PU Flashcards

Question 1

Q

Vad är hälsa och sjukdom?

Answer

A

Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (WHO 1946/48)

Question 2

Q

Vad är sjukdomorsak? Vilka typer av sjukdomar finns det?

Answer

A

Sjukdomsorsak - Arv och samspel arv och miljö (går att förebygga)
Typer av sjukdomar- Communicable (överförbara/smittsamma) och Non-Communicable (icke överförbara/smittsamma)

Question 3

Q

Vad folkhälsa?

Answer

A

Det är summan av befolknings hälsotillstånd och föredelning.

Question 4

Q

Vad är sjukdomsbörden?

Answer

A

Ett samhälles börda avseende effekter av hälsoproblem, dvs skillnaden mellan det aktuella hälsoläget och hur det kunde varit om alla levt långa friska liv.

Question 5

Q

Vad betyder DALY? Vad inkluderar den?

Answer

A

Disability adjusted life years

Funktionsjusterade levnadsår; ett globalt mått initierat av WHO och världsbanken för att mäta och jämföra sjukdomsbörda i olika länder och över tid. Det inkluderar båda förtida död och att leva med sjukdom/funktionsnedsättning. Det är baserat på mycket komplicerade beräkningar/värderingar.

Question 6

Q

Vad är medelivslängden?

Answer

A

Den är det antal år som människor i . medeltal kan väntas leva.

Question 7

Q

Vad är global hälsa?

Answer

A

Global hälsa är ett område som syftar till att förbättra människors hälsa och uppnå jämlik hälsa för alla världens människor, genom utbildning, forskning och handling.

Question 8

Q

What influences the care delivery system?

Answer

A

External influences on health care can be divided broadly into those directly affecting disease distribution and outcome of care, such as nutrition, and those broader economic and social factors that underlie the more direct influences, such as poverty and education. Many of these influences are also important in advanced economies, especially where populations are sharply divided as regards income, education, or access to other essential goods and services

Question 9

Q

Vad är medellivslängd?

Answer

A

Hur länge lever ett nyfött barn i genomsnitt?

Question 10

Q

Barndödlighet?

Answer

A

Hur många barn av 1000 levande födda dör innan de fyllt 5 år?

Question 11

Q

Mödrardödlighet?

Answer

A

Hur många mammor dör när de föder barn (i samband med

graviditet) av 100 000 levande födda barn.

Question 12

Q

Hur mäter man påverkan av sjukdomar som man inte dör av?

Answer

A

Disability-adjusted life years

Years lived with disability = YLD
Years of life lost = YLL

Question 13

Q

How to calculate DALY?

Answer

A

DALY = years lived with disability + years of life lost

Question 14

Q

Vad var millenniemålen mellan 1990 och 2015?

Answer

A

Eradicate extreme poverty and hunger
Achieve universal primary education
Promote gender equality and empower women
Reduce child mortality
Improve maternal health
Combat HIV/AIDs , malaria and other disease.
Ensure environmental sustainability
Develop a global partnership for development

Question 15

Q

Vad är vanligaste orsakerna till barndödlighet? Ge exampel prevention och behandling

Answer

A

Pneumoni
- Prevention: pneumokockvaccination - Behandling: Antibiotika

Malaria

Prevention: myggnät
Behandling: snabb tillgång till artemisininbaserad kombinationsterapi (ACT)

Diarre

Prevention: HYGIEN! Rotavirusvaccination
Behandling: Vätskeersättning + zink

Question 16

Q

Vad är den mest kostnadeffektiv hälsoinsatsen?

Question 17

Q

Varför var mödrahälsovård framgångsrikt?

Answer

A

MVC enbart visade, ingen minskad mödradödlighet.
MVC var framgångsrikt för att:
- Förbereda och medvetandegöra gravida kvinnor inför förlossning
- Fungera som inkörsport för förlossning på sjukvårdsinrättning
- … men leder bara till minskad mödradödlighet i kombination med tillgång till förlossning
på sjukvårdsinrättning (kejsarsnitt, blodtransfusion, antibiotika etc)

Question 18

Q

Vad är syftet med kvinnohälsa?

Answer

A

Kvinnohälsa MVC

Kontroller av gravida (Vaccin, läkemedel och säker förlossning) - Kontroller av nyfödda
Familjerådgivning (aborter upptill v.12 och preventivmedel)

Question 19

Q

Vad är de vanligaste orsaker till mödradödlighet?

Answer

A

Blödning, sepsis, hypertoni och abort

Question 20

Q

Vad risk för HIV spridning från mor till barn?

Answer

A

Utan behandling är risken för spridning 20–45%
Med behandling är risken mindre än 2%
Testning vid MVC
Globalt: 80% av gravida tillgång till ARV (Antiretroviral drug)

Question 21

Q

Varför är att utrota extrem fattigdom viktig?

Answer

A

Eftersom det finns ett stark sambandet mellan många barn och ohälsa i fattiga länder. Det är viktigt med utbildning och minskad fattigdom här.

Question 22

Q

Vad är hållbara utvecklingsmål?

Answer

A

Minska MMR till mindre än 70 (200) /100 000 födslar
Minska barnadödligheten till <25 (43) /1000 födslar
Utrota HIV, tuberkulos, hepatit C mfl.
Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Question 23

Q

Vad innebär arbets och miljömedicin?

Answer

A

Fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer i arbetsmiljön och i den allmänna miljön påverkar hälsoståndet, funktions- och arbetsförmågan hos individer och grupper i befolkning.
Hälsofrämjande arbete (prevention) utredning, behandling och uppföljning av arbetsrelaterade sjukdomar och skador, bedömning av arbetsförmåga samt arbetslivsinriktad rehabilitering.

Question 24

Q

Vilka är de åtta målansvariga miljömålssystem som ansvarar för att de svenska miljömålen relateras till FN:s agenda?

Answer

A

Naturvårdsverket
Havs- och vattenmyndigheten
Boverket
Jordbruksverket
Kemikalieinspektionen
Skogsstyrelsen
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges geologiska undersökning

Question 25

Q

Vad beskriver miljökvalitetsmål?

Answer

A

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Preciseringar av miljökvalitetsmålen förtydligar dem och används i uppföljningen av målen.

Question 26

Q

Vad identifierar etappmål?

Answer

A

Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.

Question 27

Q

Vad är generationsmålet?

Answer

A

Generationsmålet

Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.
Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Question 28

Q

Vad beskriver miljökvalitetsmålen?

Answer

A

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedöms om dagen styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för nå målen.

Question 29

Q

Hur en miljömedicinsk frågeställning kan hanteras på myndighetsnivå?

Answer

A

Vi kan utreda miljömedicinska frågeställningar och deltar i t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar, miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Vi kan även bistå med riskbedömning i samband med hälsokonsekvensbeskrivningar, riskkommunikation, information/rådgivning, utbildning samt utrednings- och metodstöd (miljömedicin, epidemiologi, statistik, toxikologi etc.).

MKB- kommunen frågar konsult som bedömer om det är risk för miljöpåverkan.

AMM-klinik bedömer risk för hälsoproblem.

Question 30

Q

Vad är de ej påverkbara faktorer i folkhälsa?

Answer

A

Arv, kön ålder

Question 31

Q

Vad har enkätbaserade miljhäsorapporter för vuxen visad?

Answer

A

Solarieandvändning har minskat, men många som har bränt sig i solen. Det finns mycket buller. Allergi ökar hos befolkning. Utomhusluft upplevs ofta som bra, men vedeldningsrök orsakar vissa problem. Var femte person har problem med fukt inomhus. Befolkningens hälsotillstånd är väldigt beroende av utbildningsnivå.

Question 32

Q

Hur bedöms gränsvärden för olika ämnen i luft, vatten, jord, livsmedel?

Answer

A

Analysera aktuell exponeringsmarkör i blod eller urin.
Använda hygieniska gränsvärden i arbetsmiljö som referens, men de är ofta väl tilltagna,
gäller för exponeringar 8h eller mindre, samt skiljer sig mellan länder.
Jämföra med andra studier av populationer i och utanför Sverige.
Jämföra med dos/respons beräkningar, simuleringar, djurstudier, cellförsök. - Analysera biologisk respons (s.k. effektmarkörer)

Question 33

Q

Vad innefattar en riskbedömning för kemiska miljöfaktorer ?

Answer

A

Bedömningen av exponering och dos
Bedömningen av hur farligt ämnet är utifrån toxikologiska och/eller epidemiologiska
data.
Osäkerhetsfaktorer som appliceras på den högsta dos där effekter inte påvisats eller den
lägsta där effekter påvisats.

Question 34

Q

Vad betyder TDI?

Answer

A

Tolerabelt dagligt intag, mängd av ett ämne som människa kan få i sig under en livstid utan negativa HE.

Question 35

Q

Vad betyder NOAEL?

Answer

A

Högsta dosen i djurförsök som inte ger negativ HE i det känsligaste djurslaget.

Question 36

Q

Vad betyder LOAEL?

Answer

A

Lägsta dosen i djurförsök som ger negativ HE i det känsligaste djurslaget.

Question 37

Q

Var finns bisfenoler? Hur exponeras vi? Hälsoeffekt? Halftid?

Answer

A

Bisfenol A (BPA) finns i polykarbonat- och epoxiplaster som används i CD/DVD-skivor, tandfyllningar, plastflaskor, matlådor, elektronik, byggmaterial, konserv- och läskburkar. Sedan i januari 2017 finns bisfenol A med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Exponering: via föda eller genom hud. Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A från livsmedelsförpackningar av plast som får vandra över till livsmedel är 0,6 milligram per kilo livsmedel.
Hälsoeffekter, hormonstörande - dvs kan vara farligt vid väldigt låga halter. T1/2 biologisk vävnad; ca 6 timmar

Question 38

Q

Var finns POP? Hur exponeras vi? Hälsoeffekt? Halftid?

Answer

A

Persistenta organiska pollutanter (POPs)
I gruppen POPs återfinns högklorerade bifenyler och dioxiner, DDT, bromerade flamskyddsmedel samt vissa pesticider. Flera är förbjudna idag men är svårnedbrytbara och finns kvar länge i omgivningen samt i våra kroppar.
Stockholmskonventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar med allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper.
Exponering: animaliska födoämne
Negativa hälsokonsekvenser - immunförsvaret, centrala nervsystemet, hormonstörande, cancer? CVD?
T1/2 biologisk vävnad; 2–20 år

Question 39

Q

Explain POP distribution i LP-partiklar.

Answer

A

” Plasma lipoprotein fractions in subjects with reported CVD or cancer contain higher concentrations of POPs compared to healthy individuals living in the same area. High POP concentrations in HDL were more associated to CVD while high POP concentrations in LDL/VLDL were more associated to cancer.”

Question 40

Q

Var finns PFAS? Hur exponeras vi? Hälsoeffekt? Halftid?

Answer

A

PFAS kan finnas ibland annat impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. PFAS har förmåga att bida släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. PFAS är svåra att bryta ner, ackumulerar i biologisk vävnad.
PFAS lagras inte i fettvävnad som POPs utan binder till proteiner och ackumulerar i lever och blodbana.
Exponering: Dricksvatten, Fisk (PFAS metaboliter). Hälsoeffekter; PFOA-reproduktionsstörande cancerogen. T1/2 biologisk vävnad; 2–9 år

Question 41

Q

Vad är källan, exponering, hälsoeffekter,

T1/2, exp markör och åtgärd för Bly?

Answer

A

Bensin, elektronik, batterier

Mat/dryck, vapen

Trötthet, dålig aptit, neurologiska

30–45 dgr i blod

Urin, blodprov

Akut-kelatbildare

Question 42

Q

Vad är källan, exponering, hälsoeffekter,

T1/2, exp markör och åtgärd för Kadmium?

Answer

A

Gödningsmedel, batterier, förbränning

Mat, rökning

Benskörhet, njurs- lung-skada, cancer

30–45 dgr i blod

Urinprov

Förebyggande

Question 43

Q

Vad är källan, exponering, hälsoeffekter,

T1/2, exp markör och åtgärd för Arsenik?

Answer

A

Gruv/metall-industri, träimpregnering

Mat, egen brunn

Akut; förgiftning

Ej akut; cancer, CVD, diabetes

2 dgr i blod

Urin-blod, hår

Akut-vätska, kol

Question 44

Q

Vad är källan, exponering, hälsoeffekter,

T1/2, exp markör och åtgärd för kvivsilver?

Answer

A

Förbränning (kol)

Med/Tek industri
Tanvård

Organisk, föda oorganisk inandning

Akut; lungskada
Ej akut; neurologiska

<30 dgr i blod

Urin, blod

Akut-kelatbildare

Question 45

Q

Vad visar ventenskapliga studies om luftföroreningar och hälsoeffekter?

Answer

A

Vetenskapliga studier visa:
- Ökad risk för att drabbas av och dö i hjärt/kärl, lung samt cancersjukdomar. - Känsliga grupper är barn, äldre och individer med astma, kol eller andra
hjärt/lungbesvär.
- Vanligaste källor är trafik, uppvärmning, jordbruk, industri

Question 46

Q

Vad händer i näsan vid inandning av partiklar?

Answer

A

Näsans slemhinna fungerar som ett luftfilter. Rinnande näsa och nysningar rensar ut stora partiklar från näsan. Olika proteiner i slemhinnan binder till olika partiklar båda med avseende på storlek och komposition- vilket innebär olika öda.

Question 47

Q

Var hamnar partiklarna när vi andas in dem?

Answer

A

Ju mindre de är desto längre ner hamnar dem. Ju mindre de är desto farligare.

Question 48

Q

Vad händer i lungan vid inandning av partiklar?

Answer

A

Stora partiklar fångas upp av lungans slemhinnor och transporteras med hjälp av lungans cilier ut igen genom hostning eller harkling.
Ju mindre partiklar desto större är risken att de blir kvar och startar en inflammationsreaktion.

Makrofagerna blir helt upptagna med att ta hand om partiklar (kanske inte går). De får vanliga infektioner och klara inte av det eftersom de är upptagna med metaller.

Question 49

Q

Vad kan hända i blodbanan?

Answer

A

Vid inflammation i lungan kan vävnadsskada och läckage till blodbanan uppstå; NP kan påverka blodcellers funktion och de kan transporteras med proteiner till olika organ.

Question 50

Q

Buller

Källor
Hälsoeffekt
Käsliga grupper
Trend

Answer

A

Buller
Buller är en av våra främsta miljöexponeringar.
Källor – trafik, musik, flyg
Hälsoeffekt – Hörselnedsättning, tinnitus, försämrad inlärning, prestation. Högt blodtryck Känsliga grupper – personer med hörselnedsättning eller annat språk. Barn, unga äldre Trend – Jämförs MHE07 med MHE 2017 minskar andelen mycket störda med 12%.

Question 51

Q

Vad måste man fråga patient vid anamnes?

Answer

A

Man måste fråga patienter om arbete, miljö, boende, livsstil.

Question 52

Q

Vad är pollution?

Answer

A

unwanted, often dangerous, material that is introduced into the Earth’s environment as the result of human activity, that threatens human health, and that harms ecosystems

Question 53

Q

Vad är pollutome?

Answer

A

“the totality of all forms of pollution that have the potential to harm human Health”.
Alla former av föroreningar som kan skada mänskliga hälsa.

Question 54

Q

Vad är toxikologiska grundprinciper?

Answer

A

Exponering måste uppkomma innan det finns en risk.
Riskens ”storhet” är proportionell med ämnets skadlighet och exponerings omfattning. - ”Dosen gör giftet” (mängden kemikalie vid exponeringsstället avgör toxiciteten).

Question 55

Q

Varför olika toxiska response kan uppkomma?

Answer

A

Olika toxiska respons kan uppkomma efter olika;

Exponeringsvägar
Frekvens av exponering
Längd av exponeringen

Question 56

Q

Hur kan ämnen kan samverka och utövera effekten?

Additivt
Synergistiskt
Potentiera
antagonism

Answer

A

Additivt: 2 eller fler ämnen skadar som summan av de enskilda effekterna (1+1=2). Synergistiskt: 2 eller flera ämnen skadar som mer än summan för var och en (1+1=4) Potentiera: oskadligt ämne kan gör ett annat ämne mera skadligt (isopropanol potentierar skadlig effekt hos CCl4)
Antagonism: ett ämne gör ett annat toxiskt ämne mindre toxiskt (Cd2+ mindre skadligt om Zn2+ finns i maten)

Question 57

Q

Vad är skillnad mellan fara och risk?

Answer

A

Risk = Fara X exponering

Question 58

Q

Vad distributionen av xenobiotika är beroende på?

Answer

A

Distributionen av xenobiotika är beroende på ämnets fettlöslighet.
Några xenobiotika ackumulerar i specifika vävnader eller binder till plasmaproteiner (Blodplasman spelar stor roll för distributionen).
Lagring kan ske i skelettet (ex. bly), lever, njure, fettvävnad.

Om ett ämne liknar DNA är det större risk att det verkar på DNA. Om inlagring sker i fettvävnad och man senare magrar av, då kommer det som lagrats där sannolikt komma ut i kroppen igen. Det kan då få högre halt trots att man inte exponerats på 10 år.

Question 59

Q

Vad påverkar ett ämnes upptag?

Answer

A

Storlek – stora tas upp sämre.
Fettlöslighet
Likhet med endogena ämnen – tar upp aktivt.
Polaritet/laddning (joner mer polära)

Question 60

Q

Hur förhindrar kroppen verkan av xenobiotika?

Answer

A

Omfördelning
Exkretion – (primärt vattenlösliga föreningar)
Metabolism – den huvudsakliga mekanismen- Lever, njure, lungan, GI. Omfördelning och exkretion beror i hög grad av metabolism.

Question 61

Q

Lista några toxiska mekanismer!

Answer

A

Olika effekter

Konkurrens med essentiella näringsämnen

Påverka kalciumhomeostas, (enzymaktivitet, ATP-syntes, mm.)

Interaktion med receptorer (membranbundna eller intracellulära) – ämnet kan; blockera receptorn (antagonister) eller aktivera receptorn (agonister)

Reaktion med makromolekyler – kovalent bindning till DNA, proteiner (addukter) Påverka immunsystemet – allergener

Oxidativ stress (reaktiva syre-/kvävemetaboliter) – ämnen som är elektrondonerar kan bilda syreradikaler och reaktiva metaboliter som kan:

Lipidperoxidation
Oxidativ DNA-skada
Oxidativ skada på proteiner
Enzymhämning (ex. Tungmetaller, organofosfat pesticider & AChE, …)
Interferens med jonkanaler (ex. saxitoxin och brevetoxin två neurotoxiner)

Bildas av blågrönalgeràskaldjuràparalytisk skaldjursförgiftning

Question 62

Q

Hur sarin nervgas fungerar?

Answer

A

Sarin en inhibitor av proteaser som binder kovalent till aminosyran serin i aktiva siten på acetykolinesteras och hindrar nedbrytningen av acetylkolin.

Question 63

Q

Hur Kan kväveoxider vara skadlig?

Answer

A

Binder till tioler och bilder nitrioler

- Binder till järn i olika enzymer och inaktivera dem

Question 64

Q

Hur reagerar ozon I lungan?

Answer

A

Vandrar inte omkring i kroppen utan reagerar i lungorna. Oxideringsprodukter som kan trigga inflammation (genom aktivering av NF-κB), kan ge systemiska effekter då.
Ozon kan aktiverar lipaser –> frisättning av inflammationsmediatorer

Answer 64

A

Fas 1 (addering av funktionell grupp)
Cytochrom P-450 (CYP) (hydroxylering) Flavin monooxygenaser (N- S-oxidation) Exteraser, ydrolaser, dehydrogenaser.

Fas 2 (konjugering)
Glutation transferas Sulfotransferas
UDP glucuronosyl transferaser Acetylaser; metylaser

Answer 65

A

Metall binder till reaktiva grupper på protein och påverkar därmed ett stort antal enzym i kroppen.

Answer 66

A

Metallothionin – litet protein med stor andel tiolgrupper (30% cystein). Binder tungmetaller = skyddar…
Induceras av olika stimuli (metaller, oxidativ stress, glucocorticoids, ..)

Answer 67

A

Substanser som i luften förekommer i en sådan koncentration att de orsakar mätbara skadliga effekter på människor, djur, växter eller material.

Answer 68

A

Ozon, partiklar, kolmonoxid, kvävedioxider, svaveldioxid och bly.

Answer 69

A

En byggnad, där en förhöjd andel av de som vistas har akuta men även långvariga symtom, som beror på brister eller skador i byggnaden, dess inventarier eller ventilationssystem.

Answer 70

A

Fuktskador (mögel, bakterieväxt, kvalster, nedbrytning av byggnadsmaterial), VOC, Ventilation (air condition), passiv rökning, kapiatorer, heltäckningsmattor, låg städfrekvens, torr luft, luftbefuktare.

Answer 71

A

Swesiaq modellen beskriver schematiskt faktorer som kan spelar roll. (pic in notability)

Answer 72

A

Kvarstående slemhinne- överreaktivitet /histamin-slh svullnad/ i näsan 2 år efter upphörd exp. hos lärare.
Efter 7 år hade hälften av 189 personer kvarstående symptom trots byte av arbetsplats eller åtgärder på denna.

Answer 73

A

Personen tror att det har att göra med arbetet. Vad arbetar du med? När har du besvär? Hur Länge har du jobbar? Arbetsuppgifter? Fördjupa sig tills man får klart för sig. Dammigt? Vad kan du utsättas för? Har du haft besvär tidigare? Är du frisk? Hosta på arbetsplatsen, har du allergi, astma, röker du? En storrökare, då finns anledning att tänka om det är det. Infektion? Förskylld?
Gälande arbetsplatser, hur många är ni? Hur många klagar? Är det flera, kan vara stort problem. Är det stora problem, kan hjälpa med brevintyg, så arbetsgivaren kan fixa något. Går det inte, sjukskriva vid behov… Gentemot arbetsplatsen, kan ge råd, kan försöka ha återkoppling till arbetsplatsen, initiera åtgärder. Hur ska en skolrektor veta, har 40 lärare, kan ge förslag på standardiserad enkät. Kan kontakta företagshälsan.

Answer 74

A

Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället.
Mål: ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkning”

Answer 75

A

Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barn och ungas uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Answer 76

A

Inter venire (latin) = komma emellan. Det betyder att förhindra det som annars skulle ha inträffat. ” Something that comes between two things or something that changes the course of something”. [Klinisk, förebyggande och hälsofrämjande intervention]

Answer 77

A

Pre venire (latin) = komma före. Men prevention menar vi förebyggande (prevent) insatser – ofta med målet att förebygga specifika tillstånd. Prevention kan riktas mot individer, grupper, befolkningar eller samhällsstrukturer.

Answer 78

A

Primär prevention – förhindra uppkomst av sjukdomar och skador samt fysiska, psykiska och sociala problem.
Sekundär prevention – I tidigt skede påverka förlopp av sjukdomar och skador (tidig upptäckt, förhindra återinsjuknande)

Answer 79

A

WHO: ” den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa”.
Hälsofrämjande interventioner: åtgärder för att stärka eller behålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. – T. ex ökad delaktighet och tilltro till egen förmåga. Man måste kolla på individ- grupper- eller strukturperspektiv.

Answer 80

A

Lägre social position är förknippat med sämre hälsa på gruppnivå. Högre utbildningsnivå och inkomst är starkt förknippat med bättre hälsa. Den följer ett gradvist mönster- en social gradient som måste beaktas när interventioner planeras. Vem ska man rikta kampanier till? Ofta de som redan är väl informerade och har god hälsa som får informationen.

Answer 81

A

https://www.google.se/search?q=equity+vs+equality&num=30&safe=active&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwjwxty4mKvbAhVkMZoKHZcwBR8Q_AUICigB&biw=571&bih=639#imgrc=v5RSxjVXX7mGvM:

Answer 82

A

En befolkningsstrategi innebär att insatser riktas till alla - universalism. Men behoven kommer att vara större i grupper med lägre position. Det kräver mer omfattande insatser i utsatta grupper. Detta betecknas ibland proportionell universalism - insatsen måste stå proportion till behovet. Det är lite mer riktat till de som har störst behov. Satsar mer där, mer tid och energi på de som har störst behov. T. ex BVC, informerar alla att man inte ska exponera barn för rök. Har du välutbildad familj där ingen röker, räcker att nämna en gång. En 18-årig ensamstående storrökande mamma, kanske gör hembesök, informerar om hur man kan hjälpa henne sluta röka etc.

Answer 83

A

Högrisk – söka upp dem som har störst risk att insjukna, erbjuda interventionen till individer med högst individuell risk för sjukdom/ohälsa.

Befolkning – breda insatser som når många individer, minska exponering för riskfaktorer och skapa förutsättningar för hälsa.
Befolkningsstrategin får större effekt, eftersom man når så många fler och därmed kan förhindra flera
sjukdomsfall.

”Den preventiva paradoxen” - Även om förebyggande arbete också riktas till dem som redan upplever något slag problem så är det viktigt att slå vakt om dess bas, det universella förebyggande arbetet. Den s.k. preventiva paradoxen beskriver att det är generellt förebyggande arbete som är den bästa plattformen för ett socialt förebyggande arbete. Riktas arbetet brett kommer fler individer i behov av stöd och hjälp att kunna hittas än om arbetet bara är riktat till s.k. riskgrupper. Det finns en viktig koppling mellan de olika nivåerna på så sätt att universellt förebyggande arbete kan synliggöra behov av selektivt eller indikerat förebyggande arbete.
Lägre risk, men de är så många fler, så trots att de har lägre risk får man högre effekt på befolkningsstrategin som förhindrar fler sjukdomsfall.

Answer 84

A

Befolkningsstrategin får större effekt,
eftersom man når så många fler och
därmed kan förhindra flera sjukdomsfall.
Allra bästa preventiv effekt uppnås om en befolkningsstrategi kombineras med en högriskstrategi.

Answer 85

A

Prevention: reducera risk och ohälsa, främst genom medicinska åtgärder t. ex vaccination.
Health education: kommunikation för att förstärka individens välbefinnande och förebygga ohälsa genom kunskap och attityd påverkan t ex skol- undervisning.
Health protection: lagar, regler, förbud, t ex rökförbud på restaurang.

Answer 86

A

Fårfältare, två dimensioner, individuella till kollektiva intervent, bottom upp intervention- förhandlatt frivilligt, eller auktoritärt/expertledd intervention

Answer 87

A

Arenan = livsmiljön i människor vardag. Fokus på befolknings- och samhällsnivå. Via samhällsinsatser ge individen – utifrån sin potential – förutsättningar att leva och utvecklas på bästa sätt. Här man försöker att komma så nära individerna på arenan som möjligt så de kan tala om vad de behöver.

Answer 88

A

Arenan är lokalsamhället.
Syfte: reducera risk och sjukdoms- eller skadeincidens. Många insatser på olika nivåer
Lokalt engagemang – individer, organisationer
- Ett ”klassiskt” exempel: Norsjöprojektet i Västerbotten
För att mäta effekter krävs tydliga mål. Arbete på olika nivåer har ofta ett gemensamt övergripande mål. Det är kostnad-effektivitet.

Exempel: reglering av pris och tillgänglighet av alkohol leder till färre skadeverkningar och är kostnadseffektivt.

Answer 89

A

Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller konstuttryck.

Answer 90

A

Inga systematiska skillnader i hälsa i samhället ska finnas på grund av kön, etnisk tillhörighet, socioekonomisk status.

Answer 91

A

Använder man mått som tex medellivslängd finns olika åsikter.

Nej, den ökade medellivslängden beror på förhållanden i samhället (sanitära förhållanden, nutrition etc.).
Ökningen beror på minskad dödlighet i infektionssjukdomar och började redan på 1800 talet.
Det fanns ingen medicinsk behandling mot infektionssjukdomar förrän i mitten av 1900-talet.
Ökning måste därför bero på annat än medicinsk behandling.

Ja, och efter 2: a världskriget beror kanske så mycket som 2/3 av den ökade medellivslängden på hälso- och sjukvård.
Andra medicinska behandlingar än läkemedel
Indirekt medicinskt inflytande (läkare/vetenskapsmän deltar i folkhälsoarbete ute i samhället)

Answer 92

A

Vinster i livskvalitet (enligt Bunker)
- Prevention – Tandlossning, hormonersättning mm
- Läkemedel – Astma, migrän, magsår, analgetiska mm
- Kirurgi – Höft/knäledsplastik
- Hjälpmedel – Glasögon, hörapparat
Mätning av hälsorelaterad livskvalitet som kvalitetsuppföljning ökar i Sverige och världen.

Answer 93

A

Well-being/quality of life/mood state, cognition, physical capacity, physical health/morbidity and mortality.
àJu mer man är aktiv desto lägre är risken.
Folk som åkt många vasalopp och tränat inför
har högre risk för förmaksflimmer. Även om de har högre risk än de som tränar på high/very high, så är deras risk fortfarande mindre än inaktiva. Deras dödlighet i förmaksflimmer är väldigt låg.

Answer 94

A

Idag finns epidemiologiska bevis för att regelbunden aktivitet minskar risken för: - Tjocktarmscancer

Bröstcancer
Prostatacancer
Möjligen även lungcancer och livmodercancer

Answer 95

A

NK-celler uppregleras, även andra immunologisk mekanismer. Östrogen, insulin och i viss andra hormoner. Östrogentrycket lägre hos kvinnor som är fysisk aktiva.
Fysisk aktivitet sänker inflammationstrycket.

Answer 96

A

The total blood flow increase by 20%, There is an increased activity in brain cells, metabolism and blood flow in brain area that are responsible for: Motor function, vision, balance, heart rate, vascular control, breathing and cerebellum (which has the largest increase, by 100%). Exercise also increase the release of the growth factor BDNF by 2-3 times.
Even transmitters, such as dopamine, serotonin and glutamate, are affected by physical activity.
Exercise training increases the size of hippocampus and improves memory.

Answer 97

A

Example mechanism
- Increase in mitochondria density in skeletal muscle, brain and skin.
- Increased glucose transporters (GLUT-4) in skeletal muscle.
- Increased NOS formation in endothelial cells, decreased thrombosis and increased in
vasodilation.
- Decreased stress hormones (adrenaline, cortisol, etc.) levels - Decreased systemic inflammation (CRP, fibrinogen)
- Increased mineral and collagen in bone
- Increased pain tolerance and higher pain threshold
- Increased in neurogenesis and other events in CNS
- Increased in telomere length

Answer 98

A

Stimuli during exercise

Intracellular – Mechanical tension, Ca2+, O2, pH, tempreture, phospagens (AMP/ATP ratio etc). AMPK and ROS.

Extracellular – nerve stimulation + trophic factors, hormones, growth factors, blood flow/shear stress, inflammation/immune system, blood-borne substrates/diet, exerkines and exosomes

Answer 99

A

Occurs at cytosine residues, normally at CpG dunucleotides. It directly inhibits transcription factor binding or works through methyl-binding proteins. In skeletal muscle the epigenomic pattern changes over time.
Both acute and long-term endurance exercise influences DNA methylation in skeletal muscle.

Answer 100

A

Respektive studier

Observationsstudier
Baseline: Levnadsvanor – ofta enda mätning av vanor. T.ex. mäta matvanor varje dag/vecka under en längre tid – svårt. Vänta på folk blir sjuka/dör. Det kan ta 10–20 år eller mer.

Randomiserade studier

Jämförelse mellan två grupper – fysisk aktiv och fysisk inaktiv.
Men det blir ofta relativt kortvariga och mäter bara vissa endpoint.
Tvinga personer att vara fysisk inaktiva!
Äta en vis diet – hur det påverkar blodfetter etc.

Fall-kontroll studier
- Jämföra exponerad med icke-exponerade.
- Patienter med hjärtinfarkt – mäta vanor och jämför med en kontrollgrupp som inte har fått hjärtinfarkt
Hur lång tid bakom kommer man ihåg sina vanor? (När man frågar om hur mycket man rörde sig för 10 år sedan, hur bra kommer man ihåg och hur mycket kan man lita på resultatet?)

Answer 101

A

Tidiga konsekvenser:
Sociala konsekvenser – även vid mindre mängder.
Psykiska konsekvenser – ångest, depression, sömn, utbrändhet Olycksfallsskador
Högt blodtryck
De flesta/många sjukdomar kan förvärras eller orsakas av alkohol!

Risk för hjärtkärlsjukdom
20g alkohol motsvarar ett stort glas vin per dag. Risken ökar för något annat även om det minskar risken för hjärtkärlsjukdomar. Lågt mängde kan vara bra för hjärtat men inte bra för cancer.

Answer 102

A

Rökning och cancer
Mest välbelagt är att rökning ökar risken för: cancer i lungor, läppar och munhåla, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, struphuvud, urinblåsa och njure samt för akut myeloiska leukemi.
Nya rön visar även att rökning ökar risken för flera andra cancerformer: däribland cancer i tarm och i lever, och möjligen också för bröstcancer.

Answer 103

A

Se till att ha en hälsosam kroppsvikt
Ät en hälsosam kost: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa
intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik
processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt.
Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls
är bättre med avseende på cancerprevention.
De cancerformer som än associerade med matvanor är:
Tarmcancer, munhåla, strupe, magsäck, bröstcancer, levercancer, livmodercancer

Answer 104

A

Risken för diabetes
Ju mer fullkorn desto mindre risk för diabetes. 25% minskad risk för diabetes om man äter fullkorn

Kan minska risken för diabetes med 10%.

Fisk påverkar mest risken för hjärt-kärl, den påverkar inte diabetes mycket.

Answer 105

A

WHO:s tolv rekommendationer:
- Rök inte. Använda inte någon form av tobak
- Rök inte i ditt hem och uppmuntra till en rökfri arbetsplats
- Se till att ha en hälsosam kroppsvikt
- Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned
- Ät en hälsosam kost: ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget
av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött,
begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt.
- Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte drick alkohol alls är
bättre med avseende på cancerprevention.
- Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i
solarium.
- Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot
cancerframkallande ämnen.
- Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga
radonnivåer.
- För kvinnor: Att amma minskar moderns cancerrisk; amma om du kan.
Hormonbehandling för klimakteriebesvär ökar risken för vissa cancerformer; begränsa
behandlingen.
- Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogram för: hepatit B (för nyfödda), humant
papillomvirus (HPV för flickor).
- Delta i screeningprogram för: tarmcancer (män och kvinnor), bröstcancer (kvinnor),
livmoderhalscancer (kvinnor).

Answer 106

A

Mäter någon psykosocial hälsodomän (oftast unidimensionella) – socialt stöd, nedstämdhet, trötthet/utmattning (fatigue).
Psykometriskt testade – Validitet, reliabilitet, responsivitet (longitudinell validitet)

Answer 107

A

Sociala nätverk – att vara integrerad i ett socialt sammanhang
- Hur många vänner har du som kan komma hem till dig när som helst och känna sig hemma? De skulle inte bry sig om ifall det var ostädat eller om du höll på att äta.

Emotionellt stöd – någon att hålla om/av
- Finns det någon särskild person som du känner att du verkligen kan få stöd av?

Answer 108

A

Social Fällan: att man tenderar att tycka samma som de i omgivningen.

Answer 109

A

Öka deltagande och tillit – öka socialt kapitel
- Sammabindande (bonding) – familj, grannar, släkt och nära vänner med täta bland kan
vara stödjande (men också segregerande)

Överbryggande (bridging) – i en idrottsförening, en studiekurs i surdegsbak; skapar
gemenskap med ”dom andra”
Sammanlänkande (linking) – skapas av krafter som aktivt försöker att förena olika
sociala och kulturella arenor.

Answer 110

A

Psykosocial arbetsmiljö

Krav/kontrollmodellen – Balansen mellan krav och kontroll i arbetet. Socialt stöd i arbetet.
Effort/rewardmodellen – Balansen mellan ansträngning och belöning i arbetet. Individens egna krav (overcommitment).

Answer 111

A

bild på anteckning böck

Answer 112

A

Copingförmåga – bemästringsförmåga – tilltron till den egna förmågan.
- Det som händer mig i framtiden beror till största delen på mig själv.

Självkänsla – det värde man sätter på sig själv
- Jag har en positiv attityd till mig själv (håller med- eller inte med)

Upplevd kontroll – locus of control – extern/intern

Känsla av sammanhang (KASAM; sense of coherence, SOC) – hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet

Answer 113

A

Psykologiska riskfaktorer
Kronisk stress, utmattning/trötthet, hopplöshet, depression, oro/ångest, fientlighet och cynism.
Andel bland dem som är över 65 år som anger ängslan, oro och ångest är högre hos folk med låg socioekonomisk situation

Answer 114

A

Två typer av stress reaktive:
Reaktive (physical) – impulser direkt från barokemoreceptorer etc. till PVN i hypotalamus.

Anticipatory (psychological) – impulser processas först via limbiska system (minne, instinkt, mm) (upplevt hot)

Answer 115

A

HPA-axeln främsta syfte är inte stressreaktionen, utan de pulser som sänds ut enligt bestämd dygnsrytm reglerar den normala energitillgången i kroppen.

Answer 116

A

Ånges ökar – man vill överleva. Den gör att man för något.

Kognition skiftar från komplexa problem till mer enkla och omedelbara undermedvetna processer.

Insulinresistens, lätt inflammation, protrombotiska tillstånd
- Ge hjärnan glukos, förbereda kroppen på skada/blödning

HPA-axeln aktiverad, men GH, GRH och TSH produktion inhiberad för att omfördela energin till stressreaktion.

Systemet är anpassat för akuta händelser, inte för kronisk.

Oerhört potent system, men därmed också potentiellt farligt.

Answer 117

A

HPA-axeln funktion modifieras – mindre hotfulla stressorer – habituering.

Troligen används andra vägar i hjärnan vid kronisk än vid akut stress.

Tydlig koppling mellan kronisk stress och depression, PTSD mm

Mismatch-hypotesen: att vara utsatt för stress tidigt förbereder hjärnan för stress senare i livet, medan ”brist” på stress kan göra en mer utsatt för icke-optimala stressreaktioner senare i livet.

Aktivering av kortisol kommer leda till vidare aktivering av cytokiner som IL-1 – IL-6 och CRP

Answer 118

A

”Sickness behavior”
- Låg SRH är associerat med förhöjda med subkliniska nivåer av biomarkörer för inflammation (ffa CRP, IL-6 och TNF-α)
- Dess biomarkörer är centrala inom ”sickness behavior”, vilket är en ändamålsenlig akutreaktion, men om inflammationen blir långvarig bidrar den till låg SRH.
- Hjärnan tolkar cytokinerna som ”sickness signals”
- Syftat är att signalera till kroppen att det är läge för återhämtning
- Genom beteendeförändringar sparar en sjuk individ energi och minskar risken för att utsätta sig för faror (t.ex rovdjur) när man är i ett försvagat tillstånd.
Sickness behavior sympton : trötthet, energibrist, nedstämdhet, feber, sjukdomskänsla, ökad smärtkänlighet, illamående och aptitlöshet.

Answer 119

A

Self-rated health (SRH) – Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd
- Sjukdom, symptom
- Allmän ospecifik känsla av att ”må dåligt”, sjukdomskänsla (inklusive trötthet, energibrist, nedstämdhet mm).
- Ohälsosam livsstil
- Brist på coping och känsla av kontroll
Jämförelser med något bättre (över tid, med andra..)

Answer 120

A

När man upplever stress, då ökar antal leukocyter, neutrofiler och monocyter. Nivåer av noradrenalin i benmärg ökade efter stressa –> Ökad proliferation (ganska kraftig) av Hematopoetiska benmärgsceller efter stress.

Answer 121

A

Allostas – att adaptera till förändringar för att upprätthåla homeostas

->
Ingen återhämtning = dåligt indikation
Ingen reaktion på stress = dåligt indikation

Answer 122

A

Förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer vid depressiva besvär
- Individer med cynism och depression har förhöjda nivåer av IL-6 och CRP och fibrinogen. - Individer med låg coping, depressivitet och cynism har förhöjda nivåer av IL-6, CRP och
MMP-6.

Answer 123

A

Kortare telomerlängd, regulatoriska T-celler minskar och NK-celler och NK-cellsaktivitet minskar.
Samtliga är tecken på allostatic load samt typiska fynd hos patienter med hjärtinfarkt.

Answer 124

A

The ”cholinergic anti-inflammatory pathway” eller den neuroinflammatoriska reflexen.
Katecholaminer binder till β-receptor på vita BK och stimulerar IS. Acetylcholine binder till nikotinerga acetylcholinereceptoer på makrofager, dendritiks celler och andra immunceller och hämmar utsöndring av inflammatoriska cytokiner.

Answer 125

A

HPA-axeln motverkar det inflammatoriska svaret – upprätthåller homeostasen
5–10 minuter så är kortisol ute i blodbanan. Den binder till receptor som finns i princip på alla celler. När kortisol binder till receptor (glukokortikoidreceptor), vandrar till kärnan och nedreglerar NF-kB.

Answer 126

A

Den klassiska triaden av cytokiner när inflammationen startar
Föst TNF-αàIL-1àIL-6
IL-6 kanske är egentligen inte inflammatorisk, då den hämmar IL-1 och TNF-α och sätter igång produktion av akutfasproteiner. Glukokortikoider kommer sist och hämmar allt, återställer hemeostas.
När man ge kortisol läkemedel, extremt höga doser, 1000-falet högre doser än vi själva producerar.
Kortisol har immunmodulerande effekter, anti- inflammatorisk, inflammatorisk, akutfasprotein. Men när man ger som läkemedel i extrema doser, så hämmar det allt.

Answer 127

A

Mängderna i saliv speglar jättefint nivåerna i plasma. 1 cm visar kortisolnivåerna under 1 månader. Plasma/serum, saliv, dygnskurva, dygnsurin, hår och stresstest.

Answer 128

A

Kortisol stiger kraftigt på 30 minuter efter uppvaknande. Ju brantare lutningen är desto friskare är man. Stark prediktor för mortalitet överlag, vid uppvaknande till när man ska somna.

Answer 129

A

Sambandet mellan kortisolvariabler och kardiovaskulär risk
Säger inget om risk för kardiovaskulär död. Här närmast fördubblad risk för död vid flack dyngskurva eller hög nivå vid läggdags.

Answer 130

A

Flack lutning av kortisol rapporterad vid: Stress, depression, autoimmuna sjukdomar och koronarsjukdom.
àLutning hos patienter (3 mån efter hjärtinfarkt) och friska kontroller.
Kortisol på kvällen är korrelerat till CRP, IL-6 och MMP-9 i plasma.
Sambandet mellan kortisolvariabler och kardiovaskulär risk
Säger inget om risk för kardiovaskulär död. Här närmast fördubblad risk för död vid flack dyngskurva eller hög nivå vid läggdags.

Psychological factors (e.g. coping, hopelessness, depression) are related to inflammation (CRP, IL-6) and markers for vulnerable plaques (MMP-9)

Answer 131

A

Absoluta kortisolnivåer spelar mindre roll. Viktigare hur vävnaden reagerar på kortisol. Minskad aktivitet hos glukokortikoidreceptorn.
Vid kronisk inflammation, man blir
kortisolresistent och slutar svara på
kortisol.
Glucocoricoderna, i plasma, glukos
receptor in i kärnan, nedreglerar
inflammatoriska molekyler. Genomiska förändring, tar några timmar innan det speglas i plasma.

Answer 132

A

Därför blir stressade lättare förkylda
276 friska personer exponerades för rhinovirus och hölls sedan i karantän 5 dgr. De som upplevt långvarig stress före experimentet blev mer förkylda än de andra.
Före virusexponeringen gjordes kortisolkänslighetstest på vita blodkroppar från försökspersonerna. Cellerna från stressade personer var mindre känsliga för kortisol.
- Monocyter i odling, när ostimulerat, producerar de inga inflammatoriska cytokiner. Om man ger LPS får de ganska rejäl frisättningen av IL-6 i detta fall. Sen om man tillsätter dexametason (syntetisk glukokortikoid), får man på hur cellen svarar på kortisol, rejält dämpad.

Answer 133

A

Strukturella faktorer  (livsvillkor)
- samhällsekonomi/regelverk
- Boendemiljö 
Arbetstillfällen /arbetsmiljö
- Välfärdssytemens funktion; skola, hälso- och sjukvård, sjukförsäkring

Answer 134

A

Ålder, kön, genetik
Utbildning, yrke, familjesituation
Levnadsvanor
Psykosociala faktorer

Answer 135

A

Samhällsekonomi/ regelverk i samhället
Boende och närmiljö (buller, våld)
Arbetsmiljö och arbetsorganisation

Answer 136

A

Psykosociala faktorer; stress, socialt stöd, coping

Levnadsvanor; tobak, mat, alkohol, fysisk aktivitet

Fysiologiska faktorer; blodtryck, blodfetter BMI

Brainscape's Knowledge GenomeTM

PU Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM