Keramiska material

Question 1

Vad menas med ”keramiska material” i traditionell mening?

Answer 1

Material uppbyggda av lera, andra oxidmaterial, framförallt silikater eller rena oxider. Dessa material
bränns sedan till en hög temperatur så de får sina slutliga egenskaper.

Question 2

Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkningen?

Answer 2

Förbehandling av råmaterial
Formning av produkterna
Torkning av råprodukterna
Bränning och avkylning
Sortering

Question 3

Tillsatsmaterial förutom lera

Answer 3

ex. sand, kalk, tegelkross, sågspån o.d.

Question 4

Vad är ett magringsmedel? Varför används magringsmedel?

Answer 4

Tillsatsmedel vid tillverkning av keramer, bestående av stora korn av icke-plastiska material, t.ex.
kvarts och chamotte. Magringsmedel minskar keramens krympning och risken för sprickbildning vid
torkning, men även massans plasticitet och formbarhet. Vid den efterföljande bränningen minskar
risken för deformationer om keramen innehåller magringsmedel.

Question 5

Vad gör lera plastiskt och formbart i fuktigt tillstånd?

Answer 5

p.g.a att de enskilda partiklarna i lermassan omges av en vattenhinna

Question 6

Vilka förvittrade material består leran av?

Answer 6

granit, gnejs och porfyr.

Question 7

Vad är skillnaden mellan magra och feta leror?

Answer 7

magra - inte lika mycket av de fina fraktionerna

feta - överskott av de finaste fraktionerna, goda plastiska egenskaper med stor krympning vid uttorknig

Question 8

Vad i huvudsak avgör om en tegellera är röd- eller gulbrännande?

Answer 8

Förhållandet mellan järn och kalkföreningar. Mer kalk ger gulare sten medan kalkfattiga mineraler
ger en rödaktigare ton.

Question 9

Vad är Chamotte?

Answer 9

Krossad, bränd eldfast lera. Chamotte används som en ickeplastisk komponent i eldfasta material för
att minska krympning och torksprickor samt för att ge en skrovlig och färgskiftande yta.

Question 10

Hur sker formgivning av keramiska material?

Answer 10

Strängpressning, lera matas i en kontinuerlig sträng genom en press med munstycken som ger
produkterna önskad form, ex. hål i håltegel.

Question 11

I vilket intervall varierar torktiden?

Answer 11

2-5 dygn

Question 12

I Vilka tre processteg kan man indela tegelbränningen?

Answer 12

Bränning i 150 – 600 grader, Strukturellt bundet vatten avgår tillsammans med vissa ämnen.

Bränning i 300 – 900 grader, Oxidationsperioden, organiska föroreningar förkolnas

Bränning i 900-1150 grader, sintring, lerpartiklarna smälter ihop.

Question 13

4 olika former av vatten i leran efter torkning?

Answer 13

1. Fritt vatten, överskottvatten mellan partiklarna
2. porvatten i porerna
3. absorberat vatten i invändiga och utvändiga partikelytor
4. strukturellt bundet vatten

Question 14

Vad händer mellan de olika bränningstemperatiurerna

1. 150-600 C
2. 300-900 C
3. 900-1150 C

Answer 14

1. Strukturella bundna vattnet avgår hos mineralerna glimmer, järnhydroxid och gips
2. Oxidationsperioden, de organiska materialen förkolnas vid 300C och lerans porositet ökar eftersom vatten och gaser avgår
3. Sintring där de enskilda lerpartiklarna smälter ihop. Materialet erhåller sin slutgiltiga hållfastigheten

Question 15

Hur förändras porositeten med bränningstemperaturen vid bränning av keramiska material?

Answer 15

Vid bränning över 950 grader så minskar porositeten vid ökad temperatur. Dock så kommer
porradien öka med ökande temperatur.

Question 16

Vad är bränningsgrad?

Answer 16

En högre bränningsgrad är en bränning vid högre temperatur.

Question 17

Hur varierar porstorleksfördelningen och specifika ytan med bränningsgraden?

Answer 17

Ytan sjunker med ökad bränningsgrad. Man får även en ökad porstorleksfördelning då porer blir
grövre och mindre porer försvinner.

Question 18

Hur påverkas hållfastheten av bränningsgraden?

Answer 18

Vid högre bränningsgrad så minskar materialets porositet. Detta medför en densitetsökning och
således även en större hållfasthet.

Question 19

Hur påverkas vattenabsorptionen av bränningsgraden?

Answer 19

Absorptionen minskar med en ökad bränningsgrad. Det finbrända teglet är betydligt mer poröst och
absorberar således mer vatten än det hårdbrända.

Question 20

Vad består glasyr av?

Answer 20

Genomskinlig eller ogenomskinlig, glasig ytbeläggning på keramiska material för att ge en tät,
hygienisk och vacker yta.

Question 21

6 saker som är gemensamt för lerbaserade keramiker

Answer 21

1. hårda och spröda
2. momentanelastiska, dvs. saknar krympning och plastiska deformationer
3. värmebeständiga
4. beständiga mot biologiskt och kemiskt angrepp
5. volymbeständiga
6. elektriskt isolerande

Question 22

Vad kan sägas om keramiska materials hygroskopicitet?

Answer 22

Keramiska material har mycket låg hygroskopicitet. Vilket beror på att majoriteten porradierna är
större än 0.1 µm. Vilket överstiger gränsen för att fuktabsorption ska vara möjlig.

Question 23

Varför uppstår ibland saltutslag på murverk?

Answer 23

Teglet innehåller vattenlösliga salter. Blir det fuktigt så löser sig dessa och när vattnet sedan
avdunstar så lämnas kristalliserat salt på ytan.

Question 24

Hur kan saltutslag undvikas?

Answer 24

Hög bränningsgrad gör att stenen blir tätare och salttransporter ut ur stenen svårare.
Lättlösliga
salter bryts också ned i bränningen. Begränsning av svavel i förbränningsgasen. Blanda leran tillsatser
så att föreningarna blir mer svårlösliga t.ex. bariumkarbonat eller klorider.
Undvik även att teglet
kommer i kontakt med material som innehåller förorenande salter.

Question 25

Varför har ett hårdbränt tegel bättre frostbeständighet än ett lösbränt?

Answer 25

Det har större porer.

Question 26

Beskriv några olika typer av keramiska material.

Answer 26

Keramiska material delas in i finkeramik och grovkeramik.
Tegel –Taktegel, murtegel (saknar krav på utseende), fasadtegel, håltegel, marktegel.
Keramiska plattor – Kakel tillverkas av leror som måste brännas i måttliga temperaturer, måste
därför glaseras för att bli täta. Klinker tillverkas av andra leror som blir mycket mer hårdbrända och
täta.