Cellbiologi II

Question 1

Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten hos en kemisk reaktion?

Answer 1

1. Koncentration – högre koncentration av reaktanter ökar sannolikheten för kollisioner.
2. Temperatur – högre temperatur ökar partiklarnas rörelse, vilket leder till fler kollisioner.
3. Aktiveringsenergi, hur hög/låg är barriären för att en reaktion ska ske
4. Katalysatorer – påskyndar reaktionen utan att förbrukas.

Question 2

Vad är aktiveringsenergi?

Answer 2

Aktiveringsenergi är den minsta mängd energi som krävs för att starta en kemisk reaktion.

Question 3

Lock and key:

Answer 3

En typ av enzym kommer bara att katalysera en viss typ av reaktion. Substratet passar exakt in i enzymets aktiva yta, som en nyckel i ett lås.

Question 4

Induced fit:

Answer 4

Enzymet ändrar form när substratet binder, vilket gör att enzymet passar bättre och katalyserar reaktionen.

Question 5

Enzym:

Answer 5

En katalysator som påskyndar kemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin. Majoriteten är proteiner

Question 6

Ligander:

Answer 6

Molekyler med “budskap” som binder till proteiner/receptorer, t.ex hormoner eller läkemedel

Question 7

Receptorer:

Answer 7

Binder ligander –> aktiverar specifika svar (enzym regleras i cellen). “översätter budskapet” = signalering

Question 8

Vad är syftet med cellsignalering/signaltransduktion och hur fungerar det?

Answer 8

Syfte: tillåter celler att reagera på förändringar i omgivningen, t.ex. frisättning av insulin som respons på höga blodsockernivåer.

Funktion: Ligand binder till en receptor –> ett protein intracellulärt binder till receptorn och ändrar sin form –> ökar enzymatisk aktivitet –> katalyserar reaktion

Ex. En ligand (ex. insulin) binder till sin receptor (ex. insulinreceptor) på cellens yta, vilket aktiverar en kedja av intracellulära signaler som reglerar blodsockernivån.

Question 9

Affinitet:

Answer 9

Hur starkt en ligand binder till sin receptor. Hög affinitet innebär stark bindning.

Question 10

Kemisk specificitet:

Answer 10

Receptorns förmåga att bara binda till en specifik ligand eller en grupp liknande ligander.

Question 11

Mättnad/saturation:

Answer 11

När alla receptorer är upptagna av ligander och inga fler kan binda, oavsett ligandens koncentration.

Question 12

Hur kan en cell stänga av ligand-receptor-medierad cellsignalering?

Answer 12

1. Rec. öka/minska: Antalet receptorer på en cell kan öka (uppreglering) eller minska (nedreglering)

T.ex. en hög stimulans under en längre tid kan få cellen att nedreglera antal receptorer specifika för liganden (negativ feedback)

2. Nedbrytning av ligander: Signalering kan stoppas via enzymer som bryter ner ligander i närheten av receptorn
3. Via endocytos: Receptorn med ligand kan tas in till cellen (nedreglering via endocytos)

Question 13

Intracellulära receptorer:

Answer 13

Finns inuti cellen och binder fettlösliga ligander (ex. steroidhormoner). De påverkar ofta genuttryck genom att direkt aktivera transkription av specifika gener.

Question 14

Membranbundna receptorer:

Answer 14

Fäst vid cellmembranet och binder vattenlösliga ligander. De påverkar ofta enzymatisk aktivitet och använder sekundära budbärare för att överföra signalen.

Question 15

Vad är sekundära mediatorer och vad gör de? Ge exempel.

Answer 15

Funktion: När liganden binder till sin membranbundna receptor → sekundära mediatorer → kan binda till många olika sorters intracellulärt protein vars enzymaktivitet ökar.

Exempel: cAMP, IP3, Ca2+ (kalciumjoner). De aktiverar olika enzymer och processer som påverkar cellens funktion.

Question 16

Hur fungerar G-proteinkopplade receptorer och varför är de viktiga?

Answer 16

Funktion: Funktion: När en ligand, som adrenalin, binder till en GPCR (beta-adrenerg receptor), aktiveras ett G-protein. G-proteinet kan aktivera enzymer som adenylatcyklas, vilket leder till produktion av cAMP, som fungerar som en sekundär mediator.

Viktighet: GPCR är involverade i en mängd olika signalvägar, från syn till hormonsvar. De är viktiga för medicin eftersom många läkemedel riktar sig mot dessa receptorer, som antihistaminer eller beta-blockerare.

Question 17

Vilket sorts bränsle använder cellerna och varför måste detta tillverkas kontinuerligt?

Answer 17

ATP används snabbt vid energikrävande processer (som muskelkontraktion, transport och syntes). Eftersom ATP inte kan lagras i stora mängder måste det tillverkas kontinuerligt via cellandning för att tillgodose cellens ständiga energibehov.

Question 18

Glykolys: plats och process

Answer 18

Plats: Sker i cytoplasman

Process: klyver glukos till 2 pyruvat och producerar en liten mängd ATP. Kräver inte syre (anaerob).

Question 19

Beta-oxidation: plats och process

Answer 19

Plats: Sker i mitokondrierna

Process: bryter ner fettsyror till acetyl-CoA. Kräver syre (aerob).

Question 20

Citronsyracykeln: plats och process

Answer 20

Plats: Sker i mitokondriens matrix (innanför inre membranet)

Process: Oxalättsyra + pyrodruvsyra → oxideras i flera steg där en koldioxidmolekyl bryts av och väte och energirika elektronbärare, koenzymen NADH och FADH2, frigörs

Question 21

Oxidativ fosforylering:

Answer 21

Plats: Sker i mitokondriens inre membran.

Process: Protein i membranet pumpar ut elektroner i mellanrummet med hjälp av energin i elektronerna → hög konc väte (+) i mellanrummet. Proteinet ATP-syntas i membranet är enda vägen för vätet att färdas längs sin konc.grad och rörelseenergin hos väteatomerna används för att sätta ihop en fosfatjon med ADP → ATP. Kräver syre (aerob).

Question 22

Glukoneogenes:

Answer 22

= nybildning av glukos, glykolysen baklänges.

Syntes av glukos från icke-kolhydratkällor (som glycerol, aminosyror eller laktat), sker i levern och njurarna när glukosnivåerna är låga (exempelvis vid fasta).

Question 23

Glykogenolys:

Answer 23

Vid överskott av glukos kan det lagras som glykogen i muskler eller levern. Glykogenolys innebär frisättning av glukos från glykogen-lagret vid fasta.

Question 24

Lipolys:

Answer 24

Nedbrytning av fett (triglycerider) till fettsyror och glycerol, som kan användas som energikällor, främst under fastande eller vid fysisk aktivitet.