Puts- och murbruk

Question 1

Beståndsdelar i Puts- och murbruk?

Answer 1

Bindemedel, vatten, ballast, tillsatsmedel.

Question 2

Vad används murbruk till?

Answer 2

Sammanfoga enskilda murstenar till murverk

Question 3

Vad används Putsbruk till?

Answer 3

Ge bakomliggande väggen ett vist klimatskydd samtidigt som estetiska effekter uppstår

Question 4

Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?

Answer 4

Ickehydrauliskt och hydrauliskt.

Question 5

Vilka bindemedelstyper används i Sverige?

Answer 5

Kalk-Lägst hållfasthet
Cement-Högst hållfasthet
Kalkcement-Det vanligaste bland bindemedel

Question 6

Vad är osläckt kalk, bränd kalk, släckt kalk?

Answer 6

Osläckt/bränd kalk-Kalciumoxid, uppvärmd kalksten (kalciumkarbonat), koldioxid avgår.

Släkt kalk-Kalciumhydroxid, om man tillför den osläckta kalken vatten så avgår
värme i en exoterm reaktion, stelnar i kontakt med koldioxid.

Man skiljer på torrsläckning (precis så mycket tillförd vätska som behövs ”pulver”) och våt släckning
(då extra vatten tillförs ”slam”)

Question 7

3 olika bindemedel?

Answer 7

1. Cement
2. Murcement
3. Blandbinddemedel

Question 8

Hur påverkas bruksegenskaperna av kornstorleken och graderingar hos ballasten?

Answer 8

De påverkar i hög grad, det viktigaste ballastmaterialet är sand. Den specifika ytan bör vara så liten
som möjligt, men den största fraktionen bör ej överstiga en tredjedel av skiktstorleken eller att
arbetbarheten försämras.

Question 9

Nämn några olika tillsatsmedel till bruk.

Answer 9

Luftsporbildare
Plasticeringsmedel
Acceleratorer
Frostskyddsmedel
Vattenavvisande medel

Question 10

Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymandelar?

Answer 10

K-släkt kalk
KC-hydraliskt kalk
K 1:4, en volymdel kalk blandat med 4 volymdelar sand
KC 2:1:12, två volymdelar kalk blandat med 1 volymdel cement blandat med 12 volymdelar sand
K 100/850 Per hundra kilo kalk har man 850 kilo sand
KC 50/50/650 Per femtio kilo kalk + femtio kilo cement har man 650 kilo sand

Question 11

Hur indelas murbruk i olika murklasser?

Answer 11

A-E, där:
A- starkast (mycket cement)
E- svagast (mycket kalk)

Question 12

Beskriv mekanismerna för ett kalkbruks hårdnande

Answer 12

Torkning-(vatten avgår, får en del hållfasthet, störst krympning)
Karbonatisering-(tar upp koldioxid från luften, blir ordentligt hårt, krympning obetydlig,
kan ta mycket lång tid)

Question 13

Beskriv mekanismerna för ett cementbruks hårdnande

Answer 13

Hydratisering-kemisk reaktion mellan bindemedlet och vatten

Question 14

Vad är torrbruk?

Answer 14

Samtliga torra delmaterial blandas till ett bruk, man tillsätter bara vatten vid användning.

Question 15

Vad är ädelbruk?

Answer 15

Ett färgat torrbruk.

Question 16

Vilka väsentliga krav brukar ställas på det färska bruket?

Answer 16

Det ska ha god arbetbarhet (främst smidighet, ingen vattenseparation)

Question 17

Vilka konsekvenser ha fri. Respektive förhindrad krympning för olika bruk?

Answer 17

Den fria krympningen är en oförhindrad krympning och är mycket stor de första timmarna. Ett mått
på den förhindrade krympningen är de spänningar som uppkommer i materialet då krympningen
förhindras, kan ge upphov till sprickor.

Question 18

Vilka olika krav kan ställas på putsbruk?

Answer 18

Det ska aldrig vara starkare än underlaget. Den maximala kornstorleken ska vara 1/5 till ½ av
putsskiktet tjocklek.

Question 19

Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen.

Answer 19

Grundningsskiktet-Har som uppgift att reglera vattenuppsugningen, ska vara så tunt som
möjligt 1-2 mm, men måste vara heltäckande, Brukstyp A.
Grovputsen-Jämnar ut underlaget, 10-15 mm, Brukstyp C
Ytputs-Finns flera olika varianter, ska ge putsen dess utseende

Question 20

Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en3-skiktsklass?

Answer 20

Brukstyper ska inte blandas ihop med murbruksklasser. Brukstyper har en gradering från A-D och
avser bara tryckhållfastheten.

Question 21

Beskriv några vanliga ytstrukturer på en puts?

Answer 21

Spritputs-Mycket grov struktur, ballast byts ut mot singel.
Slätputs-Är slät, jämnas av med en rivbräda.
Stänkputs-Som spritputs i miniatyr, ytan blir småkorning.
Rivputs-Man skrapar ytan med en spikbräda när den tillstyvnat men innan den
börjat härda