Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Forskningsmetodik > Psykologins historia > Flashcards

Psykologins historia Flashcards

1
Q

Målet med psykologins historia?

A

Beskriva, förstå, predicera och påverka beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är vetenskap?

A

Organiserad kunskap där man samlar in information för att sedan sammanställa den → syftar till att frambringa ny kunskap på ett systematiskt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Växelverkan mellan empiriska observationer och rationella resonemang.

A
  1. Kritiskt förhållningssätt till egna och andras teorier (skepticism)
  2. Systematiska metoder och analyser
  3. Kommunikation och öppenhet (alla ska kunna förstå, samt kontrollera informationen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ska man sträva efter tydlighet och precision?

A

Sök orsaker
Utvärdera tankar och påståenden på ett objektivt sätt
Dra alltid den slutsats som är mest förenlig med tillgängliga bevis (evidens)
Bevis kan vara av olika kvalité
Mängden och variationen i bevis spelar roll
Data ska vara oberoende - bestäm i förväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Induktiva metoden

A

dra slutsatser baserade på sinnesintryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Rationella metoden

A

Tittar på vad vi har och bygger därefter upp en teori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Empiriska metoden

A

Observerar det man ser, ex. Baskervilles hund
Datainsamling och dataanalys är två viktiga grundpelare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Rationella resonemang

A

Dra slutsatser utifrån:
Teori - Om man tittar på data så är det troligast att… (samlar data, ex. kursböcker)
Hypotes - om min teori är rätt så måste det betyda att…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Gunnar Johansson

A

Studerar fenomenet att vårt visuella system, behöver lite information för att förstå sammanhanget (gubben av prickar).
Människan skapar automatisk en bild av en gående gubbe - den totala upplevelsen
Vår hjärna är konstruerad på så sätt att vi i världen vet att människan går med fötterna nedåt - hjärnan har anpassat (adaption) sig utefter den värld vi lever i → tar längre tid att koppla när gubben går upp-och-ner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Perceptionspsyskologi

A

Våra sinnen förvandlas till upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Omedvetna processer

A

Är människan slavar eller är allt mänskligt beteende medvetet?
Minnen, tankar och känslor som påverkar vårt beteende men som vi inte har tillgång till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Wilhelm Wundt

A

Lade grunden för strukturalismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Strukturalismen

A

Analysen av medvetandets grundläggande komponenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Introspektion

A

Bristfällig metod då människor sällan kan förklara orsaken som ligger bakom deras beteende → intervju fungerar sämre än observation
Drivkraften bakom många beteenden är anpassning efter vår miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Evolutionsperspektiv

A

Biologisk/naturlig funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kognitiva perspektivet

A

Hur minnet är uppbyggt, hur hjärnan lagrar och bearbetar information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Funktionalismen

A

Individspecifika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

William James

A

Funktionalismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Funktionalismen

A

Människor är anpassade för att kunna förstå problemet, och sedan hitta/undersöka hur beteendet löser det
Fokuserar på varför vårt medvetande har de egenskaper som de har, inte fokus på medvetandets uppbyggnad, ex giraffens långa hals
Studerar vilken funktion beteendet fyller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Anpassning

A

Via miljö och arv, sugreflex och stökigt beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Psykodynamiska pespektivet

A

Orsaken till beteendet, vilket personlighet någon har

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kognitiva perspektivet

A

Hur minnet är uppbyggt, hur hjärnan lagrar och bearbetar information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Behaviorismen

A

Inlärningshistoria, positiva/negativa konsekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Humanistiska perspektivet

A

Allt beteende drivs av en målbild att man ska vara “mitt bästa jag”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Sociokulturella perspektivet

A

iTtta på kontexten, samspelet mellan individ och komplex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Biologiska perspektivet

A

Hur hjärnan fungerar på en biologisk nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Sigmund Freud

A

Psykodynamiska perspektivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Psykets tre rum

A

Detet - fantasier, lustprincip, minnen och fantasier
Jaget - verkligheten, kunskap om nuet
Överjaget - moralen och etisk princip

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hitta ett samspel mellan psykets tre rum

A

Psykodynamik, ständigt föränderligt och konfliktfyllt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Detet och överjaget ställer krav som jaget försöker tillfredsställa

A

Om jaget inte kan tillfredsställa kraven uppstår det ångest

31
Q

Minska ångest

A

Försvarsmekanismer, ex bortträngning och projektion

32
Q

Hur skapas ångest?

A

Olösta konflikter mellan de tre rummen

33
Q

Hur ska vi komma åt det som är omedvetet?

A

Fria associationer:
- Fysiska och psykiska problem kan ha psykologiska orsaker
- Människor påverkas av det omedvetna, men saknar ofta självinsikt
- Personlighetspsykologin

34
Q

John Watson

A

Behaviorismen

35
Q

Behaviorismen

A

Observera miljön och därefter vad som händer med individen, t.ex beteende
Kritik mot strukturalismen, även indirekt kritik mot det psykodynamiska perspektivet, samt funktionalismen

36
Q

Metafor inom behaviorismen

A

Alla individer föds som tomma blad och formas efter miljön den lever i, produkt av vår inlärningshistoria.
Omgivningen ger feedback → arvet har ingenting med personligheten att göra

37
Q

Behaviorismens mest framstående forskare

A

B. F. Skinner

38
Q

Thorndikes effektlag (Skinner)

A

Ett beteende förstärks om konsekvenserna bli positiva och behagliga

39
Q

Skinner boxen

A

Operant betingning
→ lär sig ett beteende som inte existerar i den naturliga miljön

40
Q

Utsläckning

A

Ett beteende avtar om det inte längre följs av förstärkande konsekvenser
→ oberoende om beteendet har tränats in via operant eller klassisk betingning

41
Q

Exponering

A

Terapi mot specifika fobier

42
Q

Kognitiv behaviorism

A

Allt lärs inte in via betingelser
–> barn säger saker utan positiva konsekvenser
Under 60-70 insåg man möjligheten att studera de kognitiva processerna, alltså möjligt att titta in i svarta lådan

43
Q

Albert Bandura

A

Allt är en produkt av individens inlärningshistoria
Poängterade vikten av betingelser, men även observationer, både passiv och målinriktad

44
Q

Arv från behaviorismen

A

Associationsinlärning, välutforskat område
Beteendeanalys lade grunden för KBT
Forma ett beteende genom att forma miljön
Nudging

45
Q

Det humanistiska perspektivet

A

Fokus på fri vilja, utveckling och eget ansvar
Kritik mot behaviorismens “människan är slav till sin miljö”
Historiskt perspektiv
Självaktualisering –> psykisk ohälsa = hindrad av självaktualiseringen
Maslows trappa

46
Q

Det kognitiva perspektivet

A

Hjärnans olika processer, medvetna och omedvetna
Kunna förstå ett fenomen krävs det synvinklar från olika perspektiv
Minnet faller bort i en systematisk takt

47
Q

Gestaltpsykologerna (kognitiva)

A

Kartlade lagar som de ansåg styrde hur komponenter i inputen byggs ihop till enhetliga upplevelser
→ vi har ofta en upplevelse som är större än den information som kommer in

48
Q

Likhetslagen (kognitiv)

A

Objekt som liknar varandra förefaller sammanlänkade

49
Q

Kognitiva revolutionen

A

Finns ett antagande om att full förståelse kräver forskning utifrån 3 grundfrågor där fråga 1-2 ligger i fokus i main-stream kognition och fråga 3 i kognitiva neurovetenskapen.
1. Vad är syftet? (funktionalismens återkomst)
2. Hur ser strukturen ut? Hur går processen till?
3. Hur är strukturen/proceduren fysiskt implementerad?

Öppnar svarta lådan - gör studier om mänsklig kognition
Metodutveckling kommer tillbaka, psyket hamnar i fokus, inte bara stimuli och respons
Nytt perspektiv på det omedvetna: automatiserat beteende, ex köra bil
datormetaforen: det perspektiv som forskaren använder sig av tenderar att påverka hens slutgiltiga förklaringsprocess

50
Q

Det biologiska perspektivet

A

Undersöker hur ett beteende påverkas av biologiska faktorer såsom gener, hormoner osv.
Hjärnavbildningstekniker spelar stor roll i den moderna biologiska psykologin

51
Q

Mendels

A

Biologiska perspektivet
Avkomman är inte ett medelvärde av föräldrarnas egenskaper, utan 50/50 kombination av föräldrarnas egenskaper (lade grunden för genetiken)

52
Q

Lashley

A

Biologiska perspektivet
Visade att funktioner kan vara globalt lokaliserade i hjärnan
Hypotes om att lagring av minnet sker i en specifik del av hjärnan

53
Q

Donald O. Hebb

A

Biologiska perspektivet
Kartlade en neutral process, Hebbiansk inlärning: varje gång två neuron aktiveras samtidigt förstärks förbindelsen mellan dem → ökar sannolikheten för att de ska aktiveras samtidigt även i framtiden
Över tid skapas nätverk av sammanlänkade neuron → basen för inlärning, minne och perception består av denna typen av nätverk

54
Q

Arvet från biologiska perspektivet

A

Arv = stark påverkan på beteenden, ex tvillingstudier
Relativt små skillnader i hjärnan organisation mellan individer
Miljön påverkar biologiska processer i kroppen, samt till viss del hjärnans organisation

55
Q

Det sociokulturella perspektivet

A

Triplett utförde de första socialpsykologiska experimenten
Social facilitering: närvaro av andra påverkar individens prestationsförmåga, ex en klunga cyklar fortare än en ensam individ → social närvaro ökar prestationsnivån hos den enskilda individen

56
Q

Floyd Allport

A

Sociokulturella perspektivet
Definierar det socialpsykologiska fältet på 1920-talet
→ experiment med kontrollgrupp, Milgrams experiment om lydnad och Stanford

57
Q

Arvet från sociokulturella perspektivet

A

Social kontext har stark påverkan på våra upplevelser, attityder och vårt beteende
Självbild och bilden av andra influeras av den sociala kontext vi befinner oss i
Experimentell metod med fokus på behandlingseffekt på medelindividen är den huvudsakliga forskningsstrategin

58
Q

Intelligensbegreppet och dess utveckling

A

Latent variabel (en variabel som ej är observerbar)
Operationalisering (gör det abstrakta till något empiriskt mätbart)
Olika operationaliseringar av ett begrepp leder fram till olika slutsatser

59
Q

Intelligensbegreppets historiska utveckling

A
  • Psykometriska perspektivet: fokus på att identifiera och mäta de förmågor som ligger bakom intelligent beteende
  • Kognitiva perspektivet: fokus på att förstå de tankeprocesser som ligger bakom människors mentala förmågor (Sternbergs triarktiska teori över intelligens)
  • Sociokulturella perspektivet: fokus på vad som kan/bör anses som ett intelligent beteende i en viss kultur
60
Q

Sir Francis Galton

A

Psykometri
- Individuella skillnader i nervsystemets aktivitet
- Antog att de barn som var relativt framstående som barn även skulle vara framstående som vuxna
- Testade sin teori genom att analysera resultaten av uppgifterna av en grupp människor. Presterade samma individer bra/dåligt på samtliga uppgifter?

61
Q

Korrelation

A

Psykometri & Galton
Galton var först med att utveckla en metod som kunde beräkna korrelationskoefficienten, en parameter som beskriver sambandet mellan två variabler
→ låga resultat i 1:an = låga resultat i 9:an, positivt samband mellan variablerna

62
Q

Binet (början på 1900-talet)

A
  • Utveckling av metoder för att mäta intelligens
  • Uppdrag i början på 1900-talet om att utveckla ett test som vid ett tidigt stadie kan mäta barns intelligens
  • Skapade begreppet mental ålder (föregångare till dagens IQ)
  • Om den mentala åldern på barnet skiljer sig från den biologiska åldern, krävs det extra stöd → predicera om barnen behöver stöd
    William Sterns intelligenskvot, IQ
    → IQ = mental ålder ÷ faktiskt ålder x 100
    Möjliggör jämförelser mellan barn, men ej mellan vuxna
63
Q

Wechsler (mitten på 1900-talet)

A

Psykometri och utveckling av metoder för att mäta intelligens

Utvecklade ett test som var anpassat till olika åldrar och som testar både verbala och icke-verbala aspekter av intelligens
→ WISC

64
Q

Psykometri

A

Statistisk analys av egenskaper hos psykologiska test

65
Q

Flytande intelligens

A

Problemlösningsförmåga i situationer där relevant erfarenhet saknas.
G-faktorn korrelerar starkare med flytande intelligens än med kristalliserad, generell information avgörs av både miljö och arv
- Barn föds inte med samma förutsättningar → uppväxten bestämmer sedan var intelligensen ligger vid fullvuxen ålder

66
Q

Kristalliserad intelligens

A

Förmågan att applicera tidigare förvärvad kunskap på nya problem

67
Q

Mätverktyg

A

Krävs för att kunna mäta latenta variabler

68
Q

Ett bra mätverktyg:

A
  • mäter det som är konstruerat att mäta (validitet)
  • ger samma resultat upprepade mätningar av ett och samma objekt, samt miljö (reliabilitet)
  • är anpassat till populationen man vill undersöka
    ger användbara mätvärden
69
Q

Reliabilitet

A

Tillförlitlighet

Två former av reliabilitet bestämmer ett mätvärdes tillförlitlighet
- test-retest reliabilitet: samstämmighet mellan mätningar av samma grupp och identiska förhållanden
- interbedömarreliabilitet: samstämmighet mellan mätningar av samma grupp och identiska förhållanden (men av olika mätpersoner)

70
Q

Validitet

A

Giltighet

Tre former av validitet:
- begreppsvaliditet: i vilken utsträckning mäter mätverktyget det begrepp det är tänkt att mäta
- innehållsvaliditet: hur representativt ett test är för sitt område
- kriterievaliditet: överensstämmelsen mellan de olika operationella definitionerna i samma eller andra undersökningar

71
Q

Normalfördelning och normering

A

Säger ingenting om kvaliteten av ett test, eller på att testet mäter variabeln man vill mäta, utan det är ett sätt att tolka en individs testresultat i förhållande till hur andra
Används för att avgöra relationen mellan prestationsnivån på ett specifikt IQ-test och IQ-nivå
Separata normeringar måste göras för varje population vid varje undersökning

Vid mätning har man upptäckt att många variabler är normalfördelade i en population
Om vi använder ett normerat IQ-test så kan vi efter mätning av en individ veta hur hens intelligens förhåller sig till andras intelligens i populationen, dvs om individen tillhör den population IQ-testet är normerat mot

72
Q

Tillvägagångssätt vid normeringar

A
  1. relevant population identifieras
  2. ett antal tusen individer ur en population väljs slumpmässigt ut
  3. ?
73
Q

Sannolikhetsfördelning

A

Central plats i den statistiska vetenskapen

74
Q

Normalfördelningens specifika egenskaper

A
  1. symmetriskt runt medelvärdet
  2. värden som är relativt nära normalfördelningen är relativt vanliga
  3. standardavvikelser?

Forskningsmetodik (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions