Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Medicin för tekniker > Översiktsanatomi > Flashcards

Översiktsanatomi Flashcards

1
Q

anatomiska grundställningen

A

Wii-gubben: stående med hängande armar, ben parallellt, handflator framåt

utgångspunkt för lägesangivning samt defenition av plan och rörelseaxlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

A. Carotis communis

A

Syresätter hjärnan (ta pulsen på)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

A. subclavia

A

höger eller vänster från hjärtat från aortan, nyckelbensartären, ger syrerikt blod till armarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

A. Iliaca communis

A

ger blod till benen, bäckenet, fortplantningsorgan. (delen av aorta innan den delar sig ner i vardera ben).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

A. femoralis

A

Huvudpulsådern i låret. Ger syrerikt blod till benen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

V. Cava superior

A

Ovan hjärtat: ven som transporterar blod från huvudet, halsen, armarna och bröstet tillbaka till hjärtats högra förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

V. Cava inferior

A

Nedanför hjärtat: ven som samlar blod från benen, bäckenben, buk och mynnar ut i höger förmak nedre del)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

V. porta

A

Stor ven som för blod från matsmältningssystemet till levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Transversalplan

A

Över/under

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sagittalplan

A

Vänster/höger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Frontalplan

A

Fram/bak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ventralt/anteriort

A

främre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dorsalt/posteriort

A

bakre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kraniellt/superiort

A

åt huvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kaudalt/inferiort

A

Åt höften/baken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Proximalt

A

närmare kroppen på extremiteterna (arm/ben)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Distalt

A

ifrån kroppen på extremiteterna (arm/ben)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Lateralt

A

åt sidan (sagittal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Medialt

A

åt mitten (sagittal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Angulär rörelse

A

en kroppsdel rör sig i en båge runt en axel, vilket ändrar vinkeln mellan två delar av kroppen. Mäts i grader

Exempel: Flexion och extension i armbågsleden där underarmen böjs och rätas ut i förhållande till överarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Linjär rörelse

A

Mäts i cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Agonist:

A

Muskeln som ansvarar för att utföra en viss rörelse, till exempel biceps vid armbågsflexion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Antagonist:

A

Muskeln som motverkar eller kontrollerar rörelsen, till exempel triceps vid armbågsflexion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Rörelseaxel - Sagittal

A

sidledsrörelser som
abduktion = “föra bort” från kroppen, ex. lyfta arm/ben
och
adduktion = “föra mot” kroppen, ex. föra arm/ben tillbaka mot kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Rörelseaxel - Frontal

A

framåt- och bakåtriktade rörelser som flexion - leg curl
och
extension - leg extension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Rörelseaxel - Vertikal

A

Rörelser runt denna axel är rotationsrörelser.

Exempel: Rotation av huvudet eller bålen, som när man vrider huvudet för att titta åt sidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Synovialleder

A

Leder som tillåter stor rörelse mellan ben.
Ledhuvud: Del av benet som formar leden, rundad del.

Ledpanna: Motsvarande del som ledhuvudet passar in i.

Ledkapsel: Hölje som omsluter leden och ger stabilitet.

Ledbrosk: Skyddar ledytorna och minskar friktion.

Ledvätska: Smörjer leden och minskar friktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Axelleden

A

3 rörelseaxlar (kulled)

  • Flexion/extension,
  • Abduktion/adduktion,
  • Rotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Armbågslederna

A

2 rörelseaxlar

  • Flexion/extension (gångjärnsled)
  • Rotation av underarmen (vridning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Handleden

A

2 rörelseaxlar

  • Flexion/extension
  • Abduktion/adduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Yttre fingerlederna

A

1 rörelseaxel (gångjärnsleder)

Flexion/extension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Höftleden

A

3 rörelseaxlar (kulled)

  • Flexion/extension,
  • Abduktion/adduktion,
  • Rotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Knäleden

A

1 rörelseaxel (gångjärnsled)

Flexion/extension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Fotlederna

A

kombination av 2 rörelseaxlar

flex/vridning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Intervertebralleder (leder mellan kotor)

A

3 rörelseaxlar

  • Flexion/extension
  • Lateral flexion (böjning åt sidan)
  • Rotation
36
Q

Costovetrebralleder (revbenens leder)

A

1 rörelseaxel

Upp- och nedåtgående rörelser av revben vid andning

37
Q

Käkleden

A

2 rörelseaxlar + linjära rörelser

  • Öppning/stängning,
  • Framåt/bakåt (linjär),
  • Lateral rörelse
38
Q

Cirkulationssystemet: Klaffar

A

Mitralisklaff

Plats: Mellan vänster förmak och vänster kammare.

Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från vänster kammare till vänster förmak.

Tricuspidalisklaff

Plats: Mellan höger förmak och höger kammare.

Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från höger kammare till höger förmak

Aortaklaff

Plats: Mellan vänster kammare och aorta.

Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från aorta till vänster kammare

Pulmonalisklaff

Plats: Mellan höger kammare och lungartären (pulmonalis).

Funktion: Förhindrar att blodet flödar tillbaka från lungartären till höger kammare

39
Q

Coronartär (vänster/höger)

A

Blodkärl på hjärtat som försörjer hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod, samt föra bort närings- och syrefattigt blod

40
Q

Respirationssystem (allt innan bronkerna)

A

munhåla - (syreintag)
näshåla - (syreintag)
sinus paransales - (bihålorna)

trachea - (luftstrupen)

epiglottis - (struplocket, stänger trachea vid mat för att hindra mat från luftvägar)

Farynx - (svalget) leder luft till larynx och mat till esophagus

Larynx - (struphuvudet) mellan larynx och trachea

41
Q

Respirationssytemet (i och runt lungorna)

A

lungorna - pulmones

lunglober - 2st vänster, 3 st höger

huvudbronk - en i vardera lunga

lobärbronk - går från huvudbronkerna till respektive lunglob

pleura - (omslutande lungsäck)

42
Q

Esophagus

A

Matstrupen - förbinder farynx med ventriculus (magsäcken)

43
Q

Ventriculus/gaster
Och
Pylorus

A

Magsäcken
Och
Nedre magmunnen

44
Q

Tolvfingertarmen

A

Duodenum (första delen av tunntarmen)

Här sker fortsatt nedbrytning av mat med hjälp av galla och bukspott

45
Q

Mellandel av tunntarmen

A

Jejunum

Här sker huvuddelen av näringsupptaget från maten

46
Q

Sista delen av tunntarmen innan colon

A

ileum

Absorberar resterande näringsämnen och B12, samt leder till tjocktarmen

47
Q

Tjocktarmen

A

Colon

Absorberar vatten och salter, och formar avföring

48
Q

Ändtarmen

A

Rectum

Lagrar avföring innan det lämnar kroppen genom anus

49
Q

Levern

A

Hepar

Under diafragma

Producerar galla, renar blodet och lagrar energi

50
Q

Gallblåsans funk.

A

Lagrar galla som produceras i levern och frisätter det till tunntarmen vid behov

51
Q

Bukspottskörteln

A

Pancreas

Mellan duodenum och mjälten

Producerar enzymer och hormoner (som insulin) för matsmältning och blodsockerreglering

52
Q

Bukhinnan

A

Peritoneum

Tunt membran som täcker bukorganen och bukväggen

53
Q

Utsöndringssystemet

A

Ren (njuren, periskt organ, hö/vä)

njurbäcken (samlar upp urin)

ureter (urinledare, leder utpressade metaboliter ut ur njurarna)

urinblåsan (behållare för urin i nedre del av bäckenet)

urethra (urinrör, urin går genom till urinblåsan)

54
Q

Fortplantningssystemet kvinna

A

Ovarium (äggstock)
Tuba uterina (äggledare)
Uterus (livmoder)
Cervix uteri (livmoderhals)
Corpus uteri (livmoderkropp)
labia minora/majora (inre/yttre blygläppar)

55
Q

Fortplantningssystemet man
Testikel
Bitestikel
Pung
Sädesledare
Blåshalskörtel
Ollonet
Svällkroppar

A

testis (testikel)
Epididymis (bitestikel)
Scrotum (pung)
Ductus deferens (sädesledare)
Prostata (blåshalskörtel)
glans penis (ollonet)
corpora cavernosa/spongiosa (svällkroppar)

56
Q

Nervsystemet:
Stor- och lillhjärnan

A

Storhjärnan = Cerebrum

Lillhjärnan = Cerebellum

57
Q

Nervsystemet:
Ryggmärgen

A

Medulla spinalis

Leder nervsignaler mellan hjärnan och kroppen samt ansvarar för reflexer

58
Q

CNS

A

Hjärnan och ryggmärgen

Kontrollerar kroppens funktioner och bearbetar information från sinnena, samt styr frivilliga och ofrivilliga rörelser

59
Q

PNS

A

Perifera NS

Förbinder CNS med resten av kroppen och skickar signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och perifera delar som muskler och organ

60
Q

Somatiska NS

A

Del av PNS:
- Medvetna rörelser
- Överför sensorisk info till CNS

61
Q

Autonoma NS

A

Del av PNS:
- Omedvetna funktioner, t.ex andning, hjärtslag och matsmältning.

Indelning:
sympatiska (stress- och flyktreaktioner) och
parasympatiska (vila och matsmältning)

62
Q

Endokrina systemets funk.

A

Reglerar kroppens funktioner genom hormoner som frisätts i blodomloppet. Påverkar tillväxt, metabolism, reproduktion och stressrespons

63
Q

Hypofys

A

Plats: Liten körtel belägen i hjärnans bas

(styr hormonpruduktion, signalerar till organ att producera)

64
Q

Sköldkörtel

A

Framför halsen, nedanför larynx

(4 små bisköldkörtlar (producerar bisköldkörtelhormon som reglerar kalkbalansen i kroppen), producerar hormon som reglerar ämnesomsättning)

65
Q

Binjure

A

Sitter ovanpå varje njure

(producerar hormon inblandat i kroppens reaktion på stress)

66
Q

Endokrina pancreas

A

(Langerhans öra, styr hormoner som styr nedbrytning av socker, producerar insulin, gastrin, glukagon)

67
Q

Ovarium
Testis

A

(producerar östrogen)
(producerar testosteron)

68
Q

Sinnesorgan: Ögat

A

Hornhinna: Den klara, yttre delen av ögat som skyddar och bryter ljuset.

Iris: Den färgade delen av ögat som reglerar pupillens storlek och därmed ljusinsläppet.

Pupill: Den öppning i mitten av iris som släpper in ljus.

Strålkropp: Strukturen som producerar ögonvätska och hjälper till att justera linsen för fokusering.

Näthinna: mynnar i synnerven som bearbetar intryck. Ljus → Nervimpulser

Glaskropp: Geléliknande substans som fyller ögats inre och ger det form

69
Q

Sinnesorgan: Örat

A

Ytterörat, mellanörat (bakom trumhinnan), innerörat (snäckan och balansorgan)

70
Q

Mellanörat (5 delar)

A

Trumhinnan: Tunn membran som vibrerar vid ljudtryck och överför ljud till hörselbenen.

Hörselbenen:
Hammaren: Första hörselbenet som fäster vid trumhinnan.

Städet: Det mellersta hörselbenet.

Stigbygeln: Det sista hörselbenet som överför vibrationer till innerörat.

Örontrumpeten: Kanal som förbinder mellanörat med svalget och hjälper till att balansera trycket.

71
Q

Innerörat (3 delar)

A

Snäckan: Spiralformad struktur som innehåller hårceller som omvandlar ljudvågor till nervimpulser.

Hinnsäckarna: Del av balanssystemet; registrerar huvudets läge.

Båggångarna: Tre bågar som hjälper till med balans genom att registrera rörelser i olika riktningar.

72
Q

Sinnesorgan (näshåla, munhåla)

A

Luktslemhinna

Smaklök

73
Q

Kraniet (peka på 6 ben)

A

Pannben, hjässben, nackben, tinningsben, överkäke, underkäke

74
Q

Övre extremitet: arm (peka på 6 ben)

A
  1. Humerus (överarmsben),
  2. radius (strålben),
  3. ulna (armbågsben),
  4. handlovsben,
  5. mellanhandsben,
  6. fingerben
75
Q

Undre extremitet: höften och ner (peka på 7 ben, 2-4 har latinskanamn)

A
  1. Höftben,
  2. femur (lårben),
  3. tibia (skenben),
  4. fibula (vadben),
  5. vristens ben,
  6. mellanfotsben,
  7. tårnas
    ben
76
Q

4 kotor och 3 ben

A

Kota (vertebra): Kotkropp, kotbåge
Cervikalkotor (halskotor): C1 – C7
Thorakalkotor (bröstkotor): Th1 – Th12
Lumbalkotor (ländkotor): L1 – L5
Sacrum (korsben): Segment S1 – S5
Os coccygis (svansben)
Costa (revben): costa 1 – costa 12

77
Q

m. erector spinae

A

längs ryggraden

78
Q

m. rectus abdominis

A

bålstyrka

79
Q

m.deltoideus

A

på axeln

80
Q

m. latissimus dorsi

A

äste på humerus, överarmen, latsdrag

81
Q

m. biceps brachii

A

aktiveras av flexion av armbåge

82
Q

m. triceps brachii

A

aktiveras av extension av armbåge

83
Q

m. gluteus maximus

A

sittmuskeln

84
Q

m. gluteus medius

A

sidan av höften, håller höften på plats

85
Q

m. adduktor magnus

A

insida lår, stora adduktorn

86
Q

m. quadriceps femoris

A

framsida lår, leg extension=extension av knät

87
Q

m. triceps surae

A

vadmuskeln, grupp muskler som tar vid på hälsenan

Medicin för tekniker (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions