Protister diversitet Flashcards
Alveolater
Dinoflagellater, apicomplexans, ciliater.
Alveoli (membransäckar) strax under plasmamembranet. Alla är encelliga, de flesta är fotosyntetiska.
Dinoflagellater
Alveolater. De flesta finns i marin miljö. Viktiga primärproducenter (höstblomning i Sverige). Auto/hetero/mixotrofer. Endosymbiont i koraller. Två flageller, en längsgående och en tvärgående. Flera är giftiga. Vanligen gulbrun pigmentering.
Apicomplexa
Alveolater. Parasiter med apikomplex, organeller som används för att komma in i värdcellen. Komplicerad livscykel. Flera sjukdomsalstrare, tex Toxoplasma (råttor och katter), Plasmodium och Cryptosporidium.
Ciliater
Alveolater. Ciliekrans. De flesta är heterotrofer. Pellikula med alveoli. Trichocyst, antagligen försvarsorganeller.
Stramenopiles
Brunalger, diatoméer, oomycota.
Vanligen två flageller av olika längd, den längre är “hårig”. Vissa saknar flageller, men härstammar från en anmoder med flageller.
Brunalger
Stramenopiles. Marina, flercelliga. Pigmentet fucoxanthin ger brun färg. Har specialiserade organ, tex flytblåsor och hapterer (fäster vid underlag). “Limmar” fast sig mot underlaget med alginsyra. Vissa växer exponerat, andra skyddat, några flyter omkring. Några är jättestora, tex Macrocystis pyrifera, som kan bli 60 m lång.
Kiselalger/diatoméer
Stramenopiles. Encelliga, några bildar filament. Bilaterala eller radiärsymmetriska (avlånga eller runda). Hangameter hos centriska har en flagell. Cellvägg av kiseldioxid. Gulbruna av pigmentet fucoxanthin. Lagrar kolhydrater och olja. Viktiga primärproducenter, typiska i vårblomningen. Storleken minskar med asexuell reproduktion, återställs med sexuell produktion.
Oomycota (+2 exempel)
Straminopiles. Typisk cellvägg med cellulosa. Bland annat bladmögel och vattenmögel. Kallas algsvampar, men är inte nära släkt med svampar.
Vattenmöglesläktet Saprolegnia: “absorberande heterotrofer”, dvs utsöndrar enzymer som spjälkar större molekyler så att de blir tillräckligt små för att absorbera.
Kräftpest Aphanomyces astaci. Parasit på levande kräftor. Signalkräftor kapslar in parasiten, men den lever kvar i skalet och kan spridas. Flodkräftor har sämre sjukdomsförsvar, parasiten växer i mjukvävnaden, kräftan dör inom några veckor. Fruktkroppar bildar nya sporer på de döende kräftorna.
Rhizaria
Cercozoa, foraminiferer, radiolaria
Foraminiferer
Rhizaria. Främst marina. Skal av kalciumkarbonat. Bentiska (lever på botten) och plankton. Fångar byte i ett nät av pseudopodier. Andas kväveoxid (unikt, vanligen endast bakterier).
Radiolaria
Rhizaria. Marina protozoer med inre kiselskelett. Encelliga. Några kan bli flera mm (störst bland de encelliga eukaryoterna).
Excavata
Diplomonads, parabasalids och euglenoider. Flera grenar saknar mitokondrier, men de har troligen haft dem och sedan förlorat dem.
Diplomonadida
Excavata. Encelliga, saknar mitokondrier. Parasiter. Giardia ger tarminfektion.
Parabasalia
Excavata. Encelliga. Saknar mitokondrier. Trichomonas vaginalis ger trikomonaskolpit som är sexuellt överförbar.
Euglenoider
Excavata. Encelliga. En ganska stel flagell, ibland två. Stigma (ögonfläck). De flesta är limniska. Autotrofa, heterotrofa, mixotrofa. Främst asexuell reproduktion. Pellikula.
