Översiktsanatomi Flashcards
1
Q
anatomiska grundställningen
A
Wii-gubben: stående med hängande armar, ben parallellt, handflator framåt
utgångspunkt för lägesangivning samt defenition av plan och rörelseaxlar
2
Q
A. Carotis communis
A
Syresätter hjärnan (ta pulsen på)
3
Q
A. subclavia
A
höger eller vänster från hjärtat från aortan, nyckelbensartären, ger syrerikt blod till armarna
4
Q
A. Iliaca communis
A
ger blod till benen, bäckenet, fortplantningsorgan. (delen av aorta innan den delar sig ner i vardera ben).
5
Q
A. femoralis
A
Huvudpulsådern i låret. Ger syrerikt blod till benen
6
Q
V. Cava superior
A
Ovan hjärtat: ven som transporterar blod från huvudet, halsen, armarna och bröstet tillbaka till hjärtats högra förmak
7
Q
V. Cava inferior
A
Nedanför hjärtat: ven som samlar blod från benen, bäckenben, buk och mynnar ut i höger förmak nedre del)
8
Q
V. porta
A
Stor ven som för blod från matsmältningssystemet till levern
9
Q
Transversalplan
A
Över/under
10
Q
Sagittalplan
A
Vänster/höger
11
Q
Frontalplan
A
Fram/bak
12
Q
Ventralt/anteriort
A
främre
13
Q
Dorsalt/posteriort
A
bakre
14
Q
Kraniellt/superiort
A
åt huvudet
15
Q
Kaudalt/inferiort
A
Åt höften/baken
16
Q
Proximalt
A
närmare kroppen på extremiteterna (arm/ben)
17
Q
Distalt
A
ifrån kroppen på extremiteterna (arm/ben)
18
Q
Lateralt
A
åt sidan (sagittal)
19
Q
Medialt
A
åt mitten (sagittal)
20
Q
Angulär rörelse
A
en kroppsdel rör sig i en båge runt en axel, vilket ändrar vinkeln mellan två delar av kroppen. Mäts i grader
Exempel: Flexion och extension i armbågsleden där underarmen böjs och rätas ut i förhållande till överarmen.
21
Q
Linjär rörelse
A
Mäts i cm
22
Q
Agonist:
A
Muskeln som ansvarar för att utföra en viss rörelse, till exempel biceps vid armbågsflexion.
23
Q
Antagonist:
A
Muskeln som motverkar eller kontrollerar rörelsen, till exempel triceps vid armbågsflexion.
24
Q
Rörelseaxel - Sagittal
A
sidledsrörelser som
abduktion = “föra bort” från kroppen, ex. lyfta arm/ben
och
adduktion = “föra mot” kroppen, ex. föra arm/ben tillbaka mot kroppen
25
Rörelseaxel - Frontal
framåt- och bakåtriktade rörelser som flexion - leg curl
och
extension - leg extension
26
Rörelseaxel - Vertikal
Rörelser runt denna axel är rotationsrörelser.
Exempel: Rotation av huvudet eller bålen, som när man vrider huvudet för att titta åt sidan.
27
Synovialleder
Leder som tillåter stor rörelse mellan ben.
Ledhuvud: Del av benet som formar leden, rundad del.
Ledpanna: Motsvarande del som ledhuvudet passar in i.
Ledkapsel: Hölje som omsluter leden och ger stabilitet.
Ledbrosk: Skyddar ledytorna och minskar friktion.
Ledvätska: Smörjer leden och minskar friktion.
28
Axelleden
3 rörelseaxlar (kulled)
- Flexion/extension,
- Abduktion/adduktion,
- Rotation
29
Armbågslederna
2 rörelseaxlar
- Flexion/extension (gångjärnsled)
- Rotation av underarmen (vridning)
30
Handleden
2 rörelseaxlar
- Flexion/extension
- Abduktion/adduktion
31
Yttre fingerlederna
1 rörelseaxel (gångjärnsleder)
Flexion/extension
32
Höftleden
3 rörelseaxlar (kulled)
- Flexion/extension,
- Abduktion/adduktion,
- Rotation
33
Knäleden
1 rörelseaxel (gångjärnsled)
Flexion/extension
34
Fotlederna
kombination av 2 rörelseaxlar
flex/vridning
35
Intervertebralleder (leder mellan kotor)
3 rörelseaxlar
- Flexion/extension
- Lateral flexion (böjning åt sidan)
- Rotation
36
Costovetrebralleder (revbenens leder)
1 rörelseaxel
Upp- och nedåtgående rörelser av revben vid andning
37
Käkleden
2 rörelseaxlar + linjära rörelser
- Öppning/stängning,
- Framåt/bakåt (linjär),
- Lateral rörelse
38
Cirkulationssystemet: Klaffar
Mitralisklaff
Plats: Mellan vänster förmak och vänster kammare.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från vänster kammare till vänster förmak.
Tricuspidalisklaff
Plats: Mellan höger förmak och höger kammare.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från höger kammare till höger förmak
Aortaklaff
Plats: Mellan vänster kammare och aorta.
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från aorta till vänster kammare
Pulmonalisklaff
Plats: Mellan höger kammare och lungartären (pulmonalis).
Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från lungartären till höger kammare
39
Coronartär (vänster/höger)
Blodkärl på hjärtat som försörjer hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod, samt föra bort närings- och syrefattigt blod
40
Respirationssystem (allt innan bronkerna)
munhåla - (syreintag)
näshåla - (syreintag)
sinus paransales - (bihålorna)
trachea - (luftstrupen)
epiglottis - (struplocket, stänger trachea vid mat för att hindra mat från luftvägar)
Farynx - (svalget) leder luft till larynx och mat till esophagus
Larynx - (struphuvudet) mellan larynx och trachea
41
Respirationssytemet (i och runt lungorna)
lungorna - pulmones
lunglober - 2st vänster, 3 st höger
huvudbronk - en i vardera lunga
lobärbronk - går från huvudbronkerna till respektive lunglob
pleura - (omslutande lungsäck)
42
Esophagus
Matstrupen - förbinder farynx med ventriculus (magsäcken)
43
Ventriculus/gaster
Och
Pylorus
Magsäcken
Och
Nedre magmunnen
44
Tolvfingertarmen
Duodenum (första delen av tunntarmen)
Här sker fortsatt nedbrytning av mat med hjälp av galla och bukspott
45
Mellandel av tunntarmen
Jejunum
Här sker huvuddelen av näringsupptaget från maten
46
Sista delen av tunntarmen innan colon
ileum
Absorberar resterande näringsämnen och B12, samt leder till tjocktarmen
47
Tjocktarmen
Colon
Absorberar vatten och salter, och formar avföring
48
Ändtarmen
Rectum
Lagrar avföring innan det lämnar kroppen genom anus
49
Levern
Hepar
Under diafragma
Producerar galla, renar blodet och lagrar energi
50
Gallblåsans funk.
Lagrar galla som produceras i levern och frisätter det till tunntarmen vid behov
51
Bukspottskörteln
Pancreas
Mellan duodenum och mjälten
Producerar enzymer och hormoner (som insulin) för matsmältning och blodsockerreglering
52
Bukhinnan
Peritoneum
Tunt membran som täcker bukorganen och bukväggen
53
Utsöndringssystemet
Ren (njuren, periskt organ, hö/vä)
njurbäcken (samlar upp urin)
ureter (urinledare, leder utpressade metaboliter ut ur njurarna)
urinblåsan (behållare för urin i nedre del av bäckenet)
urethra (urinrör, urin går genom till urinblåsan)
54
Fortplantningssystemet kvinna
Ovarium (äggstock)
Tuba uterina (äggledare)
Uterus (livmoder)
Cervix uteri (livmoderhals)
Corpus uteri (livmoderkropp)
labia minora/majora (inre/yttre blygläppar)
55
Fortplantningssystemet man
Testikel
Bitestikel
Pung
Sädesledare
Blåshalskörtel
Ollonet
Svällkroppar
testis (testikel)
Epididymis (bitestikel)
Scrotum (pung)
Ductus deferens (sädesledare)
Prostata (blåshalskörtel)
glans penis (ollonet)
corpora cavernosa/spongiosa (svällkroppar)
56
Nervsystemet:
Stor- och lillhjärnan
Storhjärnan = Cerebrum
Lillhjärnan = Cerebellum
57
Nervsystemet:
Ryggmärgen
Medulla spinalis
Leder nervsignaler mellan hjärnan och kroppen samt ansvarar för reflexer
58
CNS
Hjärnan och ryggmärgen
Kontrollerar kroppens funktioner och bearbetar information från sinnena, samt styr frivilliga och ofrivilliga rörelser
59
PNS
Perifera NS
Förbinder CNS med resten av kroppen och skickar signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och perifera delar som muskler och organ
60
Somatiska NS
Del av PNS:
- Medvetna rörelser
- Överför sensorisk info till CNS
61
Autonoma NS
Del av PNS:
- Omedvetna funktioner, t.ex andning, hjärtslag och matsmältning.
Indelning:
sympatiska (stress- och flyktreaktioner) och
parasympatiska (vila och matsmältning)
62
Endokrina systemets funk.
Reglerar kroppens funktioner genom hormoner som frisätts i blodomloppet. Påverkar tillväxt, metabolism, reproduktion och stressrespons
63
Hypofys
Plats: Liten körtel belägen i hjärnans bas
(styr hormonpruduktion, signalerar till organ att producera)
64
Sköldkörtel
Framför halsen, nedanför larynx
(4 små bisköldkörtlar (producerar bisköldkörtelhormon som reglerar kalkbalansen i kroppen), producerar hormon som reglerar ämnesomsättning)
65
Binjure
Sitter ovanpå varje njure
(producerar hormon inblandat i kroppens reaktion på stress)
66
Endokrina pancreas
(Langerhans öra, styr hormoner som styr nedbrytning av socker, producerar insulin, gastrin, glukagon)
67
Ovarium
Testis
(producerar östrogen)
(producerar testosteron)
68
Sinnesorgan: Ögat
Hornhinna: Den klara, yttre delen av ögat som skyddar och bryter ljuset.
Iris: Den färgade delen av ögat som reglerar pupillens storlek och därmed ljusinsläppet.
Pupill: Den öppning i mitten av iris som släpper in ljus.
Strålkropp: Strukturen som producerar ögonvätska och hjälper till att justera linsen för fokusering.
Näthinna: mynnar i synnerven som bearbetar intryck. Ljus → Nervimpulser
Glaskropp: Geléliknande substans som fyller ögats inre och ger det form
69
Sinnesorgan: Örat
Ytterörat, mellanörat (bakom trumhinnan), innerörat (snäckan och balansorgan)
70
Mellanörat (5 delar)
Trumhinnan: Tunn membran som vibrerar vid ljudtryck och överför ljud till hörselbenen.
Hörselbenen:
Hammaren: Första hörselbenet som fäster vid trumhinnan.
Städet: Det mellersta hörselbenet.
Stigbygeln: Det sista hörselbenet som överför vibrationer till innerörat.
Örontrumpeten: Kanal som förbinder mellanörat med svalget och hjälper till att balansera trycket.
71
Innerörat (3 delar)
Snäckan: Spiralformad struktur som innehåller hårceller som omvandlar ljudvågor till nervimpulser.
Hinnsäckarna: Del av balanssystemet; registrerar huvudets läge.
Båggångarna: Tre bågar som hjälper till med balans genom att registrera rörelser i olika riktningar.
72
Sinnesorgan (näshåla, munhåla)
Luktslemhinna
Smaklök
73
Kraniet (peka på 6 ben)
Pannben, hjässben, nackben, tinningsben, överkäke, underkäke
74
Övre extremitet: arm (peka på 6 ben)
1. Humerus (överarmsben),
2. radius (strålben),
3. ulna (armbågsben),
4. handlovsben,
5. mellanhandsben,
6. fingerben
75
Undre extremitet: höften och ner (peka på 7 ben, 2-4 har latinskanamn)
1. Höftben,
2. femur (lårben),
3. tibia (skenben),
4. fibula (vadben),
5. vristens ben,
6. mellanfotsben,
7. tårnas
ben
76
4 kotor och 3 ben
Kota (vertebra): Kotkropp, kotbåge
Cervikalkotor (halskotor): C1 – C7
Thorakalkotor (bröstkotor): Th1 – Th12
Lumbalkotor (ländkotor): L1 – L5
Sacrum (korsben): Segment S1 – S5
Os coccygis (svansben)
Costa (revben): costa 1 – costa 12
77
m. erector spinae
längs ryggraden
78
m. rectus abdominis
bålstyrka
79
m.deltoideus
på axeln
80
m. latissimus dorsi
äste på humerus, överarmen, latsdrag
81
m. biceps brachii
aktiveras av flexion av armbåge
82
m. triceps brachii
aktiveras av extension av armbåge
83
m. gluteus maximus
sittmuskeln
84
m. gluteus medius
sidan av höften, håller höften på plats
85
m. adduktor magnus
insida lår, stora adduktorn
86
m. quadriceps femoris
framsida lår, leg extension=extension av knät
87
m. triceps surae
vadmuskeln, grupp muskler som tar vid på hälsenan
