Översiktsanatomi Flashcards
anatomiska grundställningen
Wii-gubben: stående med hängande armar, ben parallellt, handflator framåt
utgångspunkt för lägesangivning samt defenition av plan och rörelseaxlar
A. Carotis communis
Syresätter hjärnan (ta pulsen på)
A. subclavia
höger eller vänster från hjärtat från aortan, nyckelbensartären, ger syrerikt blod till armarna
A. Iliaca communis
ger blod till benen, bäckenet, fortplantningsorgan. (delen av aorta innan den delar sig ner i vardera ben).
A. femoralis
Huvudpulsådern i låret. Ger syrerikt blod till benen
V. Cava superior
Ovan hjärtat: ven som transporterar blod från huvudet, halsen, armarna och bröstet tillbaka till hjärtats högra förmak
V. Cava inferior
Nedanför hjärtat: ven som samlar blod från benen, bäckenben, buk och mynnar ut i höger förmak nedre del)
V. porta
Stor ven som för blod från matsmältningssystemet till levern
Transversalplan
Över/under
Sagittalplan
Vänster/höger
Frontalplan
Fram/bak
Ventralt/anteriort
främre
Dorsalt/posteriort
bakre
Kraniellt/superiort
åt huvudet
Kaudalt/inferiort
Åt höften/baken
Proximalt
närmare kroppen på extremiteterna (arm/ben)
Distalt
ifrån kroppen på extremiteterna (arm/ben)
Lateralt
åt sidan (sagittal)
Medialt
åt mitten (sagittal)
Angulär rörelse
en kroppsdel rör sig i en båge runt en axel, vilket ändrar vinkeln mellan två delar av kroppen. Mäts i grader
Exempel: Flexion och extension i armbågsleden där underarmen böjs och rätas ut i förhållande till överarmen.
Linjär rörelse
Mäts i cm
Agonist:
Muskeln som ansvarar för att utföra en viss rörelse, till exempel biceps vid armbågsflexion.
Antagonist:
Muskeln som motverkar eller kontrollerar rörelsen, till exempel triceps vid armbågsflexion.
Rörelseaxel - Sagittal
sidledsrörelser som
abduktion = “föra bort” från kroppen, ex. lyfta arm/ben
och
adduktion = “föra mot” kroppen, ex. föra arm/ben tillbaka mot kroppen
Rörelseaxel - Frontal
framåt- och bakåtriktade rörelser som flexion - leg curl
och
extension - leg extension
Rörelseaxel - Vertikal
Rörelser runt denna axel är rotationsrörelser.
Exempel: Rotation av huvudet eller bålen, som när man vrider huvudet för att titta åt sidan.
Synovialleder
Leder som tillåter stor rörelse mellan ben.
Ledhuvud: Del av benet som formar leden, rundad del.
Ledpanna: Motsvarande del som ledhuvudet passar in i.
Ledkapsel: Hölje som omsluter leden och ger stabilitet.
Ledbrosk: Skyddar ledytorna och minskar friktion.
Ledvätska: Smörjer leden och minskar friktion.
Axelleden
3 rörelseaxlar (kulled)
- Flexion/extension,
- Abduktion/adduktion,
- Rotation
Armbågslederna
2 rörelseaxlar
- Flexion/extension (gångjärnsled)
- Rotation av underarmen (vridning)
Handleden
2 rörelseaxlar
- Flexion/extension
- Abduktion/adduktion
Yttre fingerlederna
1 rörelseaxel (gångjärnsleder)
Flexion/extension
Höftleden
3 rörelseaxlar (kulled)
- Flexion/extension,
- Abduktion/adduktion,
- Rotation
Knäleden
1 rörelseaxel (gångjärnsled)
Flexion/extension
Fotlederna
kombination av 2 rörelseaxlar
flex/vridning
Intervertebralleder (leder mellan kotor)
3 rörelseaxlar
- Flexion/extension
- Lateral flexion (böjning åt sidan)
- Rotation
Costovetrebralleder (revbenens leder)
1 rörelseaxel
Upp- och nedåtgående rörelser av revben vid andning
Käkleden
2 rörelseaxlar + linjära rörelser
- Öppning/stängning,
- Framåt/bakåt (linjär),
- Lateral rörelse
Cirkulationssystemet: Klaffar
Mitralisklaff
Plats: Mellan vänster förmak och vänster kammare.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från vänster kammare till vänster förmak.
