Retorik Flashcards
Retorik = läran om talekonsten
Varför retorik?
I det moderna samhället är retoriken nyckeln till att påverka och informera. Den används praktiskt vid presentationer och teoretiskt vid att analysera andras framföranden, och genom att använda den effektivt kan vi stärka vår förmåga att övertyga och engagera när vi kommunicerar våra budskap.
Retoriken får fäste i västvärlden
Retorikens betydelse sträckte sig från det antika Grekland till Rom, präglade den kristna kyrkans tid och blomstrade under renässansen. Efter antiken förblev retorisk utbildning en konstant del av utbildningsideal.
Retoriken försvinner ett tag…
Romantikens inflytande mot slutet av 1700-talet ifrågasatte retorikens regler till förmån för geniet som ett ideal, kännetecknat av friheten att uttrycka inspiration både verbalt och skriftligt. Ersättningen av latin med modersmålet under 1800-talet bidrog också till retorikens tillfälliga glömska då dess språk var latin.
…men kommer tillbaka
Retoriken, synlig i presidentvalen i USA, återfick popularitet efter 1930-talet. Propagandans kraft under kriget ökade intresset för retorik genom viljan att förstå dess mekanismer. Idag används retorik inom olika yrken och områden, både praktiskt vid tal och teoretiskt i mediernas analys, inklusive reklam, filmer, telefonförsäljning och kommunikationsmönster.
Viktiga delar i ett bra tal
Språket är anpassat efter situationen och publiken
Talaren bjuder på sig själv och är personlig
Talaren har ett engagerat kroppsspråk och använder rösten som ett verktyg (tempo, variation, betoningar)
Talet är väl uppbyggt och har en tydlig röd tråd
Talet innehåller minst ett par riktigt starka formuleringar som alla minns efteråt
Retorikens historia
På 400-talet f.v.t. utformades retorikens principer. Aristoteles skrev “Retoriken” och identifierade tre taltyper i atenska demokratin: rådstal för beslut, rättstal för rättegångar och festtal för ceremonier som hyllning eller kritik.
Retorikens historia
Aristoteles ansåg att målet med alla tal är att övertyga lyssnarna om att det som sägs är sant. Han identifierade tre sätt att övertyga: genom etos (trovärdighet), logos (logik) och patos (känslor).
Etos, patos, logos
Enligt klassisk retorik består ett starkt tal av tre delar:
ETOS: Talaren måste vara trovärdig och engagerande för att få lyssnarna att tro på det som sägs, vilket kräver sympati och välvilja från åhörarna.
PATOS: Genom att väcka känslor som hopp eller medlidande, eller betona gemensamma värden, skapas en koppling mellan talare och åhörare.
LOGOS: Användning av förnuftsbaserade argument, som fakta, statistik och logisk resonemang för att övertyga intellektuellt.
Genom att kombinera ethos, pathos och logos skapas en övertygande argumentation som tilltalar publiken på olika nivåer: deras förtroende för talaren, deras känslor och deras intellektuella resonemang.