Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

WOLOF > S. 40-100. > Flashcards

S. 40-100. Flashcards

1
Q

Hur ser presentativa pronomen ut för ID-verb resp aktiva verb? Och vad är speciellt för dessa?

A

ID: Maangi. Aktiva verb: Maangiy. Det speciella är att de inte betonar en specifik del av meningen. Med aktiva verb motsvarar de “I am writing” alltså något som görs nu.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Att sova

A

Nelaw

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Teblad

A

Warga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Carfsman

A

Artisan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Myggnät

A

Sanke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fagaru

A

Förebygga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Jumtukaay

A

Verktyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Taggat

A

Tränar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Din mamma vad heter hon?

A

Sa yaaye numu tudd?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Dotter. Flicka.

A

Doom bu jiggeen. Xale bu jiggeen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Grandparents

A

Maam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Uncle

A

Niijjay

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Aunt

A

Tanta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fathers sister

A

Bajjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kusin

A

Doomu nijjay/bajjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grandson, granddaughter.

A

Set bu goor/jiggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Att dö

A

Gaañu, faatu.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Skiljas

A

Tas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Att vara vid liv

A

Dund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vara rädd

A

Ragall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Skämmas

A

Rus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Gifta sig

A

Sey

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ta hand om

A

Toppatoo

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hans barn

A

Ay doomam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Min mammas yngre syskon

A

Sama rakku yaaye

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hennes pappaas fru

A

Jabaru baayam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är de enonciativa pronomina och hur används de?

A

Naa, nga, na, nanu, ngeen, nañu. De används för att böja stativa verb i nutid, och aktiva verb i dåtid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Jag har inte sett dig på länge.

A

Gëj nala guis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Min familj har inte skickat email på länge.

A

Sama waajur gëj nañu ma yonne leetar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Klassen är lång idagq

A

Claas bi yagg na tey

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Jag har inte stannat i Senegal länge för jag är bara här en månad

A

Yagguma Senegal ndaxte am naa fi 1 weer rekk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Jag har aldrig druckit öl

A

Mësuma naan sangara

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Att göra

A

Defar

34
Q

Det här är en affär

A

Lii bitik la

35
Q

Vad är garab? Garab är ett trä

A

Luy/lan mooy garab? Garag mooy tree.

36
Q

xxx används för?

A

xxx lan lay jeriñ?

37
Q

Ni förstår inte Wolopf

A

Degguleen Wolof

38
Q

Yere

A

Kläder

39
Q

Xiim

A

Göra te

40
Q

His friends

A

Ay xaritam

41
Q

Weccoo xalaat

A

Utbyta ideer

42
Q

Dekkandoo

A

Grannar

43
Q

Nog

A

Bu doy

44
Q

VAd är kenkeliba?

A

Luy kenkeliba?

45
Q

VAr är min del/share?

A

Ana sama wall?

46
Q

Var kan kenkeliba hittas?

A

Fan la kenkeliba am?

47
Q

Vem är din lärare?

A

Kuy sa jangalekat?

48
Q

Hon är i sitt hus

A

Mungi ci keram

49
Q

De är under mangoträdet

A

Nungi ci suufu garabu mango ba

50
Q

Negation för gör inte samt imperativ, vanligt.

A

Bul dem! Eller Buleen dem! Demal! Demleen!

51
Q

Seetan

A

Att titta på ngt

52
Q

Möta vänner

A

Daje/tas ag xarit yi

53
Q

And ag

A

To go with

54
Q

Skratta

A

Ree

55
Q

Juli

A

Be

56
Q

Klä på sig

A

Solu

57
Q

ñoom

A

the guys/boys

58
Q

Snäll

A

Xeet

59
Q

Importance

A

Njariñ

60
Q

Butiksägare

A

Borom bitik

61
Q

Du fastar?

A

Ndax woor nga?

62
Q

Fastar du inte?

A

Xana wooroo?

63
Q

Mangui ci weer wi

A

Jag fastar inte

64
Q

Vem hämtar vatten?

A

Kuy rooti ndox?

65
Q

Jamano bu nekk Naka la mel?

A

Hur ser den ut säsongen?

66
Q

Fan moo am…?

A

Var kan jag hitta?

67
Q

Nata la .. di jar?

A

Hur mycket kostar..?

68
Q

Svart

A

Njuul

69
Q

Penna

A

Bik

70
Q

Växel

A

Weccit

71
Q

Väska

A

Mbuus

72
Q

Oroa sig

A

Jaxle

73
Q

Wolof dafa jafe

A

Wolof är svårt

74
Q

Stora butiker

A

Butik yu reyq

75
Q

Det finns motiverade bönder i min by men de har inte tillräckligt med verktyg

A

Sama dekk am na baykat yu sawar wante amunu jumtukay yu doy

76
Q

Vilka är de simpla objektspronomina och vad används de för?

A

Ma, la, ko, nu, leen, leen. Plus Fa och Ci. Dessa används för stativa verb och negationer i nutid, samt aktiva verb i dåtid. De är också futurum.

77
Q

Vilka är de “aktiva” objektivspronomina och när används de?

A

May, lay, koy, nuy, leendi, leendi. Samt Fay + Ciy. Dessa används med de pronomen (manguiy, damay, laay, ngay, bumay, bimay samt neutrals typ may, ngay, muy) som har y eller di, men denna ändelse flyttas då över till objektivspronomina.

78
Q

Vilka slutar på -oon?

A

Objektspronomina för negationer i dåtid.

79
Q

Hur blir imperativ singular med objektivpronmomen?

A

Ta bort -l eller -al och sätt pronomenet direkt efter verbet, exempelvis joxko istället för joxal sama yaay,Dem fa pur jeli say kayit.

80
Q

Hur blir det om man använder mer än ett objektspronomen i en mening?

A

la, ko, leen, fa, ci. Third drop: fa, ci. Obs, y:et eller woon:et kommer alltid flytta till sista pronomenet. Och, ko kommer aldrig före leen.

WOLOF (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions