Repetition Flashcards
Psykometriska test
Psykometriska test
– Testsvaren poängsätts med hjälp av
numerisk skala.
– Individens samlade poäng jämförs med
statistisk norm eller gränsvärde.
- Namnet på mätläran som vi använder inom psykologi för
– informationsinhämtning,
– mätning och analys av psykologiska egenskaper och processer - Utgår ifrån olika testteoretiska antaganden
- Innefattar statistiska principer och metoder för att utveckla
tillförlitliga (reliabla) och användbara (valida) mätinstrument - Innefattar statistiska analyser för att undersöka reliabilitet och
validitet - Är utformade i syfte att differentiera
mellan individer - Vilar på antagandet om att
psykiska egenskaper är
normalförelade i befolkningen - Som bäst är testpoängen ett
fungerande relativt mått, där
rangordningen mellan individer
stämmer med rangordning av den
psykiska egenskapen.
Item – dimension – domän
- Varje uppgift i ett test kallas item
- Det kan handla om uppgifter, frågor eller påståenden
- Testsvar på items kan räknas samman till en summa för hela
testet/deltestet - Items används som indikatorer på en underliggande dimension som man
avser mäta - Homogena dimensioner innebär att de items som ingår i dimensionen
mäter samma förmåga/färdighet/egenskap - Flera dimensioner kan utgöra en domän
– Exempel: intelligens består av flera dimensioner/faktorer t.ex. verbal, spatial
och numerisk förmåga
Svarsformat på frågeformulär
- Dikotoma svarsalternativ
□Ja □ Nej - Dikotoma svarsalternativ variant
□Ja □ Nej □ Vet ej - Multipla svarsalternativ (multiple choice)
- Testteori är:
roligt
spännande
sövande
ångestframkallande - Rangordnade multipla svarsalternativ
- Vilken av följande faktorer hade störst betydelse för ditt val av utbildning?
Markera med 1 för den viktigaste, med 2 för den näst viktigaste osv:
Lönen
Social status
Bli en intressant person
Att få hjälpa andra - Likertskala
1 - 5
Stämmer inte alls - stämmer precis - VAS- Visual Analog Scale
Ingen smärta <—-> Värsta tänkbara smärta
Viktiga statistiska
grundbegrepp
Beskrivande statistik
Används för att sammanfatta/beskriva data
Centralmått
Spridningsmått
Frekvenser
Sambandsmått
Inferentiell/hypotesprövande/signifikanstestande
statistik
Används för att dra slutsatser om egenskaper i
populationen utifrån stickprovet
Är skillnaden mellan två grupper verklig, eller
slumpmässig?
* För inferentiell statistik används sannolikhetsteorin
Variabel
Allt som mäts – data, ordnas i variabler inför databearbetning
En variabel måste variera – alltså måste den anta minst två värden
Variabler kan vara av olika typer beroende på vad det är för typ av
egenskap/skala de representerar
Kvantitativ variabel
Diskret: Tar bara hela värden, t.ex. antal studenter i rummet
Kontinuerlig: Tar alla värden, t.ex. temperatur (+/-, decimaler)
Kvalitativ variabel
Dikotom: Tar endast två värden, t.ex. ja / nej (yrsel)
Kategorisk: Tar flera värden, t.ex. nationalitet, humör, bety
Skaltyp/datanivå
Kvalitativa variabler:
1. Nominalskala (exempel kön, ingen egentlig skala, frekvensräkning)
2. Ordinalskala (exempel social klass. Styrka. Rangordning)
Kvantitativa variabler
3. Intervallskala (exempel temperatur. Styrka med lika intervall. Addition och subtraktion)
4. Kvotskala (exempel vikt och längd. Styrka, lika intervall och absolut nollpunkt. Addition, subtraktion, division och multiplikation)
Frekvenstabeller
Inom psykometrin summeras svar på items/indikatorer till
dimensioner
* Testresultatet kommer att få en frekvensfördelning som kan
visas grafiskt i ett histogram
* För att beskriva hur fördelningen ser ut används centralmått
och spridningsmått
Centralmått
Tre vanliga mått är
Typvärde: det värde som är vanligast, dvs.
oftast förekommande
Median: det värde som ligger i mitten, dvs.
hälften ligger under och hälften över
Medelvärde: summan av alla värdena
dividerat med antalet värden
Normalfördelad data
Om värdena är normalfördelade = medelvärdet = median = typvärde, och tvärtom om det inte är normalfördelat
Spridningsmått
Beskriver hur mycket värdena i en variabel varierar
Variationsbredd (range)
Percentiler och kvartiler
Varians
Standardavvikelse
Variationsbredd
Enklaste sättet att beskriva variationen är att
använda variationsbredd som talar om
skillnaden mellan högsta och lägsta värdet.
Dock ej så informativt vad gäller hela gruppens
spridning
Variationsbredd (range):
Xmax – Xmin
Högsta värdet – lägsta värdet
Percentiler och kvartiler
En percentil är ett värde under vilket en viss procentandel av
värdena ligger
- P50 = 50:e percentilen markerar gränsen under vilken hälften av
värdena ligger
- P10 = 10:e percentilen markerar gränsen under vilken 10 % av
värdena ligger
De percentiler som delar värdena i fjärdedelar kallas kvartiler
- q1 = P25 = 25 % ligger under
- q2 = P50 = 50 % ligger under
- q3 = P75 = 75 % ligger under
Varians och standardavvikelse
Ett vanligt mått på spridning är standardavvikelsen (s)
Talar om hur mycket värdena (i genomsnitt) varierar kring
medelvärdet
Standardavvikelsen används vanligen tillsammans med
medelvärdet
Variansen är lika med standardavvikelsen i kvadrat (s 2)
Stickprovets (urvalets eller samplets) och
populationens varians och standardavvikelse
Teoretiskt viktigt att skilja mellan populationens parametrar och
stickprovets estimat
Estimat: Stickprovets varians (s 2) och standardavvikelse (s)
Parametrar: Populationens varians (σ2) och standardavvikelse (σ)
Vi kan enkelt beräkna stickprovets medelvärde, varians och
standardavvikelse
Populations parametrarna är däremot okända
Stickprovets estimat används för att skatta populationens parametrar
Skattningar/estimat
Stickprovets medelvärde (x) är en bra skattning på
populationens medelvärde (μ)
Det betyder att vi kan använda stickprovets medelvärde för
dra slutsatser om populationens medelvärde
x = μ
Stickprovets medelvärde = populationens medelvärde
Samplets standardavvikelse (s) är inte så bra skattning på
populationens standardavvikelse (σ)
Detta därför att spridningen är känslig för hur stort
stickprovet är (storleken på n)
Därför görs korrigeringen n – 1