23/12 -17

Question 1

Tasty

Answer 1

Saf

Question 2

Svår

Answer 2

Jafe

Question 3

De tre sätten att använda adjektiv.

Answer 3

Följande två sätt kan översättas med att vara + adjektivet. 1. Med emphasis verbal pronoun (dama, danga..). 2. Enonciativa pronomne. Naa, nga.. 3. Följande är i formen av subastantiv + verb, ex en vit tröja = tisi bu weex. Jiggen ju raffet. Xale yu feebar (sjuka barn). Ndaw ñu sawar (motiverade unga män).

Question 4

Get

Answer 4

Béy

Question 5

Kött

Answer 5

Yapp

Question 6

Biff

Answer 6

Nag

Question 7

Lamm

Answer 7

Xar

Question 8

Räka

Answer 8

Sippax

Question 9

Salt

Answer 9

Xorom

Question 10

Olja

Answer 10

Diwlin

Question 11

Peanut

Answer 11

Gerte

Question 12

Bröd

Answer 12

Mburu

Question 13

Couscous

Answer 13

Ceere

Question 14

Hirs

Answer 14

Dugub

Question 15

Ris

Answer 15

Ceeb

Question 16

Vecka

Answer 16

Ayu bes

Question 17

Förra året

Answer 17

Daaw

Question 18

Månad

Answer 18

Weer

Question 19

Förra månaden

Answer 19

Weer wi wesu

Question 20

Förra veckan

Answer 20

Ayu bes bi weesu

Question 21

Höromdagen

Answer 21

Keroog

Question 22

Ett tag sedan

Answer 22

Sanq

Question 23

Förra natten

Answer 23

Biig

Question 24

Before i past tense

Answer 24

Laata

Question 25

Varje dag

Answer 25

Bes bu nekk

Question 26

Hela dagen

Answer 26

Bes yepp

Question 27

I det förflutna

Answer 27

Bu njekk ba

Question 28

Oftan, ibland, from time to time

Answer 28

Yennsay, leeg-leeg

Question 29

Att åka tillbaks

Answer 29

Dellu

Question 30

Att komma tillbaks

Answer 30

Dellusi

Question 31

Att stanna

Answer 31

Toog/des

Question 32

Att gå ut

Answer 32

Genn

Question 33

Att falla

Answer 33

Daanu

Question 34

Att anlända

Answer 34

Yegg/agg

Question 35

Att dö

Answer 35

Faatu

Question 36

Att separera/divorca

Answer 36

Tas

Question 37

Att vara redo/färdig

Answer 37

Pare

Question 38

ATt utveckla

Answer 38

Suqali

Question 39

Vara lätt

Answer 39

Yomb

Question 40

Att tillfriskna/känna sig bättre

Answer 40

Tane

Question 41

Recover

Answer 41

Wer

Question 42

To be familiar with

Answer 42

Miin

Question 43

Before i present tense

Answer 43

Ballaa

Question 44

Den första

Answer 44

Bu njekk

Question 45

Joiurnalist

Answer 45

Tas xibaar

Question 46

Erfarenhet

Answer 46

Jaar jaar

Question 47

Nyheter

Answer 47

Xubaar

Question 48

That is to say

Answer 48

Maanaan

Question 49

The last

Answer 49

Bu mujj

Question 50

Förra + veckodag (förra måndagen exempelvis).

Answer 50

Veckodag + bi weesu.

Question 51

Perfective aspect av action verbs. 1. Vilket är den enklaste formen? 2. Vilken är formen där “di” eller “y” har plockats bort.. Vilken form används då? Översätt följande mening med den formen: JAg åt mig mätt vid lunchen. Det är biologi som jag lärde mig vid universitet.

Answer 51

1. Enonciativa pronomen. Ex Amy jang na biologi ci universite. 2. Dama utan y, laa utan y, moo utan y. Exempel Dama lekk ba suur si añ. Biologi laa jang ci university.

Question 52

Perfective aspect of static verbs. Hur ser den formeln ut för affirmation resp negation för 1. enonciativa,, 2. verbal emphasis samt 3. subject empasis?? Översätt 4a. Igår gick jag inte till restaurangen för jag hade inte pengar. 4b.Jag visst einte att du skulle komma idag. 4c.. Jag var trött, därför kom jag inte. 4d.. Det är Ben som borde vattne pepineer men han gjort det inte.

Answer 52

1. Enonciativt. Affirmation: verb + oon + enonciativt pronomen ex. naa. Negation; verb + umawoon, uoowoon, ulwoon, unuwoon, uleenwoon, uñuwoon. Demb deemuna restoran ndaxte amumawoon xaalis. Xamumawoon ne dangay ñew tey. 2. Verbal emphasis. Affirmation: dama + verb + oon. Negation: verb + umawoon.3. Affirmation: Subject+maa yaa moo noo yeena ñoo + verb + oon. 4a. Demb demoonaa restoran ndaxte amumawoon xaalis. 4b. Xamumawoon ne dangay ñew tey. 4c. Dama sonnoon loolotax ñewuma. 4d. Ben moo waroon roose pepineer wante deffu ko.