ORTOPEDI Flashcards
Vad är de vanligast långvariga tillstånden som kan leda till fall hos äldre?
- Samsjuklighet: mindre rörlighet, försvagad muskulatur och nedsatt funktion i kroppens regleringssystem.
- Läkemedel som var för sig eller i kombination kan leda till fall.
- Demens
Beskriv innebörden och symtom på kompartmentsyndrom.
Innebörd: den tunna bindvävshinnan som muskelgrupper i armar, händer och ben omgivs av kläms ihop vid ett ökat tryck. Det ökade trycket leder till klämning av nerver, senor och blodkärl.
Symtom: Ischemiska smärtor (pga minskad genomblödning i vävnaden som kan orsaka nekros), smärtor som är svåra att behandla, nedsatt funktion med ökad smärta, nedsatt känsel, avsaknad av puls och svullnad samt ömhet.
Redogör för vaskulär bedömning.
Vid en vaskulär bedömning observeras extremitetens:
- hudfärg
- temperatur
- kapillärfyllnad
- svullnad/ödem
- perifera puls (avsaknad puls kan tyda på kärlskada)
Förklara olika regimer och termer som används vid mobilisering av patienten.
- Sängläge: patienten ska ligga till sängs.
- Sängläge med tillåtelse att förflytta sig till och från toaletten: får förflytta sig korta sträckor för att gå på toaletten.
Aktuellt vid fotoperationer. - Blockvändning: patienten får vända sig i sängen om man undviker att vrida ryggen. Vid sidoläge placeras en kudde mellan benen. Aktuell vid frakturskador i ryggen.
- Benet i högläge: med hjälp av kudde så benet ligger i hjärtnivå för att underlätta det venösa återflödet (fotledsfrakturer)
- Ingen belastning: fot får inte beröra golvet, men benet får röras utan motstånd (fotkirurgi)
- Fotavveckling: pat ska rulla foten från häl till tå och skjuta ifrån undergång med en belastning som motsvarar fotens tyngd. Främjar fotens och fotledens rörlighet samt reducerar svullnad.
- Markeringsgång: belastning som motsvarar benets tyngd.
- Partiell belastning: med andel kroppsvikt.
- Kryckavlastning: den opererade sidan ska avlastas med kryckor.
- Belastning till smärtgränsen: inte pressa sig själv till smärta..
- Fri mobilisering: inga restriktioner.
Förklara när gipsbehandling används samt viktiga observationer vid gipsbehandling.
Gipsbehandling görs vid frakturer som inte är dislokerade (benändrarna har ej rubbats ur sitt läge).
- Cirkulationssvikt: fingrar/tår
- Rörlighet i extremiteten
- Trycksår
- Muskelatrofi & stelnande leder pga muskler som inte används –> påminna patienten om att göra övningar för att förebygga detta
- Smärta
- Färg (missfärgning)
- Känsel (nedsatt/domningar)
- Puls distalt
- Svullnad
Vilka vanliga diagnostiska metoder finnns inom ortopedi?
- Densitometri (DEXA): mätning av bentäthet, oftast i ländrygg eller höft.
- Anamnes
- Atroskopi
- Slätröntgen
- DT / MRT
- (Ultraljud)
Hur påverkas kroppen av immobilitet under ohälsa och sjukdom?
Brist på rörelse leder till muskelsvaghet samt förlust av muskelmassa och styrka. Det är som mest märkbart i de muskler som är mest inaktiva under immobilitet.
- Stelhet i leder
- Minskad benmassa
- Ökad risk för trombos och emboli –> DVT
- Ökad risk för trycksår
- Nedsatt elimination –> förstoppning
Vilken omvårdnad och prevention av komplikationer av immobilisering finns det?
- Höjd huvudända –> förebygga luftvägsbesvär
- Antikoagulationsbehandling
- Antitrombosstrumpor
- Stimulera muskel-venpumpen –> övningar i sängen
- Tryckavlastning och val av madrass
- Förebygga förstoppning
- Smärtlindring
- Näringsbehov –> mindre bitar och mat med högt energibehov
- Få hjälp med hygien
- Aktivitet
Vilka faktorer påverkar frakturläkning?
God blodcirkulation vid frakturstället
Bra mobilisering
Systemisk sjukdom
Bensjukdom (osteoporos)
Ålder
Allmäntillstånd
Skadans svårighetsgrad
Behandlingsstartegi
Vad innebär luxation och distorsion?
Luxation föreligger skada på ledbandsapparaten. Det sker en urledning av led från sin normala position. Medför instabilitet och den kan luxera dvs gå ur led.
Distorsion betyder att man fått en stukning pga översträckning, vridning eller skada på ledband, muskler eller senor kring en led. Utan en luxation. Vanligt förekommande vid vrickningar av tex fotleden.
Vilken postoperativ vård/omvårdnad finns inom ortopedi?
Postoperativ blödning: I samband med kirurgiska ingrepp i skelett och muskler uppstår ofta blödning, särskilt efter trauma. Tecken är tilltagande smärta och ömhet i det lokala området. Synlig blödning kan oxå förekomma. Vanligen försöker man stoppa blödning genom kompression genom att pressa mot blödningsställe och i värsta fall krävs en operation på nytt.
Urinretention & resturin: Patienter som genomgått kirurgisk behandling och immobiliseras kan vara väldigt utsatta för urinretention då blåsan inte töms ordentligt. Detta kan i sin tur disponera urinvägsinfektion. Undersökning med blåsscanner för kontroll av resturin är därav väsentlig. Epiduralkateter, engångskateter eller blåskateter används. Det kan även vara svårt för dessa patienter att själva känna igen tömningssymtomen och därav är sjuksköterskans kontroller högst prioriterade när det gäller att hålla koll på detta.
Tecken på infektion: Inopererade implantat i benvävnaden är främmande material för kroppen och kan medföra att bakterier kontaminerar benvävnaden. Om infektion angriper kan det uppstå osteomyelit (infektion i bensubstansen). Orsakas vanligtvis av gula staflyokocker. Bakterierna kan nå fram via blodbanan eller genom sår. Därav bör symtom som smärta, nedsatt allmäntillstånd, feber och lokal ömhet kontrolleras.
Kompartmentsyndrom.
Kärl- & nervskador: Kontroll av perifer cirkulation samt neurologiskt status. Jämföra den skadade extremiteten med den friska för att skapa en utgångspunkt.
Kärlskada: Kontroll av reducerat venöst återflöde genom att se efter cyanotisk och varm extremitet. Vid otillräcklig arteriell försörjning, ischemi, är området kallt och blekt och mer utsatt än om den är varm och svullen. Ischemi ger även kraftiga smärtor.
Nervskada: Kontroll av känsel och motorik i den skadade extremiteten distalt om skadan. Patienten ombes göra vissa rörelser och motoriska och sensoriska tillstånd dokumenteras och förändringar rapporteras kontinuerligt.
Fettembolisyndrom: Fettdroppar från benet kan frisättas till vensystemet och kila fast i lungornas kapillärnät. Detta kallas fettemboli. Kan utvecklas till chocklunga, koagulationsrubbningar och eventuellt hjärnödem som är allvarliga konsekvenser. Symtom kan vara takykardi, takypne, dyspne och hypoxi pga den försämrade ventilations- och perfusionsförhållanden i lungorna.
Konfusion: Patienter kan utveckla akut fövirringstillstånd och har större risk för fall, trycksår (längre tid på sjukhus) och pneumoni.
Beskriv höftfrakturer.
Frakturer i lårbenshalsen (cervikala frakturer/collumfrakturer) i trokanter och under trokanter. Konsekvensen för patienten är smärtor. Tydliga tecken är att benet är utåtroterat (Chaplin-ställning) och förkortat samt att det inte kan belastas.
Mediala collumfrakturer - upphörande av blodtillförsel genom lårbenshuvudet. Kan i värsta fall leda till nekros och för att undvika detta sätts en hemiprotes in. Mortaliteten är högre hos äldre och sköra.
Vilka preventiva åtgärder finns inom ortopedi?
- Regelbunden träning & motion (stärker muskler och förebygger skador som exempelvis osteoporos)
- Ergonomi (minska risken för överbelastningsskador)
- Balanserad kost (näringsrik mat som exempelvis kalcium främjar kortare rehabilitering och ger god benhälsa)
- Undvik överansträngning (stretcha innan träningspass för att minska risken för skador)
- Rökstopp
Vad innebär ledproteskirurgi?
skadat brosk ersätts med ledprotes.
Frakturskador i extremiteter, − nyckelbensfraktur
- symtom & tecken
- diagnos & behandling
- smärta, svullnad över nyckelben,
- kontroll av känsel och puls, palpation, röntgen ,
- operation, egenläkning med hjälp av mitella, smärtlindring,
