Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Moment 3 > Riskbruk och Missbruk > Flashcards

Riskbruk och Missbruk Flashcards

1
Q

Hur ser det internationella perspektivet ut?

A

Internationellt perspektiv (problem)

  • Den riskfyllda och skadliga alkoholkonsumtionen är en stor global bidragande orsak till dödsfall, sjukdomar och skador:
  • till alkoholiserade via hälsoeffekter, såsom alkoholberoende, levercirros, cancer och skador;
  • till andra genom farliga handlingar av berusade människor, till exempel rattfylleri och våld eller genom påverkan av att dricka för foster och barns utveckling (WHO 2011)
  • Alkoholkonsumtion är världens tredje största riskfaktor för sjukdom och funktionshinder, i medelinkomstländer är det den största risken.
  • Det skadliga bruket av alkohol resulterar i ca 2.5 miljoner döda varje år. Det innebär vart 25:e dödsfall globalt, trots att varannan människa på jorden avstår helt från alkohol (Lancet)
  • EU är den regionen i världen som konsumerar mest alkohol och speciellt vissa norra delar. (WHO 2011)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Totalkonsumtion

A
  • Den registrerade konsumtionen (Systemets försäljning och restauranger)
  • Den oregistrerade konsumtionen (illegal, införsel och hemtillverkning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Totalkonsumtionsmodellen

A
  • Lågkonsumenter
  • Högkonsumenter
  • Storkonsumenter

Det existerar inte någon klar gräns mellan “måttlighetskonsumtion” och storkonsumtion. Ökar “måttlighetskonsumtionen” av alkohol, ökar också riskerna för de socialt, kulturellt, ekonomiskt och emotionellt utsatta människorna att bli mer utsatta… … riskerna verkar öka kvadratiskt.

Det finns en klar korrelation mellan antalet människor som förtär stora mängder alkohol och totalkonsumtionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Alkoholproblemens omfattning i Sverige (Modifierat efter Ågren 1991)

A

Konformad.
Längst upp i grön markerade området finns “Noll till måttlig alkoholkonsumtion, ca 8 miljoner personer. Oftast inga problem”.
Sen kommer det gråa området “Riskbruk. Början till problem.”
Längst ner finns det röda området “Missbruk/Skadligt bruk, beroende, problem”.

Alkoholkonsumtionens utveckling i Sverige speglar dels den ökande levnadsstandarden under efterkrigstiden, dels effekten av alkoholpolitiska beslut i Sverige.

Medlemskapet i EU har spelat en stor roll för den ändrade alkoholpolitiken i Sverige. Olika drogtrender spelar också roll, framför allt bland ungdomarna.

En ökad tillgång på alkohol, och att alkohol förekommer i många sociala sammanhang, leder till att fler av dem som har en ökad sårbarhet för alkohol också kommer att utveckla alkoholproblem och få alkoholskador.

Berusningsdrickande har ökat i synnerhet bland de unga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ekonomiska och sociala konsekvenser av missbruk

A
  • De samhällsekonomiska kostnaderna för missbruk och beroende av alkohol och narkotika har uppskattats i olika studier i flera länder.
  • Uppskattningsvis mellan 2-8% av BNP (30-120 miljarder kronor per år i Sverige)
  • Den missbrukande individen och familjen beräknas svara för nästan hälften av dessa kostnader. Detta pekar på den sociala och mänskliga katastrof som missbruket orsakar även för de anhöriga.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan vi veta det?

A

Vilket forskningsunderlag finns när det gäller prevalens? Framförallt följande:

  • CAN (centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), årlig.
  • Monitorundersökningen (sker varje månad) av den registrerade och oregistrerade konsumtionen SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), varje månad
  • Nationella folkhälsoenkäten, årlig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Centrala aktörer utöver socialtjänst, hälso- och sjukvård

A
  • Elevhälsan
  • Studenthälsovården
  • Företagsvården
  • Mödra- och barnhälsovården
  • Statens institutionsstyrelse (SiS)
  • Kriminalvården
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Single Convention of Narcotic Drugs

A
  • Förenta nationerna 1961
  • Narkotika får endast användas i vetenskapliga och medicinska ändamål.
  • Reglerar handel med opiater, cannabis och koka (kokablad och kokain)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Convention of Psychohotropic Substances

A
  • Förenta nationerna 1971
  • Narkotika får endast användas i vetenskapliga och medicinska ändamål.
  • Reglerar handel med “nyare” former av droger t.ex. LSD, psilocybin, meskalin, amfetamin, THC
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Convention Against Illicit Traffic in Norcotic drugs and Psychohotropic Substances

A
  • Förenta nationerna 1988
  • Internationellt samarbete narkotikabrottslighet
  • Möjligt att utlämna misstänka, förverka narkotika, förenta husrannsakan m.m även i andra länder än det brottslingen ställs inför rätta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur är det i Sverige då?

A
  • Amfetaminland, men “allt” finns
  • Nästan all narkotika importeras
  • Ca 400 döda/år
  • Kostar socialtjänsten ca 4 miljarder
  • Kostar sjukvården ca 2 miljarder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ett narkotikafritt samhälle

A
  • Handlingsplan: 2010-2015 (en del av folkhälsopolitiken)
  • Minska rekrytering
  • Förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk
  • Minska tillgången till narkotika.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ANDT-politiken 2010-2015

A

ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak.
ANDT-strategin har funnits sedan mars 2011 och är en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken i Sverige. Den syftar bland annat till att underlätta statens styrning av stödet på ANDT-området. Strategin anger mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp. Det övergripande målet för ANDT-strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.

  • Begränsa tillgång och tillgänglighet
  • Skydd av barn och ungdomar
  • Förebyggande arbete
  • Tidiga insatser
  • Vård och behandling
  • Samarbete med andra länder inom EU och internationellt.
  • Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska
  • Barn ska skyddas och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska.
  • Antalet personer som utvecklar skadliga bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska successivt minska.
  • Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet
  • Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller av ANDT ska minska
  • En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Harm Reduction

A
  • Motverka att droganvändare stigmatiseras
  • Motverka drogrelaterad kriminalitet
  • Motverka att missbrukare inte vågar söka vård
  • Bidra till ett användarvänligt serviceutbud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Svensk narkotikapolitiks tre ben

A
  • Preventionsåtgärder
  • Kontroll och sanktioner
  • Behandling

Kunskapen om olika behandlingsmetoders effektivitet vid missbruk och beroende av alkohol har ökat på senare år.
Vid läkemedelsberoende krävs i regel längre behandlingstider än då det gäller alkohol. Även vid narkomani, till skillnad från alkoholmissbruk, har det visat sig att långa behandlingar (3-6 månader eller mer) ofta är nödvändiga för att ge bra resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Läkemedelsassisterad rehabilitering (LAR)

A

LAR minskar:

  • Dödlighet
  • Sjuklighet
  • Illegalt droganvändande
  • Kriminalitet och prostitution
  • HIV-smitta
17
Q

Samhällsvetenskaplig kritig mot LAR

A
  • Återfall vanliga - låg retention (Retention betyder i behåll (i samma mängd eller skick) komma undan med livet i behåll (överleva) )
  • Programmen håller kvar patienter i kemiskt beroende under lång tid - kanske livet ut.
  • LAR = uttryck för medikaliserat kontrollsystem
  • LAR konkurrerar ut drogfri behandling
18
Q

