Repetition Flashcards

1
Q

Psykometriska test

A

Psykometriska test
– Testsvaren poängsätts med hjälp av
numerisk skala.
– Individens samlade poäng jämförs med
statistisk norm eller gränsvärde.

  • Namnet på mätläran som vi använder inom psykologi för
    – informationsinhämtning,
    – mätning och analys av psykologiska egenskaper och processer
  • Utgår ifrån olika testteoretiska antaganden
  • Innefattar statistiska principer och metoder för att utveckla
    tillförlitliga (reliabla) och användbara (valida) mätinstrument
  • Innefattar statistiska analyser för att undersöka reliabilitet och
    validitet
  • Är utformade i syfte att differentiera
    mellan individer
  • Vilar på antagandet om att
    psykiska egenskaper är
    normalförelade i befolkningen
  • Som bäst är testpoängen ett
    fungerande relativt mått, där
    rangordningen mellan individer
    stämmer med rangordning av den
    psykiska egenskapen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Item – dimension – domän

A
  • Varje uppgift i ett test kallas item
  • Det kan handla om uppgifter, frågor eller påståenden
  • Testsvar på items kan räknas samman till en summa för hela
    testet/deltestet
  • Items används som indikatorer på en underliggande dimension som man
    avser mäta
  • Homogena dimensioner innebär att de items som ingår i dimensionen
    mäter samma förmåga/färdighet/egenskap
  • Flera dimensioner kan utgöra en domän
    – Exempel: intelligens består av flera dimensioner/faktorer t.ex. verbal, spatial
    och numerisk förmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Svarsformat på frågeformulär

A
  1. Dikotoma svarsalternativ
    □Ja □ Nej
  2. Dikotoma svarsalternativ variant
    □Ja □ Nej □ Vet ej
  3. Multipla svarsalternativ (multiple choice)
    - Testteori är:
    roligt
    spännande
    sövande
    ångestframkallande
  4. Rangordnade multipla svarsalternativ
    - Vilken av följande faktorer hade störst betydelse för ditt val av utbildning?
    Markera med 1 för den viktigaste, med 2 för den näst viktigaste osv:
    Lönen
    Social status
    Bli en intressant person
    Att få hjälpa andra
  5. Likertskala
    1 - 5
    Stämmer inte alls - stämmer precis
  6. VAS- Visual Analog Scale
    Ingen smärta <—-> Värsta tänkbara smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Viktiga statistiska
grundbegrepp

A

Beskrivande statistik
 Används för att sammanfatta/beskriva data
 Centralmått
 Spridningsmått
 Frekvenser
 Sambandsmått

Inferentiell/hypotesprövande/signifikanstestande
statistik
 Används för att dra slutsatser om egenskaper i
populationen utifrån stickprovet
 Är skillnaden mellan två grupper verklig, eller
slumpmässig?
* För inferentiell statistik används sannolikhetsteorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Variabel

A

 Allt som mäts – data, ordnas i variabler inför databearbetning
 En variabel måste variera – alltså måste den anta minst två värden
 Variabler kan vara av olika typer beroende på vad det är för typ av
egenskap/skala de representerar

Kvantitativ variabel
 Diskret: Tar bara hela värden, t.ex. antal studenter i rummet
 Kontinuerlig: Tar alla värden, t.ex. temperatur (+/-, decimaler)

Kvalitativ variabel
 Dikotom: Tar endast två värden, t.ex. ja / nej (yrsel)
 Kategorisk: Tar flera värden, t.ex. nationalitet, humör, bety

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Skaltyp/datanivå

A

Kvalitativa variabler:
1. Nominalskala (exempel kön, ingen egentlig skala, frekvensräkning)
2. Ordinalskala (exempel social klass. Styrka. Rangordning)

Kvantitativa variabler
3. Intervallskala (exempel temperatur. Styrka med lika intervall. Addition och subtraktion)
4. Kvotskala (exempel vikt och längd. Styrka, lika intervall och absolut nollpunkt. Addition, subtraktion, division och multiplikation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Frekvenstabeller

A

Inom psykometrin summeras svar på items/indikatorer till
dimensioner
* Testresultatet kommer att få en frekvensfördelning som kan
visas grafiskt i ett histogram
* För att beskriva hur fördelningen ser ut används centralmått
och spridningsmått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Centralmått

A

Tre vanliga mått är
 Typvärde: det värde som är vanligast, dvs.
oftast förekommande
 Median: det värde som ligger i mitten, dvs.
hälften ligger under och hälften över
 Medelvärde: summan av alla värdena
dividerat med antalet värden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Normalfördelad data

A

Om värdena är normalfördelade = medelvärdet = median = typvärde, och tvärtom om det inte är normalfördelat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Spridningsmått

A

Beskriver hur mycket värdena i en variabel varierar
 Variationsbredd (range)
 Percentiler och kvartiler
 Varians
 Standardavvikelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Variationsbredd

A

 Enklaste sättet att beskriva variationen är att
använda variationsbredd som talar om
skillnaden mellan högsta och lägsta värdet.
 Dock ej så informativt vad gäller hela gruppens
spridning

Variationsbredd (range):
Xmax – Xmin
Högsta värdet – lägsta värdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Percentiler och kvartiler

A

 En percentil är ett värde under vilket en viss procentandel av
värdena ligger
- P50 = 50:e percentilen markerar gränsen under vilken hälften av
värdena ligger
- P10 = 10:e percentilen markerar gränsen under vilken 10 % av
värdena ligger

 De percentiler som delar värdena i fjärdedelar kallas kvartiler
- q1 = P25 = 25 % ligger under
- q2 = P50 = 50 % ligger under
- q3 = P75 = 75 % ligger under

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varians och standardavvikelse

A

 Ett vanligt mått på spridning är standardavvikelsen (s)
 Talar om hur mycket värdena (i genomsnitt) varierar kring
medelvärdet
 Standardavvikelsen används vanligen tillsammans med
medelvärdet
 Variansen är lika med standardavvikelsen i kvadrat (s 2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Stickprovets (urvalets eller samplets) och
populationens varians och standardavvikelse

A

 Teoretiskt viktigt att skilja mellan populationens parametrar och
stickprovets estimat
 Estimat: Stickprovets varians (s 2) och standardavvikelse (s)
 Parametrar: Populationens varians (σ2) och standardavvikelse (σ)
 Vi kan enkelt beräkna stickprovets medelvärde, varians och
standardavvikelse
 Populations parametrarna är däremot okända
 Stickprovets estimat används för att skatta populationens parametrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Skattningar/estimat

A

 Stickprovets medelvärde (x) är en bra skattning på
populationens medelvärde (μ)
 Det betyder att vi kan använda stickprovets medelvärde för
dra slutsatser om populationens medelvärde

x = μ
Stickprovets medelvärde = populationens medelvärde

Samplets standardavvikelse (s) är inte så bra skattning på
populationens standardavvikelse (σ)
 Detta därför att spridningen är känslig för hur stort
stickprovet är (storleken på n)
 Därför görs korrigeringen n – 1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Normalfördelningen och s

A

 Normalfördelningen är klockformad och symmetrisk
 Fördelningens utseende bestäms helt av medelvärdet och spridningen
 Hela ytan under kurvan motsvarar 100%
 Inom vissa gränser hittar vi en viss % av värdena

 Inom gränserna ± 1 s kring medelvärdet ligger 68% av observationerna
 Inom gränserna ± 2 s kring medelvärdet ligger 95% av observationerna
 Inom gränserna ± 3 s kring medelvärdet ligger 99% av observationerna

17
Q

Vad är ett z - värde

A

 z visar hur många standardavvikelser ett rådata är från medelvärdet
 Eftersom z-värdet är ett standardvärde kan vi jämföra mätvärden från
olika skalor
 z beräknas enligt följande formel:
 För z-värdena gäller:
 Skalans medelvärdet är alltid lika med noll
 Skalans standardavvikelsen är alltid lika med 1

18
Q

Normalfördelning av egenskaper

A

 Många egenskaper som vi sysslar med är ungefär normalfördelade,
exempelvis längd, IQ, skostorlek, osv.
 Detta innebär att de flesta har ett värde som ligger runt medelvärdet, och
att det finns få som har ett värde som ligger långt under/över medelvärdet

 IQ har ett medelvärde = 100 och en
spridning kring det (s = 15)
 Detta förhållande kan beskrivas med
normalfördelningen
 Vi säger att data är normalfördelad

19
Q

Fördelning av data i mindre stickprov

A

 Om vi tar ett litet stickprov kommer
spridningen inte att vara exakt som
populationens
 Ju större stickprov, desto mer lik blir
spridningen populationens

20
Q

Fördelningsformer

A

Normalfördelning = symmetrisk klockornad fördelning

Bimodalfördelning = har två toppar. Två typvärden och median och medelvärde är samma

Positiv skev fördelning = e n svans som sträcker sig mot höga värden. Typvärde –> Md –> M

Negativ skev fördelning = en svans som sträcker sig mot låga värden. M –> Md –> Typvärde

21
Q

Korrelation

A

 Beskriver sambandet mellan två egenskaper/variabler
 Säger om två egenskaper/variabler samvarierar – rör sig
tillsammans
 om det sker en förändring i den ena då sker det också förändring i den
andra
 Ett av de vanligaste formerna för att beskriva statistiska
samband är med hjälp av korrelatione

22
Q

Riktningen på sambandet

A

Enkelriktat samband
 Den ena variabeln påverkar den andra

Dubbelriktat samband
 De två variablerna påverkar varandra

23
Q

Korrelationer och tolkning av samband

A

 Många drar för långt gående slutsatser från
korrelationsstudier
 Några saker att akta sig för:
 Kausalitet
 Skensamband/bakomliggande variabel
 Slumpmässiga samband

24
Q

Korrelationskoefficienten

A

 Korrelation kan uttryckas i siffror för att få ett mått på hur
mycket två variabler samvarierar
 Korrelationskoefficienten r talar om hur starkt sambandet är
 Det finns många typer av korrelationskoefficienter där den
vanligaste är Pearsons korrelationskoefficienten (r)
 r varierar mellan –1 och +1
 r beskriver linjära samband, ej kurvlinjära

25
Q

Korrelationer är användbara

A

 Ofta det enda vi har…
 Grund för många andra statistiska analyser
 Faktoranalys
 Regressionsanalys
 …men lätta att feltolka