Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi, livsåskådning och vetenskaplig metod > Psykologi & Livsåskådning > Flashcards

Psykologi & Livsåskådning Flashcards

1
Q

Vad är affekt?

A

Används när man talar om en grundläggande känsla, hjälper oss att agera på ett lämpligt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Paul Ekmans basic emotions, vilka är det?

A 
Ilska
Förvåning
Avsky
Rädsla
Sorg
Glädje
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Emotion?

A

Uppkommer snabbt, inträffar ofrivilligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sekundär emotion?

A

När en emotion byts ut mot en annan närliggande känsla. T.ex. om ens barn gör något som gör en rädd så blir man istället arg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är de tre anknytningsfaserna när ett barn separeras från föräldrar?

A

Protest

Förtvivlan

Losskoppling (när barnet ger upp hoppet om att föräldrarna ska komma tbx, beter sig underligt om föräldrarna kommer tbx)*

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Affektintoning (Anknytningsteori)

A

Barn behöver föräldrar att knyta an till - Fungerar som en spegel som hjälper barnet att reglera och förstå sina känslor och behov genom affektintoning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn fyra typer av anknytning:

A

Trygg - om förälder lämnar rummet och kommer tbx springer barnet fram och vill bli tröstad och lugnar snabbt ner sig

Otrygg, ambivalent - Barnet har svårare att reglera ner känslorna och kan inte lugna ner sig lika snabbt

Otrygg, undvikande - Barnet söker sig inte till föräldern, söker ej trygghet hos föräldern

Desorganiserad anknytning - Ofta kopplad till psykiska problem eller missbruk hos föräldern. Barnet beter sig underligt, backar mot föräldern, förvirrad, vet inte vart de ska ta vägen. Är rädd för föräldern men söker ändå trygghet samtidigt. Vet ej vad som kommer hända pga oförutsägbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hypermentalisering

A

När barnet blir mer fokuserad på den andres känslor och beteenden än sina egna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mentalisering

A

Handlar om att förstå sina egna känslor och tankar men även andras

Genom att föräldrar speglar barnets känslor lär sig barnet att förstå sina känslor

Genom att se skillnaden mellan barnets och föräldrars känslor lär sig barnet att förstå andras känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Validering

A

En form av affektintoning som hjälper personen hantera och begripliggöra sina egna känslomässiga upplevelser i samband med sjukdom och lidande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Inlärningsteori - “Law of effect”

A

När en respons leder till en önskvärd effekt i en viss situation så kommer responsen att upprepas i samma situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Respondent inlärning

A

samma som klassisk betingning

Lille Albert experimentet

Kanin = neutralt stimuli

Högt ljud = Obetingat stimuli

Rädsla = Obetingad respons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Utsläckning (inlärningspsykologi)

A

Om sambandet mellan obetingat stimuli (mat) och betingat stimuli (ljudet av klockan) upphör så avtar gradvis den betingade responsen (salivering)

Grunden för KBT behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Operant inlärning (inlärningspsykologi)

A

Beteenden förstärks eller försvagas beroende på vilka konsekvenser de får

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Anknytningsteori - ord som går under den kategorin?

A

Affektintoning
trygg bas
förutsägbarhet
utforskande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är KBT?

A

Ett paraplybegrepp för terapiformer som bygger på inlärningspsykologi och kognitiv psykologi.

Utgår från att psykiskt lidande kan minskas genom förändringar i tankar och beteenden.

Man använder sig av exponering (utsätta sig för rädsla) för att gradvis släcka ut rädslan för det man är rädd för.

Ångestkurvan menar på att om man t.ex. är rädd för hundar så aktiveras det sympatiska systemet och man får panik och vill därifrån eftersom man tror att hunden kommer att attackera en. Detta är en kortsiktig lösning och dämpar ångesten för stunden men kommer inte att dämpa rädslan för hundar nästa gång man träffar på en.

Vad som faktiskt händer om man faktiskt stannar kvar och möter ångesten och rädslan så sker det med tiden en slags gradvid utsläckning vilket innebär att när sambandet obetingat stimuli och betingat simuli upphör så avtar den betingade responsen vilket är grunden för KBT behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är samtalsmetodik och vad är målet med samtalsmetodik inom vården?

A

En samling tekniker och metoder som ska göra det lättare att ta in en persons upplevelser, skapa allians och hjälpa personen hitta egna lösningar.

Målet inom vården är:

  1. Skapa en känsla av att vara förstådd hos patienten
  2. Dela ansvaret för förändring (vårdgivare o patient letar gemensamt efter lösningar)
  3. Hjälp patienten identifiera hinder och hitta egna lösningar på problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Validering

A

Målet med validering är att få personen att känna sig förstådd och accepterad

Aktivt lyssna, mimik, kroppsspråk

Man försöker tona in till den andres affekt och på något sätt visa att det här är okej, att känna och tänka som du gör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Sokratiskt frågande

A

En teknik för att genom frågor få personer att själva komma till slutsatser

Ställa öppna frågor

Hjälpa personen hitta sina egna lösningar. För kommer man på egna lösningar, litar man mer på dem och detta kan vara en hjälp för patienten att förstå sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Motiverande samtal

A

Utvecklats som en samtalsteknik för att stödja beteende - förändring

21
Q

Stress-sårbarhetsmodellen beskriver hur en persons sårbarhet avgör hur mkt stress hen upplever

A

falskt

22
Q

Stress sårbarhetsmodellen beskriver hur en persons sårbarhet avgör hur mkt stress hen klarar av innan det leder till ohälsa

A

sant

23
Q

Stress sårbarhetsmodellen förklarar varför händelser (stressorer) som leder till psykisk ohälsa hos en person inte nödvändigtvis behöver leda till ohälsa för en annan person

A

sant

24
Q

Stress sårbarhetsmodellen används för att mäta en persons stress och sårbarhet

A

falskt

25
Q

KASAM

A

en teori som beskriver vilka faktorer som gör att vissa personer klarar av starka påfrestningar bättre än andra

vilken påverkan olika stressorer har på hälsan beror på hur de påverkar ens KASAM

26
Q

Salutogena faktorer - locus of control

A

Intern kontroll - ser sig själv som i kontroll av omgivningen. Jag kan påverka vad som händer med mig

Extern kontroll - lokus = ser det som händer en som styrt av krafter utanför en själv

I personcentrerad vård vill vi främja ett internt kontroll lokus. Att patienten ska känna sig delaktig och påverka sin vård

Högt internt kontroll lokus främjar egenvård

Främjas genom samtalstekniker som uppmanar personen att själv hitta lösningar

27
Q

Vad är stress/långvarig stress? Nämn tre olika hälsoeffekter

A

En förändring eller ett hot som hotar att överstiga de resurser en person har.

Stressreaktionen blir ett påslag i sympatiska nervsystemet.

I normala fall är det en adaptiv funktion för att hantera svåra situationer/utmaningar.

Men det är inte längre adaptivt om stressen fortsätter och blir kronisk, då det leder till en rad negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

Vi behöver hinna återhämta oss

Om stressen blir långvarig:

Allostas är en fysiologisk reaktion för att hantera påfrestningar i omgivningen. Målet är att återgå till homeostas.

Allostatic overload: Vid långvarig upprepad stress minskan förmågan att återgå till homeostas

28
Q

Konsekvenser av långvarig stress

A

Depression och ångest

Försämrat immunförsvar

Hjärt och kärlsjukdomar

Värk och smärta

Stresskänslighet, utmattningssyndrom

29
Q

Coping

A

Handlar om olika strategier man tar till när man ska hantera och bemöta svåra/jobbiga känslor och situationer som kan dyka upp i livet

30
Q

Sjukdomspromotion/Hälsopromotion

A

handlar om att öka beteenden som leder till hälsa

31
Q

SELF DETERMINATION THEORY

A

Delar upp motivation i inre och yttre motivation.

Yttre motivation = Yttre belöningar, saker från omgivningen som gör att man blir motiverad att göra någonting som t.ex. lön, beröm, undvika bestraffning etc.

Inre motivation - Utgår istället från individens egen glädje, mål och värderingar

Teorin menar att den mest effektiva formen av motivation är den inre motivationen och utgår ifrån de tre grundläggande behoven.

De tre centrala behoven är:

Autonomi - att man själv kan styra någonting, man har kontroll över en situation.

Kompetens - Känna att det är någonting man är bra på, som man kan lyckas med

Tillhörighet - Vi människor är sociala varelser, och att känna att man är en del av en grupp främjar motivation

32
Q

De svåra samtalen, tre centrala punkter

A
  1. Hålla sig till verkligheten - dvs våra tala om problemet, vi vill ofta förmildra och hjälpa till att förbättra tillvaron istället för att acceptera verkligheten som den är. Modet att vara verklighetsförankrad i det svåra mötet är viktigt. Verkligheten är grunden till att det ska kunna växa ett nytt hopp. Om vi talar osanning i det läget så sviker vi människor.
  2. Saklig omsorg - Inte alltid man gillar den man möter eller vårdar, men håller man sig till den sakliga omsorgen och gör det man ska göra på bästa sätt så har man gjort något bra. Vissa är svåra att ha och göra med men jag gör det jag kan göra med respekt för individen, det är det som är kvalitet i arbetet och får oss att orka längre.
  3. Tillit - Tillit till den andres förmåga och en egen. Börjar man på något sätt sända signaler om att man inte tror att den här människan kommer att klara, orka eller kunna så förminskar vi personens förmåga att kunna allt det och gå vidare. Så vi ska aldrig. tappa tilltro till att den enskilda människan har en förmåga att ta sig vidare själv.
33
Q

Vad är en existensiell suck?

A

Exempel på det är när en person uttrycker sig starkt för att få utlopp för sina känslor. T.ex “Jag kan lika gärna dö nu”. Detta handlar egentligen inte om att personen faktiskt vill dö utan att den vill komma bort från en situation, ett tillstånd eller en svår smärta.

Det är friskt att kunna uttrycka existensiella ord då man får ut sina känslor och vi som vårdpersonal bör validera istället för att ifrågasätta eller ge råd.

34
Q

Vad är intersektionalitet?

A

Hur olika normer och maktordningar samspelar i olika situationer

35
Q

Vad är en livsåskådning?

A

En livsåskådning består av trosföreställningar, värderingar, känslor, handlingar - både personliga och kollektiva som är av betydelse för att människor ska kunna skapa sig en övergripande förståelse av tillvaron och kunna orientera sig däri.

36
Q

Livsåskådning har två funktioner, vilka är dessa?

A
  1. Teoretisk funktion: dvs en livsåskådning strukturerar och gör verkligheten begriplig
  2. Praktisk funktion - dvs en livsåskådning ger vägledning för hur människor ska leva sitt liv
37
Q

Existensiell kris

A

När man drabbas av en obotlig sjukdom uppstår en existensiell kris som har stor betydelse för patientens livskvalitet. Den handlar om att de stora utmaningarna i livet ställs på sin spets: frågor om döden, meningslösheten, ensamheten och människans fria val.

Förstärker de fysiska symtomen i livets slutskede.

38
Q

Existensiell hälsa

A

Upplevelse av sammanhang

existensiell styrka och kraft

tillit som livskraft

meningen med livet

upplevelse av helhet

harmoni och inre lugn

upplevelse av förundran

förhoppning

39
Q

Andlig omvårdnad/andlighet som resurs

A

Psykiska - salutogent, kasam

Sociala - Sammanhang/församling
Relationer/stöd

Många som har en guds tro finner ett stort stöd i den här relationen till gud vilket är en friskfaktor i svåra stunder

Beteendemässiga - Ritualer
Levnadsvanor

40
Q

Andlighet som skadlig/riskfaktor

A

Psykiska - Livsåskådning i gungning, t.ex. om man är godtrogen och en person visar att den inte varit god kan påverka det psykiska hos en person

Sociala - Relationer/konfliker

Beteendemässiga
Destruktiva beteenden

41
Q

Varför behöver en ssk känna till något om livsåskådning?

A

Det framgår på flera ställen som t.ex.

FN universal declaration of human rights

Diskrimingeringslagen

Hälso o sjukvårdslagen

Patientlagen

ICN:s etiska kod för ssk samt kompetensbeskrivningenq

42
Q

Vad innebär andlig omvårdnad?

A

Ett förhållningssätt, hur vi går in i mötet och bemöter våra patienter.

Vi ska möjliggöra atmosfär av medmänsklighet och. trygghet

Relation: Närvaro, mod, öppenhet och lyssna aktivt

Tolerans och anpassningsförmåga - att se den individ som är framför oss

Identifiera och störja resurser i patienters andlighet.

Symboler/markörer som kan ge ledtråd?

Kunskap om vanliga sedvänjor/ritualer

43
Q

Vad är kultur?

A

Kultur får först innebörd när vi möter människor och det krockar

påverkas av:

vems som möts
var det sker
hur mötet utvecklas

44
Q

Vad innebär begreppen illnes/Disease?

A

Disease - samhälleligt erkända diagnoser - hur vi som sjukvårdspersonal förstår diagnoser och olika typer av hälsotillstånd

Illnes - Upplevelser av kroppsliga förändringar - patientens egen upplevelse

45
Q

Sjukrollen

A

Hur är en sjuk person?

Vissa gör motstånd, man kanske inte vill acceptera och gå in i sjukrollen.

Skillnader i den sjukes, sjukvårdspersonalens och andra samhällsinsatsers tolkningar av problemet.

Alla har olika uppfattningar om vad det innebär att vara sjuk.

46
Q

Livsåskådningens teoretiska funktion är identiskt för alla anhängare till en specifik religion.

A

Falskt

47
Q

En livsåskådnings teoretiska funktion omfattar bland annat riter och ceremonier

A

Falskt

48
Q

Vilka symptom en patient rapporterar, hur hen uttrycker smärta och hur hen sörjer är en praktisk funktion av hens livsåskådning.

A

Sant

49
Q

Personer som inte tillhör någon religion saknar teoretisk funktion av sin livsåskådning.

A

Falskt

Psykologi, livsåskådning och vetenskaplig metod (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions