Psykodynamiska perspektivet Flashcards

1
Q

2-7 mån, vid 2 mån kan barnet föredra sina föräldrar, vid 6 mån kan barnet se skillnaden på olika människor

A

nr 2. Sociala relationer till specifika personer

anknytningsfas

Bowlby

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

0-2 mån, barnet kan urskilja konturer, ögonkontakt och får bekräftelse på att det existerar.

A

nr 1. Sociala relationer oberoende av person

anknytningsfas

Bowlby

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

7 mån-2 år, barnet associerar människor med behagliga/obehagliga känslor, förstår att det kan påverka sin omgivning, utvecklar objektpermanens, kan själv förflytta sig, söka kontakt och närhet eller förflytta sig bort från den vuxne

A

nr 3. Aktivt kontaktbeteende gentemot utvalda personer

anknytningsfas

Bowlby

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

2 år och uppåt, barnet börjar förstå andras känslor och avsikter

A

nr 4. Målinriktade relationer

anknytningsfas

Bowlby

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

förklara anknytningsteorin i 3 punkter

A
  • späbarn har ett medfött behov av att söka närhet/kontakt med andra människor.
  • barnets överlevnad har byggt på dess förmåga att befinna sig nära en beskyddande vuxen.
  • gråt, leende, kontaktsökane, separations- och främlingsrädsla har ökat barnets överlevnadschanser.

Bowlby

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med “trygg bas”?

A

barnet har en trygg (oftast förälder) bas att utgå ifrån när det börjar utforska världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär anknytning?

A

Alla barn har en medfödd drift att knyta an till en/ett par vuxna vårdare (oftast föräldrar) som kan ge barnet mat, omvårdnad, skydd och närhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Anknytningens kvalite syftar på…

A

hur väl den vuxna lyckats möta barnets behov samt hur tryggt/otryggt barnet har kommit att bli genom detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kännetecknar ett tryggt anknutet barn?

A

Ett barn som av erfarenhet vet med sig att dess behov av närhet kommer att bli tillfredställt när det visar en vilja vara nära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kännetecknar ett otryggt anknutet barn?

A

Ett barn vars föräldrar eller vårdare inte förmår möta dess behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lista 2 olika anledningar till att ett barn kan bli otryggt anknutet.

A
  1. Föräldern är deprimerad
  2. Föräldern är frånvarande (mentalt/fysiskt) pga sjukdom elr andra omständigheter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Närhetssökande syftar på…

A

barnets medfödda drift att söka närhet, skydd och tröst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Utforskande enligt Bowlby syftar på…

A

barnets medfödda nyfikenhet och lust att upptäcka världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Den tredje varianten av anknytning

A

anknytning helt eller delvis saknas, barnet har lärt sig att inte räkna med den vuxne och vänder sig inte till föräldern om det blivit skrämt eller skadat sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara en ungdom som befinner sig i utvecklingsstadiet “Moratoium”.

A
  • Ungdomen befinner sig i en period av ständigt utforskande och experimenterande, inga definitiva ställningstaganden.
  • Präglas av osäkerhet och få åtaganden. Är känslig, pendlar mellan uppror och medgör samt har en vacklande relation till familjen.
  • Beskrivs som en övergångsfas mot en fullbordad identitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kännetecknar en fullbordad identitet?

A
  • Har prövat flera olika roller och själv tagit ställning till dessa.
  • Reflekterar över sina handlingar och mål och är beredd att förändra dessa vid behov (inte enbart efter andras önskemål).
  • Har etablerat en sammanhängande känsla av identitet, den mest mogna och utvecklade identitetsnivån.
16
Q

Hur förklarar Marcia en för tidig identitet?

A
  • Personen har gjort ställningstaganden utan att först ha utforskat, bestämda åsikter, ofta konservativa och rigida.
  • Stark jagkänsla men svag identitet och sårbarhet inför kommande livskriser. Tenderar att i samspel med andra skapa ytliga och stereotypa relationer.
  • Har okritiskt övertagit värderingar frånföräldrar/andra auktoriteter. Står familjen nära men har svårt att skilja sig från dem.
17
Q

Ungdomar som befinner sig i identitetsförvirring…

A
  • Undviker att utforska olika alternativa roller/perspektiv och har inte heller funnit giltiga värderingar att göra till sina egna.
  • En del av denna grupp flyter genom livet utan problem, andra lider av ensamhet och en känsla av att sakna en inre kärna/verklig jagupplevelse.
  • Denna grupp har sämre psykisk anpassning jämfört med övriga tre grupper.
18
Q

psykosocial utveckling

Förklara den psykosociala utvecklingsteorin

A

Erik H. Erikssons teori om människors utveckling uppdelad i 8 faser. Varje fas innehåller en konflikt med ett neg och ett positivt utfall.

19
Q

psykosocial utveckling

I. Tillit konstra misstro

A

Barnet är i fullständigt beroende av sina föräldrar för att få sina behov av mat, omvårdnad, närhet och kärlek uppfyllda.
positivt: barnet utvecklar tillit gentemot omvärlden, hopp utv.
negativ: barnens behov blir ej bemötta och det utvecklar en misstro gentemot omvärlden.

20
Q

psykosocial utveckling

II. Självständighet kontra tvivel på den egna förmågan

A

positivt: om första krisen fick en positiv lösning ska barnet börja bryta sig loss från föräldern och utveckla självständighet, viljestyrka utv.
negativt: barn som hindras från att utöva självständighet ex genom att föräldrarna överbeskyddande eller otåliga, utvecklar ett tvivel på sin egna förmåga.

21
Q

psykosocial utveckling

III. Initiativförmåga kontra skuldkänslor

A

positivt: barnets språk utvecklas i takt med åldern och det uttrycker fler initiativ. Barn som får plats att utveckla sin förmåga att ta initiativ känner meningsfullhet.
negativt: barn som begränsas i sitt initiativstagande eller ses som jobbiga kommer utveckla skuldkänslor.

22
Q

psykosocial utveckling

IV. Arbetsflit kontra underlägsenhetskänslor

A

positivt: barn som lyckas anpassa sig till skolans struktur och arbetssätt utvecklar en stolthet över sitt arbetsflit och en känsla av kompetens.
negativt: barn som misslyckas eller inte motiveras utvecklar en känsla av underlägsenhet.

23
Q

psykosocial utveckling

V. Identitet kontra rollförvirring

A

positivt: att finna sin idetitet och skapa en “jag-kärna”, utveckla trofasthet.
negativt: misslyckas man med att finna eller skapa sin identitet lider man av rollförvirring.

24
Q

psykosocial utveckling

VI. Närhet kontra isolering

A

positivt: lyckas finna sin plats i arbetslivet och knyta an i en nära relation, utveckla förmåga till kärlek och hängivenhet i nära relationer, familj och arbete.
negativt: om process misslyckas eller inte uppnås känner sig individen isolerad från det som är viktigt i livet.

25
Q

psykosocial utveckling

VII. Produktivitet kontra stagnation

A

positivt: grunden i yngre vuxenåldern ska nu få blomma ut. Fokus förskjuts från jaget till ex barn eller arbetet, utvecklar omhändertagandet och en känsla av produktivitet.
negativt: Om man inte uppnår det man vill under detta stadie drabbas man av en känsla av stilastående, stagnation.

26
Q

VIII. Jagintegritet kontra förtvivlan

A

positivt: genomlevt mer än halva livet, kollar tillbaka med en känsla av meningsfullhet, utveckla vishet och inse att man snart ska dö.
negativt: den som kollar tillbaka på livet och inte kan acceptera hur det blev och inte känner jagsammanhang känner sig förtvivlad och fruktar döden.