Politiska system Flashcards
Vad menas med maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen menas med att den lagstiftande och verkställande makten är åtskilda med små möjligheter att ingripa i varandras arbete. De lagstiftande makten åtskiljs den verkställande horisontellt, som därför varken formellt eller reellt är underställd den lagstiftande makten. Därav kan varken presidenten eller parlamentet avsätta varandra - och maktfördelningsprincipen har tillämpas fullt ut. Dock kan de i viss utsträckning inkräta på varandras befogenheter, exempelvis har ofta presidenten vetorätt vilket har ett starkt inflytande på lagstiftningsprocessen.
Vad menas med maktdelningsprincipen, och vilken roll spelar den i presidentiella system?
Presidentiellt system
Kännetecknas av att de lagstiftande och verkställande makten hålls isär
Maktfördelningsprincip där den lagstiftande makten åtskiljs från den verkställande
Parlamentet har den lagstiftande makten, medan presidenten tillsammans med regeringen har den verkställande makten.
Maktdelningen sker alltså mellan två nivåer
Vad menas med maktdelningsprincipen, och vilken roll spelar den i parlamentariska system?
Kännetecknas av att den lagstiftande och verkställande makten växer ihop. Den offentliga makten konstitutionellt fördelas mellan olika maktpoler. Maktpolerna ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk
I ett parlamentariskt system finns det vertikal maktdelning inom en stat, maktutövningen organiseras i olika nivåer, hur uppgifter fördelas mellan nivåer och hur nivåerna maktutövning förhåller sig till varandra.
Två modeller över hur vertikal maktdelning kan utformas:
Enhetsstat: koncentreras makten till den nationella nivån. Från den nationella nivån kan sedan makten fördelas till andra nivåer inom staten, men den nationella nivån behåller rätten att återkalla uppgifter från lägre nivåer till den nationella nivån. Detta medför att den nationella nivån är överordnad de andra nivåer, samtidigt som de andra nivåerna inte kan utöva makt oberoende av den nationella nivån. Denna form av vertikal maktdelning tillämpas i bland annat Frankrike och Storbritannien.
Förbundsstat: maktdelning mellan federala nivån och delstatsnivån. Maktdelningen bygger dock inte på att makten utgår från den federala nivån till delstaterna, utan att delstaterna har en maktutövning som är oberoende av den federala nivån. Detta innebär att den federala nivån inte kan återkalla maktbefogenheter från delstaterna till den federala nivån eller besluta om frågor som tillhör delstaternas uppgifter. Denna federala modell återfinns bland annat i Brasilien, Indien, Tyskland och USA. Den centrala (federala) och regionala (Delstats-) nivån är grundläggande för förbundsstater. Fedralismen bygger på en tanke på en jämbördighet mellan nivåerna.
Utgår från majoritetsprincipen, folkets suveränitet, som en röd tråd genom den lagstiftande makten och vidare till den verkställande. Verkställande makten är underställs folkets kontroll, vilket utövas av det folkvalda parlamentet.
Vad har presidenten för uppgifter i ett presidentiellt system?
Sammanställda uppgifter är: Att fungera både som statschef och regeringschef (representera staten och leda regeringen). Innehar den verkställande makten (Regeringsmakten) och leder regeringens arbete. Regeringens arbete handlar främst om att tillsammans med myndigheter genomföra de lagar som parlamentet beslutar om. Behandla utrikespolitiska frågor
Vad skiljer ett presidentiellt från ett semi-presidentiellt system?
Semipresidentiella system är en typ av hybridform av presidentialism och parlamentarism med inslag av såväl presidentstyre som parlamentarism. Här fördelas den verkställande makten mellan presidenten och premiärministern. Presidenten väljs av folket, direkt eller indirekt. Premiärministern och regeringen kan avsättas av parlamentet men presidenten kan inte avsättas av parlamentet.
Beskriv de viktigaste skillnaderna mellan ett parlamentariskt och ett presidentiellt system
Det finns ingen president utan den lagstiftande makten sitter hos ett folkvalt parlament. Makten är därför delad. Det är även vanligare med en kammare, vilket betyder en mer effektiv lagstiftning.
Vad finns det för olika sätt att organisera en lagstiftande församling?
En lagstiftande församling kan organiseras genom en eller två kammare: i Sverige har vi en kammare som nämns som ett parlament som innehar den lagstiftande makten. Även organisera vem som sitter i kamrarna, ska det vara folket eller ministrar. Positiv eller negativ parlamentarism. Samt även organisera maktförhållanden, asymmetrisk eller symmetrisk.
Vad finns det för för- och nackdelar med enkammarsystem?
Fördelar enkammarsystem: förenklar lagstiftningsprocessen då frågor inte behöver röstas igenom i två omgångar/genom två kammare. Detta medför en effektivare lagstiftning. Det är även en lägre risk för dödläge vilket ökar regeringens handlingskraftighet. Enkammare skapar även förutsättningar för den politiskt valda majoriteten att fungera effektivt.
Det som är nackdelar med enkammarsystem är att det föreligger risk för förhastade beslut → risk för majoritetstyranni. Det som dock är negativt är att det är enklare att ändra viktiga lagar → grundlagar vilket kan ge upphov till minoritetsförtryck. Även att det finns risk för att “vända och vrida” lagarna till sin fördel.
Vad finns det för för- och nackdelar med tvåkammarssystem?
Fördelar tvåkammarsystem: Makten fördelas mellan två kamrar: den är inte koncentrerad. Makten är enklare att kontrollera då det är svårare att påverka två kammare än en. Minskar risken för förhastade lagstiftningar. Tvingar fram kompromisser mellan kamrarna med olika perspektiv i åtanke. Vilket kan ge särskild representation för vissa sociala grupper. Nackdelar tvåkammaresystem: Processen blir mer komplicerad och kostsam. Risk för döläge. Domstolar kan bli politiserade, eftersom de ibland väljs av politiker. Domarna kan inriktas åt politikernas intresse.
Varför har förbundsstater oftast två parlamentariska kammare?
De har oftast två parlamentariska kammare för att eftersträva en balans mellan principerna om befolkningsmässig och territoriell representation. Dessa är viktiga redskap för att hålla ihop förbundsstater, speciellt sådana där delstaternas storlek varierar kraftigt. Förbundsstater är skeptiska mot att ge all makt till en grupp eller person. Historiskt perspektiv var många länder skeptiskt inställd till ge all makt åt folket, man betonade därav behovet av en kontrollinsats som skulle fungera som en bromskloss för det folkvalda parlamentet.
Vilka grundlagar finns i Sverige och vad regleras i dessa?
Vi har fyra grundlagar i Sverige
Regeringsformen → hur rikets tyrs, hur individers rättigheter skyddas, hur den offentliga makten kontrolleras
Successionsordningen → Reglerar den Bernadotteska tronföljden samt successionen inom statschefsämbetet
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Vad är speciellt för en grundlag i jämförelse med en ”vanlig lag”?
Det är svårare att ändra grundlag än vanlig lag, det kan endast göras av två olika riksdagar med mellanliggande val. Grundlagen är överordnad vanlig lag. En ändring i grundlagen kräver två majoritetsstöd med ett val mellan de två beslutsfattanden. En vanlig lag kräver ett förslag som får ett majoritetsstöd i kammaren en gång för att gå igenom.
Redogör för parlamentarismens princip
Principen bygger på att parlamentet representerar folket och att folkets suveränitet ska vara grundläggande för det politiska systemet
Negativ parlamentarism
Krävs inte att frågan har ett uttryckligt stöd av en majoritet, utan enbart att det inte finns en uttrycklig majoritet emot. Räcker med att tolerera. Sverige har en minoritetsregering.
Positiv parlamentarism
Regeringen måste ha ett uttryckligt stöd av en majoritet av parlamentsledamöterna. De måste aktivt uttala sitt stöd för regeringen för att parlamentariskt förtroende ska föreligga, det vill säga fler som röstar för en emot.
