Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Datakom > repition > Flashcards

repition Flashcards

1
Q

Internetworking

A

De protokoll och funktioner som behövs för att skicka

data över olika nät.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Datasäkerhet

A

Datasäkerhet handlar om hur man säkerst’ller att sändare och mottagre vet vem det äd de pratar med, samt hur man säkerställer att meddelandet inte kan läsas eller ändras av någon på vägen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

1.fysiska skiktet

A 
Det fysiska skiktet är ansvarigt för att skicka bitar mellan 2 noder som är kopplade via en fysisk länk
>PCM
>Data --> signal
>Bandbredd
>Störningar
>Prestanda
>Digital transmission/Linjekodning
>Analog transmission/modulering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Prestanda

A

Throughput: “Verkliga” transmissionskapaciteten
mellan en sändare och mottagare (bitar/sekund).
Fördröjning (Latency): Tiden det tar att skicka ett
meddelande mellan sändare och mottagare. Summa
av utbredningstid, transmissionstid, kötid och betjäningstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

2.länkskiktet

A 
Länkskiktet är ansvarigt för att överföra ramar från not till nästa nod över en länk
>Länkprotokoll: funktioner för hantera en länkförbindelse, feldetektering, felhantering och flödeskontroll, framing
>Framing/bitstuffing
>PPP
>Multiplexering
>Lokala nät
>trådad LAN -ethernet
>Kollisionsdomän
>Multiple Access protocol(MAC)
>switch
>Fysisk adrss(MAC)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Framing

A

• Protokollet för det fysiska skiktet hanterar en
bitström. Mottagarens länkprotokoll måste kunna
identifiera ramar i denna bitström.
• Länkprotokollet paketerar data i ramar med hjälp av
flaggor så att mottagaren kan veta var nästa ram
börjar (och slutar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför används synkroniseringsbitar?

A

Om multiplexor och demultiplexor inte är
synkroniserade i STDM, kan bitar hamna på fel kanal.
Därför används synkroniseringsbitar (framing bits) i
början av varje ram (jämför med flaggor i
länkprotokoll).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Egenskaper för ett enlänks-LAN

A

All data som skickas på länken når alla terminaler (broadcast).
På grund av dämpningen på länken så har nätet en begränsad
geografisk storlek.
Länken kan förlängas med en repeterare (repeater) som
förstärker signalen.
Den del av länken där en kollison kan inträffa kallas för
kollisionsdomän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Controlled access

A

I metoder med controlled access, kommer terminalerna
överens i förväg om vem som får skicka när eller så finns det
en central enhet som bestämmer. En terminal får inte skicka
data om inte de andra (eller den centrala enheten) har godkänt
det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Random access

A

I metoder med random access eller contention based
access, bestämmer ingen terminal över de andra. Alla
terminaler sköter sig själva och tar egna beslut om när
de ska skicka utifrån en överenskommen algoritm.
Varje terminal använder en förutbestämd procedur för
att ta beslut om huruvida den ska sända data eller ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

unicast vs broadcast

A

unicast- en sändare och en mottagre

broadcast-en sändare skickar till alla terminaler inom det nätet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hubs

A

Senare versioner av Ethernet använde hubs (nätnav). En hub
skickar data från en inkommande länk till alla andra länkar.
Den arbetar därför på det fysiska lagret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Var används DCF

A

wifi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

3.Nätskikt

A

Nätskiktet är ansvarigt för att skicka paket mellan sändar-host och mottagar-host(som kan vara kopplade på olika nät)
>Host to host delivery
>Nätadress –> adressering gemensam för alla nät
>routing –> regler för hur data ska skickas mellan nät till desination
>router –> nätenhet som är kopplad till flera nät och som kan skicka data mellan nät
>IP- förbindelsefri-checksum men ej felhantering/flödeskontroll
>Adressmetoder –> klasslös adressering
>NAT
>ARP
>Forwarding
>ICMP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför görs sista steget av routingen amha av fysisk adress?

A

Sista steget (för att hitta rätt host inom ett nät) görs med
hjälp av fysiska adressen eftersom det är länkprotokollets
uppgift.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

forwarding

A

Alla routrar måste kunna så kallad forwarding, dvs

skicka vidare paket baserat på nätadressen.

17
Q

Vad händer när något går fel i IP?

A

Alla routrar har buffertar där paket lagras i väntan på
processering. När lasten ökar i nätet fylls buffertarna, och
paketfördröjningen ökar. Till slut kan paket kastas på grund av
överfulla buffertar. Eftersom IP inte har någon felhantering
måste ett annat protokoll ta hand om detta.

ICMP som kapslas in i ett IP paket

18
Q

4.transportskiktet

A

Transportskiktet är ansvarigt för att skicka meddelanden mellan 2 applikationsprocesser
>process to process delivery
>Portnummer
>TCP/UDP

19
Q

Transportprotokoll

A

Transportprotokollet ”packar in” (enkapsulerar) data
från applikationen och ser till att det skickas till rätt
mottagarapplikation. Mottagarens transportprotokoll
”packar upp” datan igen

20
Q
  1. sessionskiktet
A

Sessionskiktet är ansvarigt för styrning och synktonisering av dialog mellan sändare och mottagareprocess

21
Q

6.Presentationsskiktet

A

Presentationsskiktet är ansvarigt för översättning, komprimering och krypering av applikationsdata

22
Q

7.Applikationsskiktet

A 
Apllikationsskiktet är ansvarigt för att tillhandhållaanvändartjänster
>client/server modell
>peer to peer p2p
>www 
>DNS
>Fragmentering
>Hopsättning
>MTU--> maxlängd på den payload som kan skickas med protokollet
>
23
Q

www består av 3 delar

A

• Webbsidor (web pages)
HyperTextMarkup Language (HTML) används för statiska
webbsidor
Dynamiska webbsidor skapas med något scriptspråk (JSP, CGI,
ASP, etc.)
• Universal Resource Locator (URL)
Standard för att namnge webbsidor.
• HyperText Transfer Protocol (HTTP)
•Applikationsprotokoll för att hämta webbsidor från en
webbserver.

24
Q

Datasäkerhet 3 koncept

A 
Det finns tre viktiga koncept vad det gäller
datasäkerhet:
1. Skydd mot avlyssning (Privacy)
• Kryptering
2. Skydd mot ändrad data (Integrity)
• Message Digest
3. Autentisering (Authentication)
• Challenge-response (enheter)
• Digital signatur (meddelanden)
25
Q

Beskriv 2G/3G system

2 st

A

> GSM(Global system för mobile communication) brukar kallas för 2G
UMTS(Universal mobile telecommunications system) brukar kallas för 3G

26
Q

GSM(Global System for Mobile communication)

A

> 2G
GSM använder främst TDMA/FDMA
Frekvensband: 900MHz, 1.8GHz

27
Q

UMTS

A

> 3G
CDMA
Frekvensband: 900MHz-2.1 GHz

28
Q

Varaför utvecklades GSM/UMTS

A

det är utvecklat främst för telesamtal och använder liknande arkitektur för kärnnätet

29
Q

Skillnader mellan CSM/UMTS och och Long term evolution(LTE) 4G

A

> Paketkopplat nät
byggt för internetaccess, inte telefoni
Frekvensband: 800MHz, 900MHz, 1.6GHz, 2.6GHz
Högre datahastigheter med OFDMA istället för CDMA
Kräver lösningar för telefoni
–> circuit switched fallback: Telesamtal kopplas via 3G nätet
–>VoIP, typ andra Internet-appar för telefoni
Högre datahastighet och högre frekvenser innebär mycket mindre celler än 2G/3G

30
Q

3 st användarscenarios för 5G

A

> Enhanced mobile broadband: Vanligt användande med högre datahastighet
Ultra reliable latency communication: För extremt tidskritiska applikationer, till exempel “control over the cloud” och självkörande bilar
Massive machine Type communication: Riktat mot Internet of things(IoT)

31
Q

Hur möjliggör 5G IoT applikationer och Ultra reliable low latency communcation applikationer

A

5G ska kunna ha 1 miljon uppkopplade enheter per

kvadratkilometer med fördröjningar på millisekund-nivå

32
Q

2 typer av IoT system

A

> Low pow wide are network(LPWAN):
-System som ska kunna skicka med låg datahastighet över stora
avstånd med extremt låg energiförbrukning.
- Exempel: LoRaWAN, NB-IoT (föreslaget för mMTC i 5G)

> personal area networks(PAN)
• System som kopplar ihop enheter på väldigt korta avstånd.
• Exempel: Bluetooth, Zigbee

33
Q

2 typer av IoT system

A

> Low pow wide are network(LPWAN):
-System som ska kunna skicka med låg datahastighet över stora
avstånd med extremt låg energiförbrukning.
- Exempel: LoRaWAN, NB-IoT (föreslaget för mMTC i 5G)

> personal area networks(PAN)
• System som kopplar ihop enheter på väldigt korta avstånd.
• Exempel: Bluetooth, Zigbee

34
Q

Distance vector

A

• Distance Vector
• Varje nods information om bästa vägar distribueras till nodens grannar
• Bästa väg end-to-end fås fram genom jämförelse med alla möjliga next
hop
• Enkelt, låga krav på processor och minne

35
Q

Link state

A

• Lokal information om topologi flödas (flooding) till alla noder
• Bästa väg end-to-end till alla noder beräknas lokalt i varje nod
(trädbyggnad)
• Komplicerat med krav på processorkraft och minne

Datakom (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions