Politik och demokrati Flashcards
Vad är politik?
Fördelning av värden i samhället, det finns materiella värden (pengar, vapen) och immateriella värden som rättigheter, friheter osv.
Vad är en stat?
En organisation som har ett erkänt våldsmonopol över ett territorium. För att bli erkänd bör det finnas: en regering (med identifierbar makthavare som har en önskan och förmåga att styra landet), ett territorium och en regering som ska behärska sitt territorium fysiskt och ha makt över både det inre och yttre.
Vad är ett politiskt system?
Summan av ett lands politiska institutioner. Vad deras funktioner, befogenheter och relationen mellan dem är. Politiska institutioner kan vara regeringen, riksdag och myndigheter. Institutioner måste vara fasta med sin uppgift och är helt centralt i ett politiskt system.
Redogör för Dahls kriterier för en demokratisk process
Dahls kriterier för hans idealdemokrati är:
Lika rösträtt: Rösträtten ska vara allmän och alla röster ska väga lika tungt.
Effektivt deltagande: Alla medborgare ska ges samma möjlighet att forma sina preferenser, ta upp politiska spörsmål på agendan samt argumentera för eller emot de olika beslutsalternativen.
Upplyst förståelse: Alla medborgare ska ha möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka alternativa lösningar det finns på de politiska frågor, samt vilka konsekvenser olika politiska vägval kan tänkas få. Medborgarna tillgång till en mängd olika informationskanaler.
Kontroll över dagordning: Medborgarna ska ha möjlighet att initiera politiska ärenden, d.v.s. bestämma vilka frågor som ska tas upp till behandling.
Allomfattande deltagande: Syftar till att de fyra ovannämnda rättigheterna ska komma hela befolkningen till del och inte endast delar av den.
Dahl konstaterade dock att ingen modern statsbildning till fullo klarar av att uppfylla alla dessa krav, därför lanserade han termen polyarki. Polyarki är en beteckning på de stater som kommit längst i uppfyllandet av hand demokratikriterier, men som ändå inte kvalificerade sig som fullvärdig demokratier.
Institutioner som karaktäriserar demokratier?
Folkvalda organ som innehar den lagstiftande makten → parlament. Där man kan debattera offentligt.
Vad karaktäriserar demokratier?
- Valda beslutsfattare: viktiga beslut fattas av personer som är valda
- Fria och rättvisa val: beslutsfattare utses i val som är opartiska och regelbundna
- Allmän rösträtt: Alla medborgare har rösträtt vid val av beslutfattare
- Rätt att kandidera till uppdrag
- Yttrandefrihet: rätt att yttra åsikter
- Föreningsfrihet: rätt att bilda sammanslutningar oberoende politiska institutioner
- Alternativa informationskällor: rätt att använda oberoende politiska institutioner
Redogör för argument för och emot demokrati.
För:
- Makthavare som är folkvald och representerar folkets vilja.
- Lika rösträtt: allas åsikter väger lika tungt, t.ex. kön, etnicitet osv har ingen avgörande roll.
- Folkomröstning → folket har möjlighet att göra sin röst hörd.
Emot: Mer effektiv lagstiftning med en icke-demokratisk stat → lagstiftning behöver inte behandlas i flera omgångar eller i flera utskott. Med en demokrati finns det risk för en majoritetstyranni. D.v.s att en majoritet påtvingar en minoritet ett beslut som majoriteten inte gynnas av. Majoriteten av ett land (51%) beslutar om en lag som missgynnar en stor del av befolkningen, fortfarande demokratisk trots att det missgynnas en stor del av befolkningen.
Redogör för olika varianter av demokrati (syfte, centrala idéer, antaganden)
Representativ demokrati: Ett folkvalt organ som innehar den lagstiftande makten. Delegerar politiska makten till politiska representanter → parlament med den lagstiftande makten. Detta medför att folket kan fokusera på annat än politiken. Politiska beslutsfattandet lämnas i händerna hos politiker.
Direkt demokrati: Hela folket deltar i beslutsfattandet. Detta ger samtliga medborgare möjlighet att delta i det politiska beslutsfattandet. Det förutsätter dock många och mycket små enheter eftersom det kräver att hela folket ska kunna delta i debatten och därefter i beslutsfattandet. Det är dock omöjligt att i praktiken tillgodose - undantag är i mycket små stater. Det höjer legitimiteten i beslutsfattandet - medborgarna själva beslutar, det finns ingen mellanhand i form av folkets representanter som sänker legitimiteten. Negativt är dock att det är begränsade beslutsalternativ och det svårt att föra en konsekvent och sammanhållen politik. Även att det föreligger en risk att folk tröttnar på val och inte väljer att delta. På sikt kan det resultera i ett lågt valdeltagande i parlamentsval som kan innebära att legitimiteten för det politiska systemet urholkas
Liberal demokrati: hänvisar till Dahls kriterier. Målet är ett jämlikt och jämställt samhälle som ser till minoriteter.
Vad är skillnaderna mellan demokratiska och autokratiska system?
I en demokrati utgår all makt från folket. Makten är även splittrad, begränsad och kontrollerad. Den är inte centrerad till endast en politisk suverän. I en autokrati däremot är den politiska makten koncentrerad till endast en politisk enhet. Makten är okontrollerad, obegränsad och ändlös, och ser även inte till nationens välmående/intresse.
Redogör för olika typer av autokratiska system.
Absolut monarki
Militärstyre
Enpartistat
Personalism
Teokrati
Oligarki
Redogör för innebörden i begreppet konstitution. Vad beskrivs och regleras i en sådan?
Konstitutionen, statsförfattningen, beskriver och reglerar ett lands politiska system. Det är konstitutionen som tilldelar offentlig makt och anger befogenheter, sätter stadgar hur makt ska utövas och beskriver beslutsprocesser. Konstitutionen även begränsar makt och anger rättigheter som inte får kränkas. Konstitutionen reglerar: regeringsformen (reglerar de centrala institutionernas inbördes roller), successionsordningen (det kungliga arvet), tryckfrihetsförordningen (gäller utgivning av skrifter, inklusive medborgarens rätt att ta del av allmänna handlingar, offentlighetsprincipen) och yttrandefrihetsgrundlagen (innefattar yttrande i radio, TV, film, video och ljudupptagningar).
Vad skiljer en majoritetsdemokrati från en konstitutionell demokrati?
Majoritetsdemokrati: Kräver majoritetsbeslut i riksdagen
Dock har den en svag lagprövning då den är enkel att ändra .
Konstitutionell demokrati: En demokrati byggd på konstitutionen, lagen är överställd regenten. Svår att ändra konstitutionen
Hur lätt/svårt är det att ändra den svenska grundlagen?
I Sverige i jämfört med konstitutionella demokratier är det lättare att ändra grundlagar då lagförslaget enbart behöver behandlas i en kammare → parlamentet. Det är dock svårare att ändra än vanliga lagar. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen fattar två likadana beslut, det ska hållas ett riksdagsval mellan de två besluten → detta för att väljarna ska kunna ta ställningen till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som de tycker som de själva gör i frågan.
Vid en lagprövning prövar en domstol giltigheten av en gällande lagstiftning:
Abstrakt → Domstolen prövar om lagen strider mot någon av grundlagarna. Om lagen strider mot grundlag, kommer den sluta bli tillämpad genom att den exempelvis blir upphävd.
Konkret → Tar sikte på om en viss lagbestämmelse kan bli tillämpad i det enskilda fallet. Om lagen ifråga inte kan eller bör bli tillämpad i det enskilda fallet, blir resultatet att lagen inte blir tillämpad i det enskilda fallet. En sådan dom blir då ett så kallat rättspraxis eller prejudikat.
Och hur betydande/begränsad är lagprövningen i Sverige?
Hur stark en lagprövning är handlar om den politiska majoritetens möjlighet att ändra och tolka konstitutionen. Ligger huvudansvaret hos regering och parlament? Sveriges lagprövning är svag/begränsad.
Det som talar för att sverige har en betydande lagprövning är att om högsta domstolarna anser att en föreskrift står i strid med en grundlag får den inte tillämpas. Lagrådet, som består av landets mest erfarna domare, granskar oftast lagförslag innan de tas upp i riksdagen för omröstning → dessa granskningar är dock inte bindande.
Förklara lagrådets roll i det svenska politiska systemet
Lagrådets roll är att granska och yttra sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan avstå från att höra lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag. Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av lagrådet skulle fördröja lagstiftningens ärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter.
Process:
- Departementet bereder synpunkter som de sedan samrådet med utskott och partigrupper när en proportion ska beredas.
- Detta lämnas sedan som en lagrådsremiss till lagrådet.
- Lagrådet granskar detta och bereder lagförslaget och lämnar till riksdagen.
