Perception kap 2 Flashcards
Vad menas med inre mallar (= templates)? Diskutera vad som talar för respektive
emot teorin om inre mallar.
Inre mallar är information vi har tagit in redan genom våra olika sinnen. Inre mallar teorin är en mer speciferad form av schemateorin. Det är ett system som använder information om gamla erfarenheter för att förklara nya stimuli vi får in. Är igenkänning av lika objekt.
En direkt översättning är att templates är en hämtad samlad representation av objekt som tillgängliggör objektigenkänning enkelt.
Det som talar för denna teori är ett experiment utförd av Shepard och Metzler 1971 där försökspersonerna fick avgöra om två olika objekt i skev form i olika vinklar var samma eller olika. Ju mer olika vinklarna blev mellan bilderna desto längre tid behövde försökskaninerna att kunna skilja på om de var samma eller inte, detta föreslår att människor kan vrida på objektet mentalt i sitt huvud för att försöka få hum på om det platsar eller inte. Och detta menar ju då att vi har möjligheten att forma en inre mental representation av ett externt objekt där vi kan vrida och manipulera det i huvudet.
Vad menas med reversibla figurer? På vilket sätt kan vår perception av reversibla
figurer ses som ett stöd för gestaltpsykologin?
Dubbeltydiga figurer eller reversibla figurer omfattar även sådana som anka-kanin-figuren och Rubins vas, där dubbeltydigheten består i att olika föreställningar aktiveras beroende på var man fäster blicken. När två motiv konkurrerar med varandra skiftar figur och grund automatiskt efter en stunds fixering av figuren.
Gestaltpsykologi teorin om uppfattning föreslår att människor ger mening om världen runt dem genom att ta separata och distinkta element och kombinera dem till en helhet. Om du till exempel ser på former som ritats på ett papper, kommer ditt sinne sannolikt att gruppera formerna i en form av saker som dess likhet eller närhet. Tittar jag på en bokstav på ett papper, utgör bokstaven figurer och papperet bakgrund. Lyssnar jag på någon som talar, utgör talet en figur och bakgrund är alla andra oviktiga ljud.
Eftersom vi försöker skapa en mening så fokuserar vi antingen på det mörka eller det ljusa för att se ett mönster. Allt måste ha en figur och bakgrund för att vi ska kunna ta in informationen. För helheten av bilden inte har någon mening så fokuserar vi på linjer och olika formar (genom att använda feature detektors och gestaltlagar)
Beskriv två gestaltlagar (= laws of perceptual organisation) som skiljer figur från
bakgrund
The law of proximity (närhetslagen) – när objekt är grupperade nära varandra så tenderar vi att själva gruppera dom som ett singulärt objekt, även fast objekten kan vara oberoende till varandra egentligen.
The law of similarity (likhetslagen) – Objekt som liknar varandra tenderar att grupperas tillsammans
. Redogör för pandemonium modellen. Vilket empiriskt stöd finns det för denna
modell?
Pandemonium är en modell för visuell mönsterigenkänning (feature-detectors). Den består av en mångfald parallellt fungerande demoner, varav alla är specialiserade på att känna igen en viss visuell stimulans. Till exempel en horisontell streck i mitten av den presenterade stimulansen eller en krökning i högra övre hörnet. Om en demon känner igen “hans” stimulans, ropar han till den huvuddemonen (den som tar beslut). Detta utrop är ju högre, desto mer uppskattar demonen sannolikheten för en korrekt identifiering. På grundval av den mottagna informationen bestämmer huvuddemonen då vilket mönster som utgör stimulansen.
Mellan dessa specialiserade demoner i Selfridges modell och den faktiskt befintliga funktionen finns det en förvånande likhet mellan detektorns celler i den visuella cortexen. Och det var faktiskt modellen för Selfridge och dess antaganden över perceptionsprocesser, vilket föreslog för första gången att sådana funktionsdetektorer kunde existera hos människor. Modellen var i detta fall anledningen till att neurofysiologerna letade efter lämpliga celler.
Vad menas med PDP? Redogör för teorin. Diskutera vad som talar för att denna teori är korrekt.
PDP är Parallel Distributed Processing Approaches som i grund är att händelser i hjärnan inte sker i enskilda neuroner utan av nätverk av neuroner. Egentligen att nätverken av olika kategorier kan formas samman i hjärnan via nya neurala nätverk och bilda ett sammankopplat nät, på så sätt kan ny kunskap fästas med den gamla för att bilda en större bild med mer information.
Varje ny händelse ändrar styrkan i anslutningarna mellan relevanta enheter genom att ändra anslutningsvikterna. Följaktligen kommer du sannolikt att reagera annorlunda nästa gång du upplever en liknande händelse. Till exempel, medan du har läst om PDP-tillvägagångssättet, blir styrkan i anslutningarna mellan PDP och dess funktioner större. Alla relaterade termer kommer sannolikt att aktiveras när du möter termen PDP-tillvägagångssätt.
PDP teori är byggd på hebbs teori.
Vad är en illusion? Redogör för Müller-Lyer illusionen. Ge en möjlig förklaring till
illusionen.
En illusion är en falsk uppfattning av verkligheten på grund av flertydiga sinnesintryck. De kognitiva illusionerna uppträder genom samverkande antaganden som bildar omedvetna slutsatser. De kognitiva illusionerna delas vanligen upp i tvetydiga illusioner, förvrängande illusioner, paradoxala illusioner och fictionillusioner.
Müller-Lyer illusionen är en bild med två identiska sträck som har antingen två inåtlutande eller två utåtlutande pilar på sina spetsar, det streck med inåtlutande pilar mot sig framstår som kortare än den med utåtlutande även fast strecken är exakt lika långa, detta är illusionen.
En förklaring till detta kan vara att även fast strecken är lika långa så verkar den andra vara längre ifrån dig, och blir på detta vis förstorat i vårat visuella system, vilket ger intrycket att den är längre. Det är en förvrängd illusion.
Vilken är skillnaden mellan sinnesintryck (= sensations) och varseblivning (=
perception)?
Sinnesintryck är bottom-up-intryck, råa intryck, där våra sinnen tar emot och vidarebefordrar yttre intryck. Sinnesintryck är mer fysiska än varseblivningar, sinnesintryck uppstår för att kroppen tar emot en stimulus och kroppen reagerar med att konvertera detta till något som sinnesorganen kan identifiera.
Varseblivning är top-down-vägen våra hjärnor organiserar och tolkar den informationen och sätter den i sitt sammanhang. Varseblivning (perception) händer när hjärnan processar information för att ge mening till det, genom känslor, minnen, etc.
Vad menas med LBFS-olyckor? Diskutera vad denna typ av olyckor beror på.
. Innebär ”Looked but failed to see”, där förare påstår att de inte ser objektet de kraschar in i även om de borde vara väl synligt. Här blir skillnaden mellan sinnesintryck och varseblivning väldigt tydligt märkbar. Olika föremål kan alltså vara olika sensoriskt tydligt beroende på form, färg, olika klarhet, ljudnivå. Många olyckor är alltså på grund av att föremålet inte varit lätt att upptäcka för våra sinnen.
Vilken är skillnaden mellan den konstruktivistiska teorin och Gibsons teori? Redogör
för de två teorierna. Diskutera vilken teori som är bäst. Eller om de två teorierna
kompletterar varandra, och om de kompletterar varandra på vilket sätt kompletterar
de varandra.
Konstruktivistiska teorin – Den konstruktivistiska teorin bygger på att det är nödvändigt för oss att komplettera ”bristfällig” sensorisk information med vad vi redan vet för att sedan bilda en komplett bild av stimulansen i huvudet. För att kunna göra detta så påstår Richard Gregory att vi agerar som egna forskare som genererar en perceptuell hypotes av vad vi har uppfattat och sedan jämför det med våran sensoriska upplevelse för att få en klarare bild av det vi upplever. Vi testar lite i huvudet vad någonting kan vara för att sedan jämföra det med ”verkligheten”. Top-down procceser.
Gibsons teori- Talar om direkt perception. Det behöver inte bygga på kunskap. Om man ger en hammare till ett litet barn så kanske barnet slår med hammaren för att den är konstruerad för de. Tex stol kan man inte skriva med. Vi behöver inte kunskap för att förstå att en stol kan sittas på. Miljön innehåller tillräckligt mycket information. Bottom-up process.
Redogör för vilka ledtrådar som vi har vid auditiv lokalisation:
Azimut (horisontell vinkel) = bedöms med hjälp av binaurala ledtrådar, närmare bestämt skillnader i tid och intensitet mellan stimuli som når höger respektive vänster öra.
Elevation (vertikal vinkel) = bedöms med hjälp av spektrala ledtrådar, som hur huvud, ytteröron och torson (axelstuds) påverkar stimulusens frekvenser.
Avståndskoordinat = Består av flera mekanismer som används i kombination för att avgöra avståndet från ett ljud.
- Ljudnivå, som avgör trycket som stimulus inverkar på hörselorganet. Viss tidigare perspektiv på hur högt ljudet bör låta behövs för att denna mekanism ska fungera.
- Frekvens. Höga frekvenser försvagas mer av atmosfären än låga. Därför kan vi t.ex. höra basen från en bil eller en fest tydligare än sången.
- Rörelseparallax. Rörliga auditiva stimulus upplevs röra sig snabbare från en närmare källa. Detta gäller även för visuell perception. En bil upplevs köra långsamt tills det att den kör förbi dig, då den upplevs köra väldigt snabbt.
- Reflektering. Ljud kan nå öron på två sätt; direkt ljud har en oavbruten bana från källa till öra. Indirekt ljud kan studsa och åter reflekteras på ytor. När avståndet ökar så gör även proportionen mellan indirekt och direkt ljud. Förändringen ger oss en indikation om avståndet.
Vad menas med fantomord (= phantom word illusion)? Ge ett exempel från det
verkliga livet.
Ett fantomord är t.ex när vi tror vi hör något säga något, men de egentligen sa något annat, anledningen till att vi tror att de sa det som vi först hörde är för att vi antog att det var det som de skulle säga med tanke på kontexten kring situationen.
Vad menas med haptisk informatation och proprioception?
Haptisk information – Vår förmåga att känna av beröring och kroppsrörelser.
Proprioception – Känslan som håller reda på positionen av vår kropp, våra lemmar, fingrar etc. Egentligen var vi känner att vår kropp är i relation till annat, även vår balans och allmänna rörelseriktning.
Ge ett exempel på hur haptisk information kan användas för att öka trafiksäkerheten.
För att kunna tillföra haptiskt information när du kör din bil så måste informationen på något sätt vara kännbar genom din beröring, alltså är ett naturligt val för användandet av haptisk information i trafiken att installera någon sorts vibration eller fysisk motrörelse i de delar av bilen som dina kroppsdelar lutas emot, till exempel ratten, bilbältet, gaspedalen och även sätet. Genom att föra till exempelvis vibrationer genom dessa delar av bilen så kan du meddelas fort och effektivt av potentiella faror på vägen framför dig.
Tex vita räfflade linjer på sidan av motorvägen som är designad för att göra att det låter och att bilen vibrerar så man är uppmärksammas att man kör för långt ut.