Tricuspidalisklaff
Plats: Mellan höger förmak och höger kammare.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från höger kammare till höger förmak
Aortaklaff
Plats: Mellan vänster kammare och aorta.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från aorta till vänster kammare
Pulmonalisklaff
Plats: Mellan höger kammare och lungartären (pulmonalis).
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från lungartären till höger kammare
Coronartär (vänster/höger)
Blodkärl på hjärtat som försörjer hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod, samt föra bort närings- och syrefattigt blod
Respirationssystem (allt innan bronkerna)
munhåla - (syreintag)
näshåla - (syreintag)
sinus paransales - (bihålorna)
trachea - (luftstrupen)
epiglottis - (struplocket, stänger trachea vid mat för att hindra mat från luftvägar)
Farynx - (svalget) leder luft till larynx och mat till esophagus
Larynx - (struphuvudet) mellan larynx och trachea
Respirationssytemet (i och runt lungorna)
lungorna - pulmones
lunglober - 2st vänster, 3 st höger
huvudbronk - en i vardera lunga
lobärbronk - går från huvudbronkerna till respektive lunglob
pleura - (omslutande lungsäck)
Esophagus
Matstrupen - förbinder farynx med ventriculus (magsäcken)
Ventriculus/gaster
Och
Pylorus
Magsäcken
Och
Nedre magmunnen
Tolvfingertarmen
Duodenum (första delen av tunntarmen)
Här sker fortsatt nedbrytning av mat med hjälp av galla och bukspott
Mellandel av tunntarmen
Jejunum
Här sker huvuddelen av näringsupptaget från maten
Sista delen av tunntarmen innan colon
ileum
Absorberar resterande näringsämnen och B12, samt leder till tjocktarmen
Tjocktarmen
Colon
Absorberar vatten och salter, och formar avföring
Ändtarmen
Rectum
Lagrar avföring innan det lämnar kroppen genom anus
Levern
Hepar
Under diafragma
Producerar galla, renar blodet och lagrar energi
Gallblåsans funk.
Lagrar galla som produceras i levern och frisätter det till tunntarmen vid behov
Bukspottskörteln
Pancreas
Mellan duodenum och mjälten
Producerar enzymer och hormoner (som insulin) för matsmältning och blodsockerreglering
Bukhinnan
Peritoneum
Tunt membran som täcker bukorganen och bukväggen
Utsöndringssystemet
Ren (njuren, periskt organ, hö/vä)
njurbäcken (samlar upp urin)
ureter (urinledare, leder utpressade metaboliter ut ur njurarna)
urinblåsan (behållare för urin i nedre del av bäckenet)
urethra (urinrör, urin går genom till urinblåsan)
Fortplantningssystemet kvinna
Ovarium (äggstock)
Tuba uterina (äggledare)
Uterus (livmoder)
Cervix uteri (livmoderhals)
Corpus uteri (livmoderkropp)
labia minora/majora (inre/yttre blygläppar)
Fortplantningssystemet man
Testikel
Bitestikel
Pung
Sädesledare
Blåshalskörtel
Ollonet
Svällkroppar
testis (testikel)
Epididymis (bitestikel)
Scrotum (pung)
Ductus deferens (sädesledare)
Prostata (blåshalskörtel)
glans penis (ollonet)
corpora cavernosa/spongiosa (svällkroppar)
Nervsystemet:
Stor- och lillhjärnan
Storhjärnan = Cerebrum
Lillhjärnan = Cerebellum
Nervsystemet:
Ryggmärgen
Medulla spinalis
Leder nervsignaler mellan hjärnan och kroppen samt ansvarar för reflexer
CNS
Hjärnan och ryggmärgen
Kontrollerar kroppens funktioner och bearbetar information från sinnena, samt styr frivilliga och ofrivilliga rörelser
PNS
Perifera NS
Förbinder CNS med resten av kroppen och skickar signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och perifera delar som muskler och organ
Somatiska NS
Del av PNS:
- Medvetna rörelser
- Överför sensorisk info till CNS
Autonoma NS
Del av PNS:
- Omedvetna funktioner, t.ex andning, hjärtslag och matsmältning.
Indelning:
sympatiska (stress- och flyktreaktioner) och
parasympatiska (vila och matsmältning)
Endokrina systemets funk.
Reglerar kroppens funktioner genom hormoner som frisätts i blodomloppet. Påverkar tillväxt, metabolism, reproduktion och stressrespons
Hypofys
Plats: Liten körtel belägen i hjärnans bas
(styr hormonpruduktion, signalerar till organ att producera)
Sköldkörtel
Framför halsen, nedanför larynx
(4 små bisköldkörtlar (producerar bisköldkörtelhormon som reglerar kalkbalansen i kroppen), producerar hormon som reglerar ämnesomsättning)
Binjure
Sitter ovanpå varje njure
(producerar hormon inblandat i kroppens reaktion på stress)
Endokrina pancreas
(Langerhans öra, styr hormoner som styr nedbrytning av socker, producerar insulin, gastrin, glukagon)
Ovarium
Testis
(producerar östrogen)
(producerar testosteron)
Sinnesorgan: Ögat
Hornhinna: Den klara, yttre delen av ögat som skyddar och bryter ljuset.
Iris: Den färgade delen av ögat som reglerar pupillens storlek och därmed ljusinsläppet.
Pupill: Den öppning i mitten av iris som släpper in ljus.
Strålkropp: Strukturen som producerar ögonvätska och hjälper till att justera linsen för fokusering.
Näthinna: mynnar i synnerven som bearbetar intryck. Ljus → Nervimpulser
Glaskropp: Geléliknande substans som fyller ögats inre och ger det form
Sinnesorgan: Örat
Ytterörat, mellanörat (bakom trumhinnan), innerörat (snäckan och balansorgan)
Mellanörat (5 delar)
Trumhinnan: Tunn membran som vibrerar vid ljudtryck och överför ljud till hörselbenen.
Hörselbenen:
Hammaren: Första hörselbenet som fäster vid trumhinnan.
Städet: Det mellersta hörselbenet.
Stigbygeln: Det sista hörselbenet som överför vibrationer till innerörat.
Örontrumpeten: Kanal som förbinder mellanörat med svalget och hjälper till att balansera trycket.
Innerörat (3 delar)
Snäckan: Spiralformad struktur som innehåller hårceller som omvandlar ljudvågor till nervimpulser.
Hinnsäckarna: Del av balanssystemet; registrerar huvudets läge.
Båggångarna: Tre bågar som hjälper till med balans genom att registrera rörelser i olika riktningar.
Sinnesorgan (näshåla, munhåla)
Luktslemhinna
Smaklök
Kraniet (peka på 6 ben)
Pannben, hjässben, nackben, tinningsben, överkäke, underkäke
Övre extremitet: arm (peka på 6 ben)
- Humerus (överarmsben),
- radius (strålben),
- ulna (armbågsben),
- handlovsben,
- mellanhandsben,
- fingerben
Undre extremitet: höften och ner (peka på 7 ben, 2-4 har latinskanamn)
- Höftben,
- femur (lårben),
- tibia (skenben),
- fibula (vadben),
- vristens ben,
- mellanfotsben,
- tårnas
ben
4 kotor och 3 ben
Kota (vertebra): Kotkropp, kotbåge
Cervikalkotor (halskotor): C1 – C7
Thorakalkotor (bröstkotor): Th1 – Th12
Lumbalkotor (ländkotor): L1 – L5
Sacrum (korsben): Segment S1 – S5
Os coccygis (svansben)
Costa (revben): costa 1 – costa 12
m. erector spinae
längs ryggraden
m. rectus abdominis
bålstyrka
m.deltoideus
på axeln
m. latissimus dorsi
äste på humerus, överarmen, latsdrag
m. biceps brachii
aktiveras av flexion av armbåge
m. triceps brachii
aktiveras av extension av armbåge
m. gluteus maximus
sittmuskeln
m. gluteus medius
sidan av höften, håller höften på plats
m. adduktor magnus
insida lår, stora adduktorn
m. quadriceps femoris
framsida lår, leg extension=extension av knät
m. triceps surae
vadmuskeln, grupp muskler som tar vid på hälsenan
