Protister introduktion Flashcards
Protisternas fylogeni
De är en parafyletisk grupp, och de är ofta inte närbesläktade. Protister = ett praktiskt samlingsnamn, ingen formell taxonomisk grupp.
Vad är en protist?
Alla är eukaryota, ofta mikroskopiska (men inte alltid, tex brunalger). De är inte djur, växter eller svampar. Finns i många olika grenar. Många är plankton.
Protister levnadsmiljö
De är oftast akvatiska. Marina, limniska, fuktig jord, ruttnande organiskt material, blodomlopp (malaria).
Protister energiförsörjning
Autotrof - fotosyntetiserar
Heterotrof - äter/tar upp kolkedjor
Mixotrof - växlar mellan autotrof (vid bra ljustillgång) och heterotrof (vid dålig ljustillgång)
Kemoautotrofer är ett undantag - tar upp näring från oorganiska, kemiska föreningar. Vanligast i djuphaven
Plankton
Betyder vandrare eller drivare. Kan inte stå emot vattenströmmar. Finns både växtplankton och djurplankton.
Protozoer
Djurlika protister. Heterotrofa.
Mikroalger och brunalger
Växtlika protister. Autotrofa.
Amöbaliknande rörelsemönster
Hos bland annat amöbor. Har pseudopodier, ett nätverk av mikrofiament i cytoskelettet. Pseudopodierna åker framåt och pressar fram cytoplasman. Krävs ett mjukt och flexibelt cellmembran.
Cilier rörelsemönster
Finns hos tex toffeldjur. Cilierna kan vara organiserade på olika sätt, men det finns alltid många cilier. Välkoordinerad rörelse, framåt eller bakåt. Mikrotubuli bygger upp cilierna.
Flageller rörelsemönster
Flageller består av mikrotubuli. Finns en eller flera, men mycket färre än cilierna. Skapar en pisksnärt-liknande rörelse. Det mest effektiva sättet att röra sig. Drar eller skjuter cellen framåt.
Kontraktil vakuol
Hos limniska protister. Eftersom de är hypertona diffunderar det in vatten. Vakuolen tar upp vattenöverskottet och trycker ut det från cellen. Sammandragande.
Digestiv vakuol
Bildas när protisten tar upp föda via enodcytos. Födan innesluts av vakuolen. Den är först stor, med mycket näringsinnehåll, sedan delas den upp i små blåsor och blir en del av cytoplasman. Protisten kan då ta upp näringen.
Endast cellmembran
Tex amöbor. Mycket flexibel.
Cellmembran med pellikula
En förstärkning med proteiner. Det gör den lite stelare, men den är fortfarande flexibel. Tex toffeldjur.
Hård cellyta
Som ett skal. Består av kiseldioxid. Finns hos kiselalger. Innehåller porer för att ha kontakt med omvärlden. Lock och botten.