Rörelseorganen Flashcards
Skelett
Skelettets uppgifter är att ge stadga, hålla kroppen upprätt och skydda våra inre organ. Det fungerar som hävstänger för musklerna, vilket gör att vi kan röra oss när musklerna dras samman.
Inne i delar av skelettet finns gul och röd benmärg. Den gula benmärgen innehåller fett och är inaktiv. I den röda benmärgen bildas blodkropparna. Den röda benmärgen finns hos vuxna i rörbenens ändar, i höftbenen och i bröstbenet.
Lagrar mineraler som Kalcium och Fosfor
Skelett, muskler & Leder
Rörelseorganen består avskelett,fogar, lederochmuskler.
Det är kroppens största organsystem och utgör mer än hälften av vår kropps vikt.
Benvävnad
Skelettets ben består av både kompakt och porös, svampaktig benvävnad. Genom detta blir skelettet starkt men ändå inte för tungt. Skelettet utgör 15–20 procent av kroppsvikten.
Benvävnad är levande vävnad och ett benbrott läker genom att bilda sin egen läkningsvävnad (callus).
Skelletets utveckling
Hos foster och små barn är vissa delar av skelettet brosk och bindväv. Allt eftersom barnet växer så ombildas det till benvävnad och blir hårt och starkt
Skelettben hos barn växer på längden i tillväxtzonerna
Tillväxtzonerna förbenas i tonåren och man slutar växa
Typer av ben
Människans skelett är uppbyggt av över 200 ben. Dessa ben är av olika typer. En del är stora, bäckenbenet, lårbenet. Andra är små, tårnas ben. Kroppens minsta ben är de tre hörselbenen i innerörat.
Det finns tre typer av ben i kroppen:
Rörben eller långa benär extremitetsbenen. Det är de långa skelettdelarna i armar och ben.
Korta benär ofta oregelbundna och korta. De finns i bland annat i handloven, foten och ryggkotorna.
Platta benfinns i hjärnskålen, skulderblad, bröstben och bäckenet.
FOGAR
Fogar förbinder de skelettdelar där det inte finns några rörelser eller endast väldigt små sådana. Fogen består av brosk eller annan bindväv.
Fogar finns exempelvis mellan skallens ben. Hos nyfödda är dessa inte hopväxta, den s.k.fontanellen. Fontanellen förbenas vid 18–24 månaders ålder.
Leder
Lederna håller samman två eller flera ben. I lederna kan benen röra sig i förhållande till varandra. Leden omges av en bindvävshinna,ledkapsel. Denna fäster på båda sidor om leden.
Rörligheten i en led beror på formen på ledytorna och spänningen i ledbanden och musklerna. Olika människor är därför olika rörliga i sina leder, det vi i dagligt tal kallar vighet. Ibland kan benen hamna utanför sitt normala rörelseomfång, s.k. urledvridning (luxation). Det kan bero på en skada eller en onormal rörlighet i leden
Muskler
Det är musklernas arbete som får vår kropp att röra sig.
Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraft uppstår.
Skelettmuskulaturen/musklerna är de som får de olika benen att röra sig vid lederna.
Hjärtats och några av våra inre organs arbete utförs också av muskler. Beroende på var musklerna finns och vilket arbete dessa ska utföra så ser de olika ut och har olika funktion.
3 typer av muskelvävnad
Tvärstrimmig muskulatur som styrs av vår vilja finns i Skelettmuskulaturen, denfäster överallt på vår kropp och gör att vi kan röra oss.
Tvärstrimmig muskulatur som inte styrs av vår vilja finns i Hjärtmuskulaturen arbetar rytmiskt och uthålligt.
Glatt muskulaturfinns i alla våra inre organ såsom blodkärl, tarmar och urinblåsa. Vi kan normalt inte påverka den glatta muskulaturen med viljan.
skelettmuskulatur
Skelettmusklerna är den vanligaste typen av muskulatur och utgör 40–45 procent av kroppsmassan.
Musklerna är fästa vid skelettet med hjälp av senor som integreras i benvävnaden.
Musklernas form och muskelfiberutseende skiljer sig åt beroende på musklernas olika arbetsuppgifter i kroppen.
Muskelns fiberriktning avgör i vilken dragriktning muskeln kan arbeta.
Typer av skelettmuskulatur
3 huvud typer:
Långa muskler - spolformade muskler. Dessa finns framförallt i armar och ben. De har sitt ursprung i skelettet och är fästa i skelettet med hjälp av senor.
Korta musklerförekommer bland annat i ryggkotpelaren, mellan kotorna.
Breda musklerär tillplattade och utbredda muskler som mer liknar skivor. Exempel är de breda musklerna på bålen och den stora breda ryggmuskeln.
Musklernas arbete
Muskelkontraktion:
Impulsen att röra en muskel:
- Styrs från hjärnan och når muskeln genom motoriska nervtrådar.
- Dessa nerver ligger mot muskeln med hjälp av en s.k.motorändplatta.
- När nervimpulsen når motorändplattan frisätts kalcium från muskelcellens förråd.
- Påverkar actin- och myosintrådarna att dras in i varandra och muskeln dras samman.
- När impulsen upphör pumpas återstående kalcium tillbaka in i förrådet och muskeln slappnar av.
Mjölksyra
När en muskel arbetar sker en kraftig förbränning med hjälp av näring och syre.
Restprodukterna som bildas vid förbränningen är koldioxid och vatten, som transporteras bort från muskeln genom blodet.
Om muskeln arbetar mycket hårt räcker inte syret till även om blodgenomströmningen är god.
Muskeln kan då utvinna energi utan hjälp av syret. Då bildas en avfallsprodukt som kallasmjölksyra, vilken leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.
