

Gaañu, faatu.

Question 18

Skiljas

Answer 18

Tas

Question 19

Att vara vid liv

Answer 19

Dund

Question 20

Vara rädd

Answer 20

Ragall

Question 21

Skämmas

Answer 21

Rus

Question 22

Gifta sig

Answer 22

Sey

Question 23

Ta hand om

Answer 23

Toppatoo

Question 24

Hans barn

Answer 24

Ay doomam

Question 25

Min mammas yngre syskon

Answer 25

Sama rakku yaaye

Question 26

Hennes pappaas fru

Answer 26

Jabaru baayam

Question 27

Vilka är de enonciativa pronomina och hur används de?

Answer 27

Naa, nga, na, nanu, ngeen, nañu. De används för att böja stativa verb i nutid, och aktiva verb i dåtid.

Question 28

Jag har inte sett dig på länge.

Answer 28

Gëj nala guis.

Question 29

Min familj har inte skickat email på länge.

Answer 29

Sama waajur gëj nañu ma yonne leetar

Question 30

Klassen är lång idagq

Answer 30

Claas bi yagg na tey

Question 31

Jag har inte stannat i Senegal länge för jag är bara här en månad

Answer 31

Yagguma Senegal ndaxte am naa fi 1 weer rekk

Question 32

Jag har aldrig druckit öl

Answer 32

Mësuma naan sangara

Question 33

Att göra

Answer 33

Defar

Question 34

Det här är en affär

Answer 34

Lii bitik la

Question 35

Vad är garab? Garab är ett trä

Answer 35

Luy/lan mooy garab? Garag mooy tree.

Question 36

xxx används för?

Answer 36

xxx lan lay jeriñ?

Question 37

Ni förstår inte Wolopf

Answer 37

Degguleen Wolof

Question 38

Yere

Answer 38

Kläder

Question 39

Xiim

Answer 39

Göra te

Question 40

His friends

Answer 40

Ay xaritam

Question 41

Weccoo xalaat

Answer 41

Utbyta ideer

Question 42

Dekkandoo

Answer 42

Grannar

Question 43

Nog

Answer 43

Bu doy

Question 44

VAd är kenkeliba?

Answer 44

Luy kenkeliba?

Question 45

VAr är min del/share?

Answer 45

Ana sama wall?

Question 46

Var kan kenkeliba hittas?

Answer 46

Fan la kenkeliba am?

Question 47

Vem är din lärare?

Answer 47

Kuy sa jangalekat?

Question 48

Hon är i sitt hus

Answer 48

Mungi ci keram

Question 49

De är under mangoträdet

Answer 49

Nungi ci suufu garabu mango ba

Question 50

Negation för gör inte samt imperativ, vanligt.

Answer 50

Bul dem! Eller Buleen dem! Demal! Demleen!

Question 51

Seetan

Answer 51

Att titta på ngt

Question 52

Möta vänner

Answer 52

Daje/tas ag xarit yi

Question 53

And ag

Answer 53

To go with

Question 54

Skratta

Answer 54

Ree

Question 55

Juli

Answer 55

Be

Question 56

Klä på sig

Answer 56

Solu

Question 57

ñoom

Answer 57

the guys/boys

Question 58

Snäll

Answer 58

Xeet

Question 59

Importance

Answer 59

Njariñ

Question 60

Butiksägare

Answer 60

Borom bitik

Question 61

Du fastar?

Answer 61

Ndax woor nga?

Question 62

Fastar du inte?

Answer 62

Xana wooroo?

Question 63

Mangui ci weer wi

Answer 63

Jag fastar inte

Question 64

Vem hämtar vatten?

Answer 64

Kuy rooti ndox?

Question 65

Jamano bu nekk Naka la mel?

Answer 65

Hur ser den ut säsongen?

Question 66

Fan moo am…?

Answer 66

Var kan jag hitta?

Question 67

Nata la .. di jar?

Answer 67

Hur mycket kostar..?

Question 68

Svart

Answer 68

Njuul

Question 69

Penna

Answer 69

Bik

Question 70

Växel

Answer 70

Weccit

Question 71

Väska

Answer 71

Mbuus

Question 72

Oroa sig

Answer 72

Jaxle

Question 73

Wolof dafa jafe

Answer 73

Wolof är svårt

Question 74

Stora butiker

Answer 74

Butik yu reyq

Question 75

Det finns motiverade bönder i min by men de har inte tillräckligt med verktyg

Answer 75

Sama dekk am na baykat yu sawar wante amunu jumtukay yu doy

Question 76

Vilka är de simpla objektspronomina och vad används de för?

Answer 76

Ma, la, ko, nu, leen, leen. Plus Fa och Ci. Dessa används för stativa verb och negationer i nutid, samt aktiva verb i dåtid. De är också futurum.

Question 77

Vilka är de “aktiva” objektivspronomina och när används de?

Answer 77

May, lay, koy, nuy, leendi, leendi. Samt Fay + Ciy. Dessa används med de pronomen (manguiy, damay, laay, ngay, bumay, bimay samt neutrals typ may, ngay, muy) som har y eller di, men denna ändelse flyttas då över till objektivspronomina.

Question 78

Vilka slutar på -oon?

Answer 78

Objektspronomina för negationer i dåtid.

Question 79

Hur blir imperativ singular med objektivpronmomen?

Answer 79

Ta bort -l eller -al och sätt pronomenet direkt efter verbet, exempelvis joxko istället för joxal sama yaay,Dem fa pur jeli say kayit.

Question 80

Hur blir det om man använder mer än ett objektspronomen i en mening?

Answer 80

la, ko, leen, fa, ci. Third drop: fa, ci. Obs, y:et eller woon:et kommer alltid flytta till sista pronomenet. Och, ko kommer aldrig före leen.