Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 2 > Prov 3 (fysiologi) - begrepp > Flashcards

Prov 3 (fysiologi) - begrepp Flashcards

fysiologi

1
Q

Växtätare (herbivorer)

A

djur som är anpassade till att i huvudsak äta växter. Exempel är får och ko. (s.194)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vommen

A

den “första” magen där maten idisslas, bearbetas och jäser med hjälp av bakterier och ciliater. (s.195)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nätmagen

A

mellanmage, dåligt bearbetat mat går till vommen igen, övrigt jäser vidare med hjälp av bakterier. (s.195)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Bladmagen

A

den del där maten hamnar efter idisslande och där vätska avskiljs. (s.195)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Löpmagen

A

idisslarens egentliga magsäck. (s.195)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Allätare (omnivorer)

A

djur som livnär sig på föda både från växter och djur (kött). (s.195)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Köttätare (karnivorer)

A

djur som i huvudsak livnär sig på kött. (s.196)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Spjälkningsprodukter

A

de små molekyler som är resultatet av spjälkningen, som glukos och aminosyror. (s.196)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Amylas

A

salivenzym som bryter ner stärkelse till disackariden maltos. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Emulgera

A

finfördela

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Gallsyror

A

tillverkas i levern och emulgerar stora fettdroppar till mindre. Fungerar ungefär som diskmedel. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lipas

A

enzym som spjälkar fetter till fria fettsyror och glycerol. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kylomikroner

A

små “bollar” av fosfolipider med triglycerider inuti. Nödvändigt för att transportera fett i vattenmiljöer. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Pepsin

A

enzym, den aktiva formen av pepsinogen. Produceras av celler i magsäcksväggen. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Peptidaser

A

samlingsnamn för enzymer som spjälkar polypeptider till aminosyror. (s.197)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hydrolys

A

bryta bindningen mellan två molekyler när vatten adderas; exempel är en disackarid som bryts ned till två monosackarider. (s.198)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Magsäcken

A

det organ där maten vi svalt bearbetas i några timmar innan den förs vidare till tunntarmen. (s.199)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Tolvfingertarmen

A

den första delen av tunntarmen där galla och bukspott tillförs. (s.200)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Levern

A

kroppens största körtel som har många viktiga funktioner, som reningscentral och lagring av energi. (s.202)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Gallblåsan

A

lagrar den gallvätska som levern bildar; töms vid behov i tolvfingertarmen. (s.202)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bukspottskörteln

A

tillverkar matspjälkningsenzymer och hormoner som reglerar blodets sockerhalt. (s.203)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Tunntarmen

A

den längsta delen av matspjälkningskanalen; tillför en del spjälkningsenzym men huvuduppgiften är att absorbera spjälkningsprodukter. (s.203)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Villi

A

ytförstorande utskott i tunntarmsväggen (tarmludd). (s.203)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mikrovilli

A

små utskott på tarmluddets epitelceller där absobtion av spjälkningsprodukterna sker. Kraftigt ytförstorande. (s.203)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Bihålor

A

luftfyllda hålrum i ansiktets skelett. (s.219)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Stämband

A

två veck i struphuvudet. Det är vibrationer i dessa som producerar ljud. (s.219)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Bronker

A

de grova luftrör som går från luftstrupen till vardera lunga. (s.219(

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Bronkioler

A

de tunna luftrör som är i förbindelse med alveoler (luftblåsor). (s.219)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Diafragmamuskeln

A

den muskel som drar lungorna nedåt vid inandning, och som stabiliserar mellangärdet. (s.219)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Residualvolym

A

den luftmängd som måste finnas kvar i lungorna för att de inte ska kollapsa. (s.220)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vitalkapacitet

A

den luftvolym som kan blåsas ut efter maximal inandning. (s.220)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Obstruktiv lungsjukdom

A

minskat luftflöde i andningsvägarna. (s.220)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Restriktiv lungsjukdom

A

minskad luftvolym. (s.220)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Dammlunga (silikos)

A

inflammation orsakad av damm eller asbest. (s.220)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Myoglobin

A

ett protein i muskler som lagrat syre. (s.229)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Förmak

A

hjärtats två rum för inkommande blodflöde. Höger förmak från kroppen, vänster förmak från lungorna. (s.229)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Kammare

A

två rum för utgående blod. Från höger till lungorna, från vänster ut i kroppen. (s.229)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Lungartären

A

artärer från höger kammare till lungorna. (s.229)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Aorta (stora kroppspulsådern)

A

det stora kärl som lämnar hjärtat från vänster kammare. (s.229)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Klaff

A

hindrar blodet att rinna baklänges genom att de stängs när blodtrycker kommer från “fel” håll. (s.230)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Segelklaff

A

klaff mellan förmak och kammare. (s.230)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Fickklaff

A

klaff mellan kammare och aorta respektive lungartären. (s.230)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hjärtcykel

A

förlopp när hjärtat fylls med blod och blodet sedan pumpas ut till lungor och kropp. (s.231)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

SA-noden

A

hjärtats signalgivare i höger förmaks vägg; får förmaken att kontrahera. (s.231)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

AV-noden

A

tar emot signal från SA-noden och för den vidare till hjärtspetsen; startar kamrarnas kontraktion. (s.231)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Artärer

A

blodkärl som transporterar blod från hjärtat tjockväggiga för att motstå ett högt blodtryck. (s.232)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Kapillärer

A

de tunna blodkärl som förser cellerna med näringsämnen och syre, och som tar upp koldioxid och det mesta av cellernas avfallsämnen. (s.232)

48
Q

Vener

A

de kärl som transporterar blod mot hjärtat. Skelettmuskler och andningsmuskler pressar blodet mot hjärtat. (s.232)

49
Q

Venklaffar

A

klaffar i venerna som förhindrar att blodet rinner baklänges. (s.232)

50
Q

Blodtryck

A

blodets tryck på kärlväggarna. (s.233)

51
Q

Blodplasma (plasma)

A

blod utan blodkroppar; består mest av vatten, blodproteiner och lösta ämnen. (s.234)

52
Q

Stamcell

A

en ospecialicerad (“omogen”) cell som kan utvecklas till olika typer av celler. (s.235)

53
Q

Röda blodkroppar

A

de blodceller som transporterar allt syre och en mindre del av koldioxider. (s.235)

54
Q

Hemoglobin

A

den molekyl som binder syre. I varje röd blodkropp finns en stormängd hemoglobinmolekyler. (s.235)

55
Q

Mjälten

A

ett organ under vänster njure som bryter ner gamla blodkroppar och att lagra blodplättar; har även en funktion i immunförsvaret. (s.236)

56
Q

Blodplättar

A

cellfragment som täpper till skadade blodkärl. (s.236)

57
Q

Blodgruppsystem

A

olika individers röda blodkroppar har olika ytegenskaper, som gör att de delas in i olika grupper. Det finns mer än 300 olika, men de viktigaste är AB0- och Rh-systemen. (s.236)

58
Q

Koagulering (levring)

A

när blod stelnar. (s.240)

59
Q

Lymfkärlsystemet

A

uppsamlingssystem för vävnadsvätska och transportsystem frö immunförsvarets celler. (s.241)

60
Q

Exkretion

A

utsöndring. (s.246)

61
Q

Osmoreglering

A

mekanism för att upprätthålla en kemiskt konstant, inre miljö. (s.247)

62
Q

Nefron

A

den funktionella enheten i njuren, som renar blodet och reglerar dess salthalt. (s.251)

63
Q

Primärurin

A

den vätska som blir resultatet av blodets filtrering i njurkapseln. (s.251)

64
Q

Urinblåsa

A

uppsamlingsplats för sekundärurin. (s.251)

65
Q

Den proximala delen

A

njurkanalens första del, där bland annat glukos, vitaminer och aminosyror tas upp av blodet. (s.252)

66
Q

Henles slinga

A

mellan njurkanalens proximala och distala del, där först vatten tas upp av blodet, sedan natrium- och kloridjoner. (s.252)

67
Q

Den distala delen

A

njurkanalens sista del, där aktivt upptag respektive avgivande av joner sker, allt efter behov. (s.252)

68
Q

ADH, antidiuretiskt hormon

A

reglerar salthalten genom att vatten tas upp av njurarna och vi blir törstiga. (s.253)

69
Q

Renin

A

hormon som får artärer att dra ihop sig och binjurarna att utsöndra aldosteron. (s.253)

70
Q

Aldosteron

A

hormon som ökar vatten- och saltupptaget i njurarna. (s.253)

71
Q

Binjure

A

ett hormonproducerande organ beläget intill och ovanför varje njure. Se bilden på s.359. (s.253)

72
Q

Urinvägsinfektion

A

infektion i urinröret. (s.253)

73
Q

Njursten

A

utfällning av kalciumkristaller som blockerar njurkanaler eller urinledare. (s.253)

74
Q

Prostatacancer

A

cancer i prostatan; den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. (s.254)

75
Q

Optimera

A

göra maximalt fördelaktig. (s.292)

76
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

A

nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen. (s.295)

77
Q

Sensoriska nerver

A

inåtledande nerver. (s.295)

78
Q

Motoriska nerver

A

utåtledande nerver. (s.295)

79
Q

Somatiska systemet

A

de nerver som kontrolleras med viljan. (s.296)

80
Q

Autonom: självgående (nerver)

A

de nerver som inte kan kontrolleras med viljan. (s.296)

81
Q

Parasympatiska systemet

A

aktivt när kroppen är i vila; underhåll och påfyllning av förråd. (s.297)

82
Q

Sympatiska systemet

A

aktivt vid ansträngning och alarmsituationer “kämpa eller fly”. (s.297)

83
Q

Nervcell

A

detsamma som neuron; tre typer som alla överför nervimpulser: motoriska, sensoriska och interneuroner. (s.299)

84
Q

Dendrit

A

den del av nervcellen som fungerar som mottagare. (s.299)

85
Q

Axon

A

det långa utskottet från cellkroppen i vilket signalen (aktionspotentialen) färdas. (s.299)

86
Q

Terminalbåsa

A

den del av nerven som fungerar som sändare till en annan nervcell via en synaps eller till en målstation. (s.299)

87
Q

Myelinskida

A

består av fettrika celler runt axonen vilka isolerar den elektriskt. (s.299)

88
Q

Astrocyt

A

stjärnformad gliacell. (s.299)

89
Q

Potentialskillnad

A

spänningsskillnad mellan nervcellens in- och utsida. (s.300)

90
Q

Vilopotential

A

den spänningskillnad mellan nervcellens in- och utsida som råder när den inte är aktiv, normalt -70 mV. (s.300)

91
Q

Natriumkaliumpump

A

ett specifikt membranprotein som med hjälp av ATP transporterar natrium och kalium. (s.300)

92
Q

Aktionspotential

A

den snabba förändringen av membranotentialen längs med nerven när den är aktiv, från -70 mV till +30 mV. (s.301)

93
Q

Depolarisation

A

strömstöten när tröskelvärdet har passerats och Na^+ forsar in i nervcellen så att den kortvarigt går från -70 mV till +30 mV. (s.301)

94
Q

Synapsspalt

A

utrymmet mellan två nervceller. (s.303)

95
Q

Elektrisk synaps

A

aktionspotentialen fortsätter direkt i mottagande cell. (s.303)

96
Q

Kemisk synaps

A

den elektriska signalen omvandlas till en kemisk signal som får mottagande cell att reagera. (s.303)

97
Q

Effektorcell

A

en annan typ av cell än en nervcell, till exempel en muskelcell. (s.303)

98
Q

Transmittorsubstans

A

signalsubstans: kemiska signalmolekyler som nervcellerna kommunicerar med. (s.303)

99
Q

Centrala nervsystemet (CNS)

A

hjärna och ryggmärg.; centrum för kontroll och mentala funktioner. (s.305)

100
Q

Hjärnhinnor

A

omsluter och skyddar hjärnan. (s.305)

101
Q

Hjärnvätska

A

cerebrospinalvätska: finns mellan hjärnhinnorna; fungerar som blod-hjärnbarriär. (s.305)

102
Q

Hjärnstammen (inte viktig)

A

delen mellan ryggmärgen och mellanhjärnan. Reglerar grundläggande överlevnadsfunktioner som andning. (s.306)

103
Q

Ekosinne

A

ultraljud sänds ut och från ekot registreras avstånd och form. (s.333)

104
Q

Sinnesceller

A

högt specialiserade nervceller med receptorer för olika slags stimuli. (s.333)

105
Q

Hudsinnen

A

tar emot signaler för olika slags beröring. (s.334)

106
Q

Termoreceptorer (fria nervändar, dendriter)

A

registrerar temperatur. (s.334)

107
Q

Smärtreceptorer

A

registrera extrema temperaturer, smärta och vävnadsskada. (s.334)

108
Q

Bradykininer

A

peptidhormoner som startar en inflammationsreaktion och som ökar känsligheten för smärta. (s.334)

109
Q

Synsinne

A

förmågan att uppskatta ljus, med hjälp av fotoreceptorer. (s.335)

110
Q

Fotoreceptor

A

specialiserade nervceller som reagerar på ljus, stavar och tappar i människans ögon. (s.335)

111
Q

Kameraöga

A

öga som reglerar ljusinflödet genom att öka eller minska pupillens öppning. (s.335)

112
Q

Hornhinnan

A

den del av senhinnan som täcker ögats öppning. (s.336)

113
Q

Regnbågshinnan (iris)

A

den hinna som omger och reglerar pupillens öppningsgrad (ljusinsläppet), och som ger ögonfärg. (s.336)

114
Q

Pupillen

A

ljusöppingen in i ögat. (s.336)

115
Q

Linsen

A

den genomskinliga struktur som förändrar form beroende på avståndet till det som ögat (vi) fokuserar på. (s.337)

Biologi 2 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions