Cellen - begrepp Flashcards
kapitel 2,3,4,6
Makromolekyler
molekyler med mycket stor molekylmassa. (s.22)
Biomolekyler
molekyler av ämnen som förekommer i levande organismer. (s.22)
Proteiner
molekyler, uppbyggda av kedjor av hopkopplade aminosyror. (s.23)
Aminosyror
organiska molekyler som har både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Av alla teoretiskt tänkbara aminosyror förekommer 20 olika typer i proteiner. (s.23)
Peptidbindning
en bindning som bildas när en karboxylgrupp kopplas ihop med en aminogrupp, och vatten spjälkas av. Syreatomen och väteatomen är riktade åt varsitt håll. (s.23)
Polypeptid
kedja av ett maximalt cirka 50 aminosyror, hopfogade med peptidbindningar. (s.23)
Enzymer
proteiner som fungerar som katalysatorer, dvs. skyndar på kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. (s.24)
Prostetisk grupp
en del av ett protein som inte är uppbyggd av aminosyror. (s.24)
Kolhydrat
molekyl som består av kol, väte och syre (väte och syre ofta i samma proportion som i vatten.). (s.24)
Empirisk formel
det enklaste sättet att ange talförhållandet mellan antalet atomer av olika grundämnen i en kemisk förening. (s.24)
Monosackarid
kolhydratmolekyl som består av en enkel kedja av 3-7 kolatomer med syre/väte bundet till sig. En monosackarid sluter sig ofta till en ring. (s.24)
Disackarid
en kolhydratmolekyl som består av två hopkopplade monosackarid-molekyler. (s.25)
Polysackarid
en kolhydratmolekyl som består av upp till 50 hopkopplade monosackarid-molekyler. (s.25)
Sackaros (rörsocker)
en disackarid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet fruktos. (s.26)
Laktos (mjölksocker)
en disackarid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet galaktos. (s.26)
Stärkelse
kolhydrat vars molekyl består av långa kedjor av glukos-molekyler och som fungerar som energireserv i växter. (s.26)
Glykogen
kolhydrat som påminner om stärkelse; energilager i levern och muskler. (s.26
Idislare
hovdjur med flera magar, bland annat kor, får, getter, renar, och älgar. (s.26)
Lipider
biomolekyler som inte är lösliga i vatten, däremot i organiska lösningsmedel (opolära vätskor bl.a bensin). (s.27)
Fetter
ämnen vars molekyler består av alkoholen glycerol som binds till tre fettsyror med esterbindning. (s.27)
Fleromättade fettsyror
har minst två dubbelbindningar mellan kolatomerna i kolvätekedjan. (s.27)
Fosfolipid
skiljer sig från fetter genom att en position har bundit fosforsyra i stället för en fettsyra - dessutom har molekylen en annan alkohol på andra sidan om fosforsyran. (s.28)
Steroid
en typ av lipidmolekyler som består av kolatomer som är kopplade till tre sexkantiga ringar och en femkantig ring. (s.28)
Kolesterol
en steroid som inte är ett hormon, utan ingår i cellmembraner och är betydelsefull för fettomsättningen i kroppen. (s.28)
Klorofyll
det gröna färgämnet i blad som är nödvändigt för fotosyntesen. (s.29)
Karotenoider
gula/orange/röda färgämnen i växter, både i blad och i frukter, samt i äggula. (s.29)
Nukleotid
en molekyl som består av en kvävebas, pentos och fosfatjon(er). (s.29)
Bärarmolekyler
molekyler som samverkar med enzymer och bland annat kan överföra väteatomer och/eller elektroner mellan andra molekyler. (s.29)
ATP
adenosintrifosfat - cellernas viktigaste “energiförmedlare”. (s.29)
Vätebärare
överför väteatomer mellan olika molekyler, bland annat i celldelningen och fotosyntesen. De viktigaste är NAD+, NADP+ och FAD. (s.29)
Selektivt permeabelt
släpper igenom en del ämnen men inte andra (s.32)
Organell
en liten bildning i en cell, exempelvis mitokondrie, kloroplast och ribosom. (s.35)
Cellmembranet
barriär mellan cellens insida och omgivningen. (s.35)
Endoplasmatiskt nätverk (ER)
ett membransystem med funktion vid tillverkning och transport av ämnen. (s.36)
Golgiapparaten
membransystem med olika uppgifter, främst mellanlagring och transport. (s.37)
Fria radikaler
atomer/molekyler med minst en oparad elektron - eftersom de är mycket reaktiva kan de skada cellerna. (s37)
Cellskelett
nätverk av olika slags proteintrådar inne i cellen. (s.38)
Cilier
många korta utskott på celler. (s.39)
Flageller
fåtaliga långa utskott på celler. (s.39)
Vakuol
vätskefyllt hålrum, särskilt i växtceller. (s.39)
ATP
den viktigaste energiförmedlande molekyler i celler. ATP är en förkortning av engelska Adenosine Triphosphate, på svenska adenosintrifosfat. (s.43)
ADP
adenosindifosfat, den molekyl som blir kvar när ATP har lämnat ifrån sig en fosfatgrupp. (s.43)
Energiförmedlare (ofta kallad en energibärare)
molekyl som förmedlar energin från bland annat cellandningen till de processer i cellen som kräver energi av hög kvalitet. (s.44)
Aktiveringsenergi
den energi som behöver tillföras för en kemisk reaktion ska komma igång. (s.44)
Termodynamik (inte viktigt tror jag)
den gren av fysiken som handlar om energiomsättningar. (s.45)
Katalysator
påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas. (s.45)
Enzym
protein som fungerar som katalysator. (s.45)
Substratmolekyl
ämnet som kan reagera med hjälp av ett enzym. (s.45)
Produkt (i enzymreaktioner)
resultatet av reaktionen som enzymet underlättar. (s.45)
Aktiv yta
platsen på enzymmolekylen där substratet binds och görs om till produkt. (s.45)
Coenzym
en nödvändig “extra molekyldel” i ett enzym, utöver kedjan/kedjorna av aminosyror. (s.46)
Cofaktor
en löst buden jon/molekyl som behövs för att ett enzym ska fungera ska fungera.
Reaktionsserie
när ett ämne omvandlas till något annat i många steg, och varje delreaktion utnyttjar ett särskilt enzym. (s.46)
Katabola reaktioner
reaktioner som bryter ner molekyler, hos oss från maten, för att dels frigöra energi i cellandningen, dels få material till de anabola reaktionerna. (s.47
Aeroba organismer
utnyttjar syre i sin energiomsättning. (s.47)
Anaerob energiomsättning
energi av hög kvalitet utvinns utan syre, exempelvis genom jäsning. (s.47)
Jäsning
energiomsättning där inte syre utnyttjas. (s.47)
Cristae
veck i mitokondriens inre membran. (s.47)
Matrix
det fria utrymmet inne i mitokondrien, (s.47)
Vätebärare
molekyler som förmedlar väteatomer. (s.48)
NAD
vätebärare (Nikotinamid-Adenin-Dinukleotid)
FAD
vätebärare (Flavin-Adenin-Dinukleotid)
Alkoholjäsning
omvandling av socker (glukos) till etanol och koldioxid, varvid en liten mängd ATP bildas. (s.55)
Mjölksyrajäsning
omvandling av glukos till mjölksyra, varvid en liten mängd ATP bildas. (s.55)
Anaerob energiomsättning
energiomsättning dör cellerna inte utnyttjar syrgas. (s.55)
Diffusion
att ett löst ämne spontant sprider sig i en gas eller en vätska. (s.73)
En dipol
en molekyl som har en ojämn laddningsfördelning, så att en del är “lite positiv” och en annan “lite negativ”. (s.74)
Proteinkanaler
molekyler som utgör ett “hål” eller en “kanal” i cellmembranet, för passiv transport och som kan öppnas och stängas. (s.74)
Passiv transport
transport genom ett cellmembran, från högre mot lägre koncentration. (s.74)
Akvaporiner
speciella kanalproteiner för vatten. (s.75)
Osmos
vattnets rörelse genom ett cellmembran, från högre mot lägre “vattenkoncentration”, egentligen vattenpotential (se nyckelhålet). (s.75)
Aktiv transport
transport av ämnen genom ett cellmembran, från lägre mot högre koncentration. Då måste extra energi av hög kvalitet tillföras. Aktiv transport utförs av speciella proteinpumpar. (s.76)
Proteinpumpar
proteiner som, med hjälp av energi förmedlad av ATP, kan pumpa joner och molekyler genom ett membran, från lägre koncentration till högre. (s.76)
Membranpotential
en potentialskillnad över ett plasmamembran, genom att det är olika jonkoncentration utanför respektive inuti cellen. (s.76)
Motorprotein
ett protein som kan få saker att förflytta sig inne i cellen. (s.78)
