4.1-4.3 Flashcards

1
Q

Vad består datapaket av?

A

Ett datapaket kan bestå av upp till tre delar
>Header
>Data
>Tail
Huvudet och svansen innehåller kontrollinformation för det protokoll som används

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är payload?

A

Det är den del av paketet som mottagaren har nytta av, det vill säga de data som sändaren skickar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är overhead?

A

Den del av datapaketet som behövs för att payloaden skall kunna komma fram korrekt, det vill säga huvudet och svansen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är mängden overhead som krävs för at dataöverföringen ska vara tillförlitlig?

A

Det beror bland annat på hur mycket störningar det finns på länken som används. Ex optisk fiber ingen störning men trådlös kommunikation mycket störning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När används applikationsprotokoll?

A

Två användarapplikationer använder sig av applikationsprotokoll när de skall komminicera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på applikationsprotokoll

A

Ett exempel är HTTP som används när man hämtar webbsidor från en dator kopplad till internet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallad de datapaket som används i applikationsprotokoll?

A

meddelanden, messages eftersom paketen ofta har en brevkaraktär där man i klartext kan se vad som finns i paketen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför finns länkprotokoll?

A

För att applikationsprotokollet inte skall behöva veta vilken slags länk som används i datöverföring, finns det i varje värddatoren speciell länkhanterare. Länkhantereraren i sändaren och mottagaren använder ett länkprotokoll för att överföringen skall fungera. Länkhanterare tar emot data från applikationen och ser sedan till att dess data kommer fram korrekt till mottagaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför har vi flera olika protokoll?

A

Man delar upp funktionaliteten på detta viset i olika skikt för att göra varje protokoll mindre komplicerad. Om applikationsprotokollet skulle behöva ta hand om länkfunktionerna också hade det gjort programmet ytterst komplicerad, eftersom dessa funktioner beror på vilkem slags länk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas datapaketen i länkprotokollet?

A

ram eller frame. Anledningen är att paketen ramas in av flaggor. Först en startflagga för att tala om att en ny ram startar. Flaggan bestpr av ett antal bitar som sändare och mottagre kommit överrens om, sedan kommer det kontrollbitar som kan innehålla info om hur många bitar datafältet innehåller.

flagga kontroll data kontroll flagga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför använder man flaggor i länkprotokollet?

A

Man vill underlätta för mottagaren att detektera när en ram är slut och nästa börjar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad händer om det blir bitfel?

A

De flesta länkprotokoll innehåller funktioner för att detektera bitfel,så kallade feldetektering, samt funtioner för att se till att felaktig data skickas om, så kallad felhantering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När uppstår bitfel?

A

När mottagaren tolkar en etta som en nolla och tvärtom. Vi måste ha feldetektering för att få tillförlitlig data.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var är den grundläggande principen i feldetekering?

A

Sändaren lägger till en eller flera bitar i slutet av ett datapaket. Värdet på dessa bitar räknas ut mha bitarna i datapaketet. Mottagaren gör samma beräkning på de mottagna bitarna i paketet och jämför resultet med de extra bitarna. Om värdena överensstämmer anses paketet vara korrekt mottaget. I annat fall har dett skett ett eller flera bitfel, vilket medför att mottagaren inte har tagit emot ett korrekt paket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn tre vanliga metoder för feldetektering

A

paritetsbit
cyklisk redunanscheck(crc)
kontrollsunna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar parititetsbit

A

Sändare och mottagare kommer överrens om ifall jämn eller udda paritet ska användas. I vilket fall lägger sändaren till en bit i slutet av datapaketet. Om jämn paritet används lägger sändare till en etta om det fnns ett ojämnt antal ettor i paketet, annars lägger sändaren till en nolla.

17
Q

Vad är problemet med partitetsbit

A

De kan bara användas för att detektera ett ojämnt antal bitfel i ett paket. Om det blir ett jämnt antal bitfel i samma datapaket kan detta inte upptäckas, eftersom paritetsbiten fortfarande stämmer i dessa fall→ krävs andra metoder

18
Q

Hur fungerar crc?

A

I crc represeteras bitarna i paketet av ett polynom. Ett paket som innehåller n bitar , representeras av ett polynom av graden n-1 som betecknas M(x).

19
Q

Hur skulle 10011010 representeras?

A

M(x) = x^7 + x^4 + x^3 + x^1

20
Q

Förklara generatorpolynom

A

Generatorpolynom är ett polynom som sändare och mottagare är överrens om. Låt generatorpolynomet i vårt exempel vara
C(x) = x^3 + x^2 + 1
Vilket innebär attt k = 3 i detta fall. Generatorpolynomet motsvarar ett generatortal som här alltså är 1101

21
Q

Hur hittar man ett polynom R(x) så att M(x)* x^k + R(x) är jämt delbart med C(x)?

A

Det ges av P(x) = M(x) * x^k +R(x)
1 . Multiplicera M(x) med x^k → B(x) = x^3(x^7+x^4+x^3+x) = x^10+x^7+x^6+x^4 → 10011010000
2 . Dividera M(x) med C(x) genom att använda polynomdivision i modulo-2
3 . Resultatet från polynomdivisonen är dels ett polynom f(x) samt en rest R(x)/C(x) → En division mellan x^10+x^7+x^6+x^4 /x^3 + x^2+1 vilket ger resten R(x)= x^2 +1
4 . Vi adderar nu R(x) med B(x) → polynomet kommer vara jämt delbart med C(x) → Det slutgilitiga meddelandet blir alltså P(x) = x^10 +10^7+10^6+x^4 +x^2 +1 som motsvarar 10011010101

22
Q

Vad gör mottagaren när den tar emot P(x)

A

Det utförs en divison mellan P(x) och det övereenskomna generatorpolynomet C(x).
E(x)/C(x). Har paketet kommit fram rätt blir E(x) = 0 då E(x) är jämt delbart med C(x). Om det är skiljt från noll så vet mottagaren att det skett ett bitfel

23
Q

Varför måste man välja C(x) med omsorg?

A

Om E(x) av misstag råkar vara jämnt delbart med C(x). Det gäller att välja C(x) på ett sådant sätt att det är lpg sannolikhet för att detta kommer att inträffa.

24
Q

Hur fungerar kontrollsumma- sändare?

A

> Sändaren delar upp data i segment bestående av ett antal bitar, oftast 16 bitar

> Sedan adderas alla segmenten till varandra, och resultatet blir en delsumma

> Eventuella översjutande bitar adderas sedan till delsumman och bilder en slutsumma. Slutsumman kommer därför att innehålla lika många bitar som varje segment

> Komplement till slutsumman skickas sedan paketet. Man får komplementet genom att byta ut alla ettor till nollor, tvärtom.

25
Q

Hur fungerar kontrollsumma-mottagaren?

A

> Mottagaren delar upp data i samma segment som sändaren. I detta fall kommer även kontrollsummanatt vara ett segment
Alla segment adderas och eventuellt översjuktande bitar adderas efteråt
Sedan tas komplementet av summan
Om komplementet är noll → Paketet har tagits emot rätt

26
Q

Vad är felhantering och på vilka två sätt kan det gå till?

A

Felhantering(error control) används för att säkerställa att data kommer fram korrekt till mottagaren
>Antingen ser mottagaren till att sändaren skickar om de paket som blivit fel
>eller så rättar mottagaren de fel som detekterats

27
Q

Hur ska mottagaren kunna korrigera bitfel själv?

A

Det krävs en mekanism som vrukar kallas forward error correction. Denna mekankism bygger på samma princip som feldetektering: Genom att sändaren lägger till smart valda bitar till paketet kan mottagaren hitta vilka bitar som tagit emot fel

28
Q

Vilka två fall hanterar felhantering via omsändning?

A

> Hantera bitfel

> Hantera paket som tappats bort i nätet

29
Q

Vad går felhantering via omsändning ut på?

A

Få sändaren att skicka om de paket som blivit fel → måste alltså finnas funktioner för att ta reda på vilket datapaket som måste skickas om.

30
Q

Hur kan en mottagare veta att ett paket har kommit bort?

A

Varje paket måste kunna identifieras. Därför får varje paket ett sekvesnsnummer. Om ett paket kommer bort kan mottagaren se detta genom att det blir ett hål i paketsekvensen.

31
Q

Vad är en grundläggande funktion i en omsändningsalgoritm?

A

Alla paket som kommer fram korrekt måste bekräftas av mottagaren. Det finns två typer av bekräftelser: ACK och NAK
> ACK: Mottagaren talar om vilket sekvensnummer som den väntar på. Mottagaren skickar en ACK X, om den har tagit emot paket X-1 och väntar på paket X
>NAK: Mottagaren talar om vilka sekvensnummer som den inte har tagit emot korrekt. En NAK X innebär att paket X har gått förlorat.

32
Q

Vad är timeout - felhandering via omsändning?

A

När sändaren har skickat iväg ett paket vet den att det ska komma en bekräftelse en viss tid senare. Sändaren uppskattar hur lång tid det maximalt bör ta för bekräftelsen att komma. För att det ej ska bli stopp i överföringen sker det en omsändning av paketet.

33
Q

Två styckna automatic-repeat-request(ARQ)?

A

> Stop-and-wait ARQ

> Go-back-N ARQ

34
Q

Hur fungerar Stop-and-wait ARQ?

A

När ett paket har skickats måste sändaren få en bekräftelse för det paketet innan den kan skicka nästa. Om en bekräftelse inte har kommit inom en viss tid, antar sändaren att paketet har kommit bort och skickar därför paketet igen.

35
Q

Vad är nackdelen med stop-and-wait ARQ?

A

Endast ett paket kan skickas åt gången. Det tar lång tid att överföra större mängder data.
Man skulle vilja att sändaren skickar flera paket åt gången utan att behöva vänta på en bekäftelse efter varje paket. → Detta gör man i Go-back-N ARQ

36
Q

Hur fungerar Go-back-N ARQ?

A

Varje paket ska bekräftas men sändaren behöver inte vänta på en bekräftelse innan den skcikar nästa paket. Istället har sändaren ett så kallat sändfönster för att hålla reda på vilka paket som ska skickas samt vilka som är skickade men ännu ej bekräftade. Alla paket antas finnas i en buffert. Till vänster om sändfönstret finnd de paket som blivit bekräftade och därigenom kan tas bort från bufferten. De paket som finns i sändfönstret får skickas. De paket som finns till höger om sändfönstet är de paket som ännu inte får skickas.

37
Q

Vilka markeringar finns det i GO-back-N ARQ?

A

> S → sekvensnummret på det paket som senast skickats
SF → Början på sändfönstret
SL → Slutet på sändfönstret
Sändaren har också ett sändfönsterstorlek som talar om hur många obekräftade paket som kan ivägskickas samtidigt.

38
Q

Vad krävs för att Go-back-N skall fungera?

A

Det krävs att sändfönsterstorleken är mindre än det maxiamala sekvensnummret. Om sekvensnummren kodas med 3 bitar(8), kan sändfönstret maximalt vara 7

39
Q

Hur fungerar selective repeat ARQ?

A

Mottagaren bekräftar de paket som den har tagit emot, men den kan även skicka en negativ bekräftelse, NAK, om något paket gått förlorat. Om en sändare får NAK för t.ex paket 2 så kan den direkt skicka om paket 2
→ krävs hälften så stor sändfönster som största skevensnummret.