Vård- och behandlingsproblem

A
  • Missbrukssituationen och därmed vårdbehoven har förändrats. Ursprungligen utformades missbruks- och beroendevården för personer med alkoholproblem.
  • Målgruppen vidgades efter narkotikans intåg på 1960-talet. I Samband med detta uppmärksammades behovet av medicinska insatser
  • Varken läkemedelsberoende eller dopningsmedelsmissbruk var aktuellt när nuvarande lagstiftning tillkom och något uttalat ansvar för behandling av dessa tillstånd finns inte formulerat.
  • Samtidigt visar utredningens skattningar att läkemedelsberoende, efter alkoholberoende, är den vanligaste formen av beroende.
  • Dryckesvanorna har förändrats!
  • De tillgängliga vård- och behandlingsinsatserna för de nya målgrupperna är ännu mycket.
  • Det finns ett omfattande dolt missbruk. Det är många personer med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger som inte är kända inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och därigenom inte kan erbjudas vård, behandling och stöd för att förhindra att ett riskbruk övergår i missbruk eller beroende eller för att kommer ifrån eller motivera till mer omfattande behandlingsinsatser vid ett mer etablerat missbruk eller beroende.
  • Merparten av dem som vården når är personer med social problematik. Den grupp där rådgivnings- och behandlingsinsatser kan ge de största vinsterna är socialt etablerade personer.
  • Forskningsresultat visar att nio av tio personer med missbruk eller beroende helst vill söka hjälp inom hälso- och sjukvården.
  • Endast 5% vill helst söka vård inom socialtjänsten.
  • Det finns starka samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som kriminalitet, arbetslöshet och hemlöshet.
  • Forskning har visat att en betydande andel av dem som är hemlösa också har ett skadligt narkotikabruk samt att skadligt narkotikabruk ökar risken för hemlöshet
  • En befolkningsstudie om narkotikaanvändning från 2008 visar att narkotikabruket är större bland arbetslösa eller personer med ekonomiska problem, bland bostadslösa, bland personer med svaga sociala nätverk och med psykisk ohälsa.
19
Q

Psykisk samsjuklighet

A

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vis psykisk sjukdom och vid missbruksproblem.

Psykossjukdom

  • Om man får en psykos får man förändrad verklighetsuppfattning och vanföreställningar, till exempel att man känner sig styrd eller övervakad utan att vara med. Det är också vanligt att man hör röster sim inte finns.
  • En Psykos kan komma plötsligt, men det vanligaste är att den utvecklas under tid. Hur länge en psykos varar varierar också. En del får en psykos bara en gång, medan hos andra är återkommande. Schizofreni är ofta en långvarig form av psykos.

Bipolär sjukdom
* Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora livsglädjen. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt

Depression

Ångestsyndrom
* Social fobi är en ångeststörning där individen upplever obehag eller rädsla i eller inför sociala situationer.

Personlighetsstörningar
* En personlighetsstörning har ett komplext mönster av olika förstärkta personlighetsdrag vilka är integrerade i personligheten och vilka inte uppträder situationsberoende.

Neuropsykiatriska störningar
* Till de neuropsykiatriska störningarna räknas bland annat ADHD, Aspergers syndrom och Autism.

20
Q

Några grundbegrepp

A
  • Rus - En upplevelse
  • Bruk - ett (ofta upprepat) beteende för att söka rusupplevelser
  • Riskbruk - ett mönster av bruk med stor risk för skada
  • Missbruk - ett upprepat beteende med skadliga konsekvenser
  • Beroende - ett internationellt erkänt sjukdomstillstånd (WHO, ICD, DSM)
  • Dock har fler beteckningar nu uppkommit även i diagnossystemen: “abuse” och “skadligt bruk”
21
Q

Alkoholberoendesyndromet

A

Ett av alkoholproblemen, men inte det enda. Så beroendesyndromet som ett eget problem, inte reducerat till olika följdproblem
Alkoholberoende: Sociala problem, fysiska problem och Psykiska problem.

22
Q

Begreppet sjukdom i diagnossystemen

A
  • Att ett syndrom tas upp i de internationella diagnossystemen ICD eller DSM innebär erkännande av att det är en “sjukdom”.
  • Detta kan få betydelse juridiskt och ekonomist, t.ex…
  • Sjukkassa för inkomstbortfall - gäller ibland villkorat, t.ex. under pågående vård.
  • Förbud att avskeda pga sjukdom (LAS) - men dock pga att man inte medverkar till rehabilitering, att man utgör fara eller att arbetsgivaren inte kan erbjuda lämpliga uppgifter.
  • Rätt till sjukvård - dock ej konsekvent. I Sverige saknar alkoholister och narkomaner tydlig rätt till behandling (som i så fall skulle erbjudas genom landstinget) utan måste begära behandling som bistånd genom socialtjänsten.
23
Q

Innebörden av begreppet sjukdom

A
  • Sjukdomsbegreppet är en “social konstruktion”, som innebär:
  • en identifiering av en viss typ av mänskligt lidande, med gemensamma tecken, symptom och med likheter i sjukdomsprocess - dvs. ett “syndrom”, samt
  • att det internationella behandlarsamfundet (läkare, sjuksköterskor, terapeuter m.fl.) erkänner att detta syndrom ska vara föremål för behandling till bot eller lindring (d.v.s. ett praxisbegrepp)
  • Metabudskapet i sjukdomsbegreppet:
  • Ditt lidande erkänns. Du har (eller bör ha) rätt till vård och behandling, till bot eller lindring.
24
Q

Tre nivåer av prevention

A
  • Primär prevention - åtgärder inriktade på folkhälsan, dvs förebygga att människor drabbas (exempelvis vaccinationer, påverka livsstil m.m)
  • Sekundär prevention - åtgärder inriktade på riskgrupper som är på väg att utveckla vissa problem (exempelvis personer med hög riska för hjärtinfarkt, hög risk för alkoholberoende m.m)
  • Tertiär prevention - åtgärder inriktade på personer som har utvecklat vissa problem, för att minska deras skadeutveckling (exempelvis behandlingsinsatser samt återfallsprevention)
25
Q

Riskbruk - Skadligt bruk - Beroende

A
  • “Riskbruk” är en term som används för att identifiera riskgrupper - men innan skada nödvändigtvis har uppträtt. När det gäller alkohol avses:
  • dels högkonsumtion
  • dels konsumtion som sker på riskabelt sätt (t.ex. starkt berusningsdrickande, drickande i samband med graviditet, drickande i samband med viss farlig verksamhet etc.)
  • “Skadligt bruk” avser när skada faktiskt har inträffat - fysiskt, psykiskt eller i social funktion (men utan att beroende föreligger)
  • Anges endast om beroende ej föreligger, men då alk/droganvändningen medfört skador för hälsan, fysiskt eller mentalt. Här ingår också nedsatt social funktion – t.ex. minskad förmåga att relatera.
  • “Beroende” - avser ett speciellt tillstånd där den enskilde saknar förmåga att långsiktigt reglera och moderera sitt bruk. Det utesluter dock inte begränsad, kortsiktig kontroll. Olika kriterier på fysisk och psykologisk nivå, men den psykologiska nivån dominerar (antal kriterier). Viljan är sjuk
26
Q

International Classification of Diseases and Causes of Death (10:e versionen) ICD-10

A

Beroende: Minst 3 av följande 6 kategorier (något av symptomen ska ha förekommit under senaste året):
A. Ett starkt behov (sug) eller känsla av tvång att ta drogen.
B. Kontrollförlust dvs svårt att kontrollera bruket, mängden, eller tidpunkten.
C. Fysiska abstinensbesvär eller bruk av drog för att undvika sådana besvär
D. Höjd tolerans
E. Central aktivitet: offrar andra intressen på grund av alkohol/drogbruket eller avsevärd tid går åt.
F. Besatthet: Fortsatt användning trots upprepade psykiska, fysiska eller kognitiva problem, om vilka personen kunnat förväntas vara medveten.

27
Q

Diagnostic and Statistical Manual of Psychiatric Disorders (4:e revisionen) DSM-IV

A

Beroende:
Minst 3 av följande 7 kriterier uppfyllda under en 12-månaders period
1. Höjd tolerans
2. Abstinensbesvär
3. Intag i större mängd eller under längre tidsperiod än planerat
4. Oförmåga att minska ned eller sluta
5. Avsevärd tid går åt till att skaffa drogen, inta den eller återhämta sig efter bruk
6. Givit upp eller begränsat viktiga sociala eller yrkesmässiga aktiviteter eller fritidsintressen pga drogbruket
7. Fortsatt drogbruk trots vetenskap om fysiska eller psykiska problem som sannolikt orsakats av eller förvärrats av drogbruket.

Specificera: “Med fysiskt beroende” om antingen Tolerans eller Abstinensbesvär finns, annars “Utan fysiskt beroende”.
I “varaktig fullständig remission”: Tidigare uppfyllt, men inget aktuellt kriterium senaste 12 månaderna
I “varaktig partiell remission”: Tidigare uppfyllt, men högst 2 aktuella kriterier senaste 12 månaderna.

Missbruk: (Maladaptivt mönster med negativa konsekvenser) Kriterier för Beroende har aldrig uppfyllts. Ett eller flera av följande 4 kriterier uppfyllda under en 12-månaders period.

  1. Upprepad droganvändning som medför oförmåga att uppfylla sina förpliktelser i arbete, skola eller hem.
  2. Upprepad användning i situationer som är fysiskt riskabla
  3. Upprepade drogrelaterade problem med rättsvårdande myndigheter
  4. Fortsatt användning trots upprepade/ihållande sociala el, interpersonella problem som orsakas eller förvärras av drogbruket.
28
Q

Begreppet Riskbruk

A
  • Inga internationellt entydiga gränsdragningar - något olika gränser i olika länder
  • De flesta risker är linjära dosrelaterade risker, utan klara brytpunkter.
  • Hur stor risk man kan acceptera är i hög grad en etisk fråga: Hur många kan vi offra utan att ingripa?
  • Var gränsen dras beror därmed på kulturella drag - t.ex. hur ruspositiv är man vanligen i denna kultur? Hur riskbenägen?
29
Q

Typ I och typ II bland manliga alkoholister (Cloninger m.fl.)

A

Typ I: Sen debut, långsam progression. Ej utagerande. Miljöberoende. 75% av manliga alkoholister. “Miljöberoende”. Denna typ påverkas av arv och miljö i kombination dvs arvet tenderar att slå ut då miljöfaktorer också föreligger.

Typ II: Tidig debut. Snabb progression. Utagerande (kriminalitet, våld). Ej miljöberoende. Arv framför allt far-son. 25% av manliga alkoholister. Här tenderar arvet att slå ut beroende av miljöfaktorer. Biologisk markör finns (lägre MAO, enzym som reglerar bland annat serotonin).

30
Q

Vilka är de biologiska skälen till att kvinnor tål mindre alkohol än män?

A
  • Kvinnor har i snitt mindre kroppsvikt
  • Män har högre andel vatten per kilogram. Mer utspädning.
  • Metabolisering av alkohol kompliceras hos kvinnor av att samma enzym är aktivt i hantering av kvinnligt könshormon.
31
Q

Kvinnlig alkoholism

A

Tre grupper enligt Dahlgren:

  1. Unga utagerande kvinnor som dricker som unga utagerande män.
  2. Yrkeskvinnor med höga krav, högkonsumtion kvällar och helger.
  3. Äldre pensionerade, isolerade.
    - Bland grupperna 1 och 3 ökar suicid.
    - Det tomma boets syndrom (Curlee): plötslig debut och snabb progression bland medelålders kvinnor som förlorat identitet tidigare starkt knuten till man och barn.
    - Cloninger: Unga kvinnor som är utåtriktade dricker mer, och äldre kvinnor som inte är det dricker mer.
32
Q

Varför screening?

A
  • Gallring i sig själv är således bara det första steget i en sekventiell, flerdimensionell process bestående av:
  • Identifiering
  • Diagnostisering och
  • Behandling eller rehabilitering
  • I forskning är det viktigt att veta omfattningen av problemet.
33
Q

Arv och Miljö

A
  • Av barn vars biologiska föräldrar inte har missbruksproblem utvecklar mycket få eget missbruk (mindre än 4%)
  • Om en biologisk förälder missbrukar så ökar risken att barnen också gör det (4-5 gånger så hög risk), trots att de inte levt med missbrukande föräldern.
  • Om båda biologiska föräldrarna missbrukar så ökar risken ytterligare (nästan ny dubblering)
  • Alltså: En påtagligt ökad risk hänger samman med biologiska arv.
  • Men även om båda biologiska föräldrarna missbrukat, så gäller detta inte majoriteten av barnen. De flesta av dessa (ca: 70%) missbrukar inte.

Man ärver varken missbruk eller beroende - men man ärver en ökad sårbarhet. Både arv och miljö spelar stor roll.

Moment 3 (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